Automationsfokus bör belönas
Kraft- och automationsjätten ABB… Så brukar texter om ABB inledas. Men kanske kommer koncernen snart att kallas automations- och kraftjätten ABB? Mer om den förändringen senare. Låt oss först backa bandet.
Sedan den asbestrelaterade nära-döden-upplevelsen strax efter millennieskiftet har ABB har genomgått en märkbar förbättring. Rörelsemarginalen som under 1990-talet låg relativt stabilt kring 6–8 procent har, precis som på många andra håll i verkstaden, hoppat upp flera pinnhåll. Sedan 2005 har marginalen legat mellan 10 och 16 procent med ett genomsnitt på drygt 12 procent.
I flera avseenden har ABB dessutom blivit mer balanserat, vilket illustreras av de tre diagrammen här intill. Så sent som år 2000 stod Europa för 55 procent av försäljningen. Numera är koncernens försäljning betydligt mer jämnt fördelad. Samma bild märks på affärsområdessidan där koncernen har fem relativt jämnstora områden. Och det ABB som under många år kallats sencykliskt har numera en försäljning som i högre utsträckning är mer jämnt fördelad över konjunkturcykeln.
Det nya ABB visade sig från sin bästa sida under finanskrisen då lönsamheten höll sig uppe otroligt väl. Från toppåret 2008 till bottenåret 2010 föll ABB:s rörelseresultat med bara 16 procent. I relation till andra verkstadsbolag som i vissa fall dök från rekordvinster till blodröda siffror är det starka papper. Addera en balansräkning som i det närmaste är obelånad, och det råder inget tvivel om att ABB är ett av de mest högkvalitativa och stabila verkstadsbolagen på börsen.
Kortsiktigt ser det mest intressant ut för ABB:s lågspännings- och automationsverksamheter, vilka ligger tidigare i konjunkturen och dessutom är de mest lönsamma med ebitda-marginaler på 18–19 procent i relation till koncernens 14,5 procent. Mer specifikt var ett orderlyft på 10 procent i affärsområdet Discrete Automation and Motion under fjärde kvartalet ett glädjeämne som bådar gott inför 2014.
Samtidigt visar en kundundersökning som Citigroups analytiker genomfört med elbolag att dessa tänker öka sina investeringar i kraftöverförings- och distributionslösningar med drygt 6 procent i år följt av 8 procent nästa år. Det vore en välkommen vändning för affärsområdena Power Products och Power Systems, vars orderingång föll med 5 respektive 25 procent under fjolåret då framför allt stororder lyste med sin frånvaro.
Positivt är också att de flesta i undersökningen räknar med att priserna på elutrustning vänder upp efter en period med vikande priser. Att över 75 procent av dem som svarat på enkäten överväger att köpa från kinesiska eller sydkoreanska leverantörer sätter emellertid ljuset på den största risken i ABB: asiatisk konkurrens.
Kraftdelen i stort, men Power Systems i synnerhet, har redan lägre lönsamhet än automationsdelen, och framför allt kinesisk konkurrens riskerar att göra situationen mer bekymmersam. Ett färskt tecken på Kinas ambitioner att bygga upp egna storföretag i branschen är att den statliga kinesiska energijätten State Grid ser ut att favorisera inhemska bolag som Shanghai Electric när bolaget i år ökar sina investeringar i kraftöverförings- och distributionslösningar med 20 procent.
Ett sätt för ABB att hantera den risken är att fokusera expansionen utanför kraftdelen. Koncernens två senaste storförvärv, amerikanska Baldor 2011 och Thomas & Betts 2012, värda 3 respektive 4 miljarder dollar. var inom affärsområdena Discrete Automation and Motion respektive Low Voltage Products. Samma trend märktes med fjolårets fem mindre förvärv – inget var inom kraftöverförings- och distributionsdelen.
Med en nettoskuld i förhållande till ebitda-resultatet på bara 0,3 har ABB fortsatt mycket kapital att spendera på nya förvärv, vilka kan stöpa om koncernen i en mer lönsam riktning. Att vd Ulrich Spiesshofer samtidigt jobbar hårt med att hålla nere kostnaderna avspeglas i att resultatet hållit sig uppe väl trots en relativt svag global tillväxt under de senaste två åren.
I Europa är företagens investeringar nere på 30-årslägsta (se Veckans graf på sidan 42) och även i USA lägger många bolag pengarna på hög eller plöjer ner dem i aktieåterköpsprogram. Genomsnittsåldern på den amerikanska kapitalstocken är den högsta på 40 år, enligt Morgan Stanley. Detta i kombination med förbättrade makrosignaler i Europa och USA talar för att de sämsta åren sannolikt ligger bakom ABB, och att lönsamheten sannolikt börjar stärkas redan under innevarande år.
På tillväxtmarknaderna, där ABB tillhör börsbolagen med störst exponering, pekar pilarna generellt sett åt andra hållet. Kortsiktigt finns risk för besvikelser, men i ett längre perspektiv är det naturligtvis här ABB har den största tillväxtpotentialen. Ett intressant område är ABB:s robotverksamhet som enligt ledningen hade ett ”extremt framgångsrikt” fjolår. Trenden med stigande lönekostnader i inte minst Kina gör att allt fler företag ser sig om efter automationslösningar. Enligt Credit Suisses verkstadsteam som nyligen besökt flera företag i Kina, är det troligt med tvåsiffrig tillväxt i segmentet under de närmaste tre åren. I år kan tillväxten bli så hög som 20 procent.
Robotverksamheten är bara ett exempel på en global trend som ABB lär kunna rida på under många år framöver. På temat publicerade två forskare vid universitetet i Oxford en intressant och uppmärksammad studie i höstas där de räknade på sannolikheten att olika jobb kan automatiseras i framtiden. Slutsatsen var att hela 47 procent av arbetstillfällena i USA är i riskzonen. Ligger illa till gör bland annat kockar på snabbmatsrestauranger (81 procents risk) och bartenders (77 procents risk). Någon hamburgerstekande eller drinkblandande robot från ABB har vi ännu inte stött på, men vem vet vad framtiden har att bjuda.
Med en uppgångsfas på börsen som är inne på sjätte året håller nog även de mest inbitna optimisterna med om att vi sannolikt är närmare en börstopp än en börsbotten. Det normala är då att reducera aktieexponeringen alternativt öka exponeringen mot mer defensiva aktier. Problemet är att de senare haft på sig ledartröjan i den senaste uppgångsfasen. För investerare är den svåra frågan då om mest trygghet finns i ett gäng uppvärderade defensiva aktier eller i några stukade cykliska aktier.
Lösningen på denna ekvation kan mycket väl stavas ABB, ett verkstadsbolag som kombinerar kvalitetsegenskaper som låg vinstvolatilitet respektive starka finanser med en låg värdering. På p/e-tal ser aktien inte särskilt billig ut, men om hänsyn tas till den starka balansräkningen hamnar ev/ebit på nästa års vinst på bara drygt 10, vilket vi tycker är oförtjänt lågt. Historiskt har ABB värderats klart högre och med ljusare utsikter de närmaste åren borde en uppvärdering stå för dörren. Köp med riktkurs 190 kronor.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.