Bästa och sämsta fondrapporterna 1997

För åttonde året i rad har Affärsvärlden granskat informationen i de svenska fondbolagens rapporter till fondspararna. Den bästa årsrapporten för 1997 kommer från Hagströmer & Qviberg Fonder, som får hela 39 poäng av 40 möjliga. Tvåa är Trevise, med 37 poäng.

Största förbättringen har SPP Fonder gjort, en ökning från 22 till 36 poäng och en tredjeplacering. Även fjärdeplatsen tas av en nykomling i toppstriden, det lilla Uppsalabolaget Didner & Gerge, som har ökat från 21 till 33 poäng.

De fyra storbankerna har däremot inte gjort särskilt mycket för att förbättra sin information till kunderna. Handelsbanken har visserligen skärpt sig jämfört med för ett år sedan och får nu 30 poäng, men de övriga tre har tappat jämfört med tidigare. Sämst av storbankerna är S-E-Banken, som denna gång bara får 23 poäng.

Allt väsentligt

Svaret från storbankerna på Affärsvärldens kritik brukar vara att en majoritet av deras kunder ändå inte orkar med alla siffror, utan slänger årsrapporterna olästa. Men även om det är sant, så anser Affärsvärlden att all väsentlig information bör finnas med. Först då kan de som faktiskt är intresserade, både bland kunder och i media, få svar på sina frågor och jämföra olika fonder.

Så även om det bara är en fråga man vill ha svar på, eller ett enda nyckeltal man vill kontrollera, så är det viktigt att så många svar och nyckeltal som möjligt finns med i fondrapporterna. Bäst på att leva upp till detta är som sagt Hagströmer & Qviberg Fonder. Deras årsrapport för 1997 är ett föredöme för fondbranschen. Författarna tar läsaren på allvar och bemödar sig om att försöka förklara även komplicerade sammanhang. Dessutom har flera förbättringar gjorts sedan den förra rapporten. Bonuspoäng får H&Q både för »Riktlinjer för fondbolagens agerande som ägare« och för en »Översikt« som innehåller alla grundläggande fakta för 1997 när det gäller fonder, valutakurser och börsindex.

Enda felet

Det enda som hindrar H&Q från att få full poäng är att nyckeltalet totalkostnadsandel (TKA) saknas. Efter vårens intensiva debatt om fondernas kostnader och avgifter har Affärsvärlden skärpt kraven när det gäller redovisningen av alla de kostnader som tas ur fonderna. Förutom förvaltningsavgifter, köp- och säljavgifter, kompletta resultaträkningar, uppgifter om betalt courtage och kalkyler av förvaltningskostnaden för ett engångssparande på 10.000 kronor och ett löpande sparande på 100 kronor per månad, anser Affärsvärlden att det är uppenbart att nyckeltalet TKA behövs vid jämförelsen mellan olika fonder.

Trevise tvåa

Näst bäst på att informera är Trevise, som bara har en enda svenskregistrerad aktiefond, Tillväxtfonden. Det förklarar troligen att förvaltarna mäktat med att fylla tolv sidor med cirka 7.000 ord om fonden, plus fyra tabeller och 25 olika diagram!

Detta är betydligt mer än vad Affärsvärlden kräver, och säkert mer än vad de flesta andelsägare orkar läsa. Med tolv sidor om en enda fond finns förstås en risk att det väsentliga drunknar i mängden fakta. Som jämförelse kan nämnas att H&Q klarar sig med fyra sidor per fond. Fast som sagt, det är ändå bättre att all information finns med, så att den som är intresserad av ett visst nyckeltal kan få reda på det.

Trea är en nykomling, SPP Fonder, som startade sina fonder i januari 1996. Den senaste årsrapporten är dramatiskt mycket bättre än tidigare, från 22 poäng och en placering fyra från slutet, förbi nästan alla andra fondföretag, till 36 poäng och en tredjeplats. Förbättringarna har främst skett när det gäller motiveringar i texterna till varför fonden har köpt och sålt som den gjort och varför portföljerna ser ut som de gör, samt information om vad förvaltarna tror om den närmaste framtiden. Texterna fick förra gången noll poäng, nu får de högsta betyg, sex poäng. En extra bonuspoäng får SPP för texten »Konsten att utvärdera en fond«, som är mycket välskriven.

Imponerande uppryckning

Även Didner & Gerge har gjort en imponerande förbättring av sin information. Förbättringen har skett över hela linjen och texterna är nu bland de bästa i branschen. Ett extra bonuspoäng ger Affärsvärlden för avsnittet »Portföljstrategi«, som väl förklarar hur de två framgångsrika förvaltarna i Uppsala tänker.

ABB har också fått ett bonuspoäng för en ovanligt bra text kallad »Marknadsbedömning«. I stället för att som de flesta andra bara berätta vad som har hänt under det gångna året så talar förvaltarna även om vad de tror om framtiden för respektive marknad. Samtidigt får dock ABB ett minuspoäng för att de redovisar en »totalkostnad« som inte innehåller courtage (vilket Affärsvärldens TKA gör).

Skandiabanken har återigen bytt utseende på sin fondrapport. Årets upplaga är mycket färgglad och ovanligt lättläst, vilket har givit den ett bonuspoäng. Innehållet är inte lika komplett som tidigare, till exempel är Skandiabanken en av de få som inte gjort ordentliga beräkningar för de två typspararna 100 kronor per månad och engångsbelopp 10.000 kronor. Dessutom tog rapporten ovanligt lång tid att framställa, den nådde inte kunderna förrän i april medan många av konkurrenterna var klara redan i februari, vilket ger ett minuspoäng. Detta minus vägs dock upp av ett bonuspoäng för en ovanligt bra förklaring av hur risk hänger ihop med avkastning.

Även Handelsbanken var klar med sin årsrapport så långt efter konkurrenterna att det har givit ett minuspoäng. Samtidigt är banken ensam om att redovisa TKA på ett korrekt sett, vilket ger full poäng när det gäller avgifter. Jämfört med för ett år sedan är texterna nu ofta fyra-fem gånger längre och betydligt mer intressanta. Handelsbanken är därmed ensam av de fyra storbankerna om att ha förstått värdet av att motivera och förklara vad fondförvaltarna har gjort med fonderna.

Även Länsförsäkringar har förstått att kunderna har ett rättmätigt intresse av att få veta hur fondbolaget fungerar. Årsrapporten börjar med ett uppslag som heter »Så här arbetar vi på fondbolaget« som i ord och bild beskriver hur fondförvaltningen bedrivs. Ett klart bonuspoäng. Den enda bedrift som fått två bonuspoäng står Banco för. De lyckades redan i slutet på januari skicka ut sina årsrapporter i samma kuvert som kontobesked, deklarationsunderlag och tidningen Nytt från Bancovärlden. När det gäller innehållet i årsrapporten har Banco lyckats ungefär som genomsnittet, 26 poäng, men att kunderna får informationen flera veckor snabbare än hos konkurrenterna är förstås värt mycket.

Robur avslöjar

Föreningssparbankens fondförvaltare Robur har inte ändrat någonting till det bättre vare sig när det gäller de före detta Sparbanksfonderna, eller de före detta Föreningsbanksfonderna (fonderna kommer att fusionera under sommaren och får då alla namnet Robur). Men ett intressant avslöjande som givit ett bonuspoäng finns sedan ett par år hos Robur, nämligen att fondförvaltarna talar om vilka fonder de själva sparar i. Ännu bättre vore förstås om det stod hur mycket pengar de sparar i respektive fond (precis som VD och styrelse för ett börsföretag numera alltid talar om hur många aktier de äger i sitt företag).

Erik Penser Fonder är sämre än alla konkurrenter på att berätta om aktiefondernas risktagande. Visst handlar det om indexfonder, som bör ha samma risk som index, men indexfond Sverige följer OMX vilket innebär högre volatilitet än en vanlig Sverigefond och indexfond Världen har investerat i indexobligationer, vilket rimligen ger en annan riskprofil än hos en vanlig globalfond. Dessutom vore det intressant att se hur nära noll den aktiva risken för indexfonderna ligger, med tanke på att Handelsbankens Indexfond rapporterar en så pass hög aktiv risk som 3,3 procent.

Nordbanken gjorde en del förbättringar av sina fondrapporter förra gången. Nu har dock texterna försämrats och dessutom är de enskilda fonderna svåra att hitta, eftersom det inte finns något innehållsregister.

S-E-Banken döljer

S-E-Banken är sämst av alla på att tala om vilka innehav fonderna har. Anskaffningsvärden saknas och de breda fonderna talar inte om vilka branscher aktierna tillhör.

Dessutom är S-E-Banken nu ensam om att inte tala om hur mycket courtage i kronor fonderna har betalat. Bankens nya dotterbolag Trygg Fonder har en separat årsrapport, som hamnar en poäng sämre än S-E-Banken i utvärderingen. Fast Trygg har gjort en utmärkt förbättring, ett uppslag i början som heter »så här läser du årsredovisningen« som förklarar just detta.

Carnegie är det tredje fondföretaget som fått två bonuspoäng. Den ena är för ett ovanligt bra avsnitt om risk, den andra är för att man i tabellen med fondernas innehav har tagit med en kolumn som visar hur fondens procentuella fördelning såg ut föregående årsskifte.Under hela 1990-talet har Affärsvärlden varje halvår satt betyg på aktiefondernas rapporter (den förra genomgången gjordes i nummer 37/1997). Betygen har gradvis förbättrats, trots att kraven har höjts en aning varje år. Det visar att den svenska fondbranschen faktiskt anstränger sig för att kunderna skall få bättre information. Jämför man dessutom med de rapporter som utländska fondföretag skickar ut, så har svenskarna idag all anledning att vara stolta.

Men fortfarande finns många brister i fondernas rapporter, framför allt när det gäller att förklara förändringar, motivera fondernas sammansättning, göra olika nyckeltal begripliga och intressanta, samt att utnyttja diagram för att göra innehållet mer spännande och lättare att förstå.

Övriga artiklar om betyg på fonder

Endast fondföretag med svenskregistrerade aktiefonder som innehåller mer än 100 mkr har betygsatts.