Bättre flyt för ”skvalpvalutan”

Kronan har stärkts kraftigt bara under de senaste veckorna, med 10 procent mot den amerikanska dollarn och med 4 procent mot det engelska pundet. Mot euron är det dock svårare att se någon klar tendens eftersom handeln varit väldigt slagig, ena dagen upp och nästa dag ner.

Men summa summarum kan det konstateras att i stort sett alla prognoser om kronkursen överträffats med råge.

Nu är den stora frågan om kronförstärkningen kommer att fortsätta. Mycket talar för det. För om kronförstärkningen hittills faktiskt mest handlat om att dollarn och pundet sjunkit till mer försvarbara nivåer, så är det numera dags för kronan att stärkas på egna meriter. Och det finns en hel del faktorer som pekar i kronans favör.

Den starkast bidragande orsaken till att kronan försvagades så kraftigt under 2001 och 2002 var kapitalflödena. För ett drygt år sedan var det flykt från Ericssonaktien, sjunkande börskurser, AP-fonder som placerade utomlands, amorteringar på utlandsskulden som stod högst på agendan och gjorde att kronan fick sig en rejäl smäll. Numera finns i stort sett inga av dessa faktorer kvar på minussidan. Det här skapar i sig en stabil bas för kronan.

Då spelar så kallade fundamentala faktorer en större roll för kronutvecklingen, faktorer som bytesbalans, statsfinanser och ränteläge. I Sverige genererar bytesbalansen fortfarande betydande överskott, statsfinanserna är bättre än i de flesta andra industrialiserade länder och räntan är högre.

Allt det här borde bidra till att kronan stärks.
Och även om konjunkturen ser skakig ut i Sverige så måste det konstateras att det ser än värre ut på de flesta andra håll.

EMU-valet är en joker i leken. De flesta räknar med att kronan ska knytas till euron någonstans kring 8,70-8,80 kronor per euro, om det blir ett ja i folkomröstningen. Om opinionen börjar vända i favör för ett ja så kommer konvergenshandeln att komma i gång. Men även om det skulle bli ett nej så är det få bedömare som räknar med att det ska ha annat än en temporärt negativ effekt på kronan.

Mer allvarligt är hur utländska placerare ser på de politiska risker som tillkommit i form av strejken bland kommunanställda och vilka spridningseffekter denna ska få till övriga avtalsområden. Hittills har detta inte haft någon större effekt på kronan.

Än mer svårbedömbara är faktorer som att den svenska kronan tidigare haft en tendens att få stryk i internationella kristider, vilket kan bli fallet om världskonjunkturen viker ytterligare.

Eller om marknaden kommer att fortsätta pressa ner dollarkursen nu när nedåtrörelsen är så markant, så kallad undershooting.

Affärsvärldens sammantagna bedömning är dock att kronan har en betydande potential att stärkas under det närmaste halvåret. Hur mycket är svårare att sia om, men om man tittar tillbaka på kronkursen för de senaste tio åren är det fortfarande en bit kvar. Mot dollarn finns det klara möjligheter att vi går under 7,50 kronor per dollar och en eurokurs på 8,70-8,80 är trolig. Mot pundet är potentialen för en fortsatt förstärkning något mindre.