Black Friday ekonomins ljuspunkt

I den stora makrovärlden syns effekterna av de pågående handelskonflikterna och upprivna handelsavtalen sedan en tid. Världshandeln faller tillbaka och inköpschefer världen över ser sämre tider framför sig. I Sverige faller exportorder för våra stora exportföretag, vilket i sin tur sprider sig till underleverantörer. I Europa och Sverige syns det tydligt inom fordonsindustrin men trenden börjar nu sprida sig till andra industrisektorer. Trots detta handlar såväl amerikanska som europeiska börser över, eller väldigt nära, all-time-high – för Sveriges del i alla fall i lokal valuta. En stor förklaring är naturligtvis centralbankernas agerande med ytterligare räntesänkningar (Riksbanken exkluderad) och fortsatta obligationsköp samt en förhoppning om att USA och Kina trots allt kommer att uppnå någon sorts avtal. Men konsekvenserna av en långvarig osäkerhet om hur, och vilka, tullar som ska drabba vilka produkter, handelsflöden och länder syns redan, då industrins investeringar faller sedan en tid. Den osäkra Brexit-processen har lagt sten på börda. Hoppet står sedan en tid till fortsatt trygga konsumenter och ihållande god konsumtion.

Konsumtionen är just nu den största anledningen till att de flesta makroekonomer känner sig trygga i att den avmattning vi befinner oss i inte övergår till en mer besvärande lågkonjunktur, eller recession på fackspråk. Investeringar är en viktig del av tillväxten, tillsammans med konsumtionen faktiskt en av de viktigare, då export och import i många avseenden tar ut varandra i många ekonomier. Här finns givetvis undantag; Kina har ett kroniskt, om än minskande, handelsbalansöverskott medan situationen är den omvända i USA, vilket också är en av anledningarna till den pågående konflikten. Konsumenterna, du och jag och många andra i Europa och USA, visar dock inga tydliga tecken på att svepas med i samma kräftgång som näringsliv och investeringar indikerar. Anledningarna är flera.

Räntorna kommer förbli låga under en avsevärd tid framöver. En förväntad höjning av styrräntan i december till noll från Riksbanken förändrar inget i sak. Fed och ECB har sänkt räntorna och flertalet andra centralbanker är inne på samma linje. Fortsatt låga räntor och ihållande centralbanksköp av obligationer stimulerar de två största tillgångsslagen i hushållens balansräkning – fastigheter (om man äger sitt boende) och börser (sparandet). Samtidigt minskar oron över eventuellt stigande räntebetalningar på grund av hög skuldsättning. Hushållens balansräkningar ser därför sunda ut överlag. Samtidigt har arbetslösheten, även om den nu börjar bottna, sjunkit under lång tid vilket också bidragit till ett bättre självförtroende hos konsumenterna. Konsumenterna, eller hushållens konsumtion om man så vill, motverkar nu till viss del den avmattning som kommer sig av störningar i världshandeln med lägre investeringar som följd. Ytterligare ett bevis för att hushållens konsumtion driver på ser vi hos inköpschefer världen över. Inköpschefer inom tjänstesektorn är mindre negativa om framtiden än sina kolleger i tillverkningsindustrin, en följd av att hushållen svarar för en stor del av tjänstekonsumtionen.

Vad som händer med prisutvecklingen på börser och fastigheter kommer alltså spela roll. Vi har i banken en positiv syn på bägge tillgångsslagen. Andra ljusglimtar kan skönjas i en fortsatt dialog mellan USA och Kina, oaktat nyckfullheten hos president Trump. Mer osäker måste man dock vara över arbetsmarknaden, såväl i Sverige som i Europa. Arbetslösheten stiger sakta samtidigt som antalet lediga platser minskar och vi ser också en liten men tydlig ökning av antalet konkurser, utan tvivel effekter av handelskonflikter och färre investeringar från näringslivet. Med såväl Black Friday som julhandeln i antågande kommer vi få tydliga mätpunkter på hur konsumenterna agerar i närtid. Konsumtionen är just nu det som håller världsekonomin från att halka snabbare utför. Men förutsättningarna för fortsatt glada och köpstarka konsumenter är också goda. Ha tillförsikt.

Dyra tider

Singles Day, Black Friday och Cyber Monday inträffar alla inom tre veckor under november och första veckan i december.

Sedan är det väl tänkt att man ska julhandla på toppen veckorna före julhelgen. Det vill till att konsumenterna har ordning på kassan.