Bli din egen affärsängel

Om du har en rejäl slant över och dessutom är en person som går i gång på högriskprojekt, då är det kanske dags att investera i svensk forskning. Det finns gott om forskningsbolag där ute och konkurrensen om dem är i det närmaste obefintlig.

Det säger Lars-Olof Bäckman, en av Sveriges mest erfarna affärsänglar.

– I och för sig kan man säga att det alltid är rätt läge att satsa på rätt grejer. Men nu är det billigare än på länge, eftersom ingen vågar satsa. Det är inte som 2000 och 2001 då alla venturebolag sprang omkring på universiteten och letade, säger han.

Lars-Olof Bäckman är ordförande i investmentbolaget Spiltan och engagerad i styrelser för kommersialisering av teknologi från svenska forskingsinstitut och universitet. Han har även varit med och utvecklat bolag som Chromogenics, som säljer smarta fönster. Plus ett okänt antal misslyckade bolag och projekt.

– Jag jobbar mycket med kommersialisering av produkter som tas fram av forskare. Det handlar ofta om tidsperspektiv på fem till tio år, säger Lars-Olof Bäckman.

Med så långa utvecklingstider måste den som vågar gå in i bolaget leva med att drömmen om att det ska ta fram en ny separator eller en ny Ipod kan sluta i en papperskorg på labbet. Men det finns metoder för att reducera risken. Som att dela den med flera finansiärer.

En medfinansiär bör förstås vara kapitalstark och uthållig, men det räcker inte. Det bör vara en person eller ett bolag som kan bidra till utvecklingen. Chromogenics fall är ett lyckat exempel, tycker Lars-Olof Bäckman.

Bolaget, som utvecklar smarta fönster som till exempel kan reglera ljus- och värmeinsläpp, lyckades intressera både Volvo och Dupont att satsa både tid och engagemang.

– Det gav Chromogenics en helt annan dignitet än om det varit Pelle och Lisa från Ödeshög som satsat pengar.

– För att hitta de bästa finansiärerna måste man i vissa fall våga leta utanför Stureplan. Gäller det till exempel nanoteknologi får man kontakta kluster för detta område i andra länder.

Fast det kan finnas en baksida med att bjuda in stora finansiärer. De kan komma att helt ta över.

– Faran är att man som liten ägare blir utspädd om det kommer in nya ägare. Därför kan det vara bra att se till att man kan göra en delexit, säger Lars-Olof Bäckman.

Det är viktigt att ha rollfördelningen klar för sig. Forskarna ska vara geniala på forskningsområdet och är ofta just så excentriska och ointresserade av affärer som fördomar ibland gör gällande, tycker Lars-Olof Bäckman.

– Det är därför forskaren kan lyckas, för att han eller hon inte är mainstream. Kaosteorin säger ju att det är på randen till kaos som det är bäst förutsättning för att skapa nytt.

Uppgiften för en affärsängel, eller investerare, är att komplettera forskarna i bolaget.

– Det handlar om att vara en powerpoint-fabrik. Alltså att ta fram affärsprospekt, dokumentera värde, analysera marginaler, affärsmodeller, marknader och värdekedjor.

Fast innan det över huvud taget blir fråga om ett samarbete kanske forskaren måste övertygas. Det är inte alla utvecklingsbolag som kastar sig i armarna på en finansiär, trots att kapital behövs.

– Många forskare är rädda att förlora kontrollen. Jag måste förklara att jag inte är en riskkapitalist, utan en person som vill bygga bolaget, säger han.

***

Så investerar du

i forskningsbolag

1: Dela risken med andra finansiärer. Leta efter internationella investerare, till exempel i relevanta kluster kring högskolor. Framtida kunder är också perfekta medfinansiärer eftersom de kan bidra till produktutvecklingen.

2: Missa inte chansen till offentlig finansiering. Vinnova, Innovationsbron och Energimyndigheten hör till dem som erbjuder bidrag eller förmånliga lån för teknikbolag.

3: Behövs produkten? Innan du plöjer ned tid och pengar i ett bolag som ännu inte har en vara eller tjänst ute på marknaden, ta reda på om den över huvud taget har där att göra. Tar utvecklingen avstamp i ett verkligt behov hos kunderna, eller är det bara avancerad forskning?

4: Acceptera olikheter. Duktiga forskare är sällan duktiga affärsmän eller marknadsförare. Det är din roll att kommersialisera produkten, och för att du ska lyckas måste du kunna samarbeta med forskarna. Ofta är det bäst att ta in en affärsdrivande vd, kanske dig själv, i bolaget.

5: Se till att vara med även i framgång. Ett vanligt aktieägaravtal är grunden för att du ska kunna ta del av en ekonomisk framgång, men se till att du kan göra en delexit utan att allt investerat kapital går förlorat.

6: Undvik glädjekalkyler. Vad händer om utvecklingen blir försenad? Räkna på alternativa tidsscenarion och försök säkerställa att utvecklingen inte tappar fart vid förseningar.

7: Skydda forskningen. Säkerställ genom avtal att resultatet av bolagets forskning stannar inom bolaget och inte försvinner med en forskare som kan söker patent i eget namn.

Källa: Lars-Olof Bäckman, Spiltan Investment, och Pär Hedberg, Sting, Stockholm Innovation & Growth.