Börsen 2000: Tunga skäl för tungviktare

Kommer räntehöjningar, en ny sektorrotation eller konsumtionsboomen att styra börsutvecklingen i år? Efter börsuppgången 1999, i synnerhet under årets sista två månader, har flera placerare fått en orosklump i magen. Många börsaktier värderas nu till över 50 gånger vinsten, en ofattbar nivå som betyder att aktiemarknaden räknar in allt högre vinster allt längre fram i tiden.

Börsen har dessutom komplicerats av ytterligare ett element, nämligen interneteuforin, där nystartade och förlusttyngda internetbolag till synes utan anledning hissas upp till allt högre värderingar.

Svedala, då?

Affärsvärlden har talat med flera svenska fondförvaltare som undrar om de idag har något att tillföra fondens avkastning. Medan kursraketerna Nokia, H&M och Icon fortsätter uppåt så händer väsentligt mindre med aktierna i Svedala eller Cardo, trots att de är billiga.

De högst värderade har därför kommit att bli börsens tungviktare. På Stockholmsbörsen har tillväxtsektorn, exempelvis Ericsson, Astra och H&M, för länge sedan vuxit om den tidigare så tunga verkstadssektorn.

Nu har detta mönster även nått de europeiska börserna. Allt fler mobiloperatörer och andra snabbväxare hamnar bland Europas 200 största börsbolag. Deras ökade betydelse döljer att de senaste årens börsuppgång har varit allt annat än bred. Trots att Generalindex steg med drygt 60 procent förra året så föll var fjärde svensk börsaktie i värde. Och i USA fanns det faktiskt långt fler börsaktier som föll i värde än som steg.

“Allt beror på att den europeiska fondindustrin är som den är”, förklarar en analyschef. “Den franska fondförvaltare som för ett par år sedan satt och valde mellan franska varumärkesaktier ska plötsligt köpa paneuropeiskt. Införandet av euron har tvingat fondindustrin att investera internationellt.”

Men fondförvaltarna har haft svårt att hinna anpassa sig till den paneuropeiska strategin. Till skillnad från sina amerikanska konkurrenter, som placerar i både smått och stort, så törs de europeiska förvaltarna inte köpa annat än de största europeiska aktierna. Därför stiger kurserna i Ericsson, Nokia och H&M, men inte i Svedala och absolut inte i lilla Fagerlid. Detta talar också för fortsatt stigande börser.

Flödesstrategin låter enkel, men är naturligtvis inte utan fallgropar. En vacker dag, när flödena i Europa har stabiliserats, lär luften gå ur de uppblåsta aktievärderingarna. Men inte ännu, tror de flesta mäklarhusen, eftersom de europeiska fondflödena säkert fortsätter både i år och sannolikt även nästa.

En luttrad fondförvaltare borde alltså under denna tid hålla sig till dessa stora aktier. Men vilka? En av årets viktigaste vattendelare mellan bra och dåliga aktier väntas resultaten bli. Troligen kommer aktiemarknaden att hårdgrans-ka börsbolagen den kommande rapportperioden. De bolag som inte håller måttet lär hamna i skamvrån resten av året. Ett kraftigt kursfall bör alltså inte inbjuda till ett omedelbart köp av aktien.

I USA har redan några större bolag varnat för lägre vinst. Aktiemarknadens intresse för Lucent, Ericssons amerikanska konkurrent, blir sannolikt mycket svalt under resten av året, eftersom ledningen annonserat att vinsten blir avsevärt lägre än vad som tidigare spåtts. På Stockholmsbörsen blir utfallet i Ericsson förstås mycket viktigt. I september hade bolaget inte fått någon ordning på sin mobiltelefontillverkning, men ledningen har lovat bot och bättring. Vad bolaget levererar i helårsrapporten den 28 januari kommer att avgöra aktiens öde resten av året.

Fortsatta fusioner mellan storbolag i Europa och USA lär också driva upp vissa aktiekurser. Troligen sker ytterligare ett antal affärer inom bil- och bankindustrierna. Dessutom fortsätter sammanslagningarna inom medie- och internetvärlden. Större stukturaffärer är också att vänta i Tyskland, där de gamla konglomeraten håller på att lösas upp.

Men alla sammanslagningar ger inte högre kurser. Förra året hamnade telekommunikation i fokus, när stora telebolag som Vodafone och SBC blev ännu större. Troligen är kurserna i telesektorn idag väl tilltagna, även för den mest luttrade börs-placeraren. Affärer som den mellan Mannesmann och Vodafone pekar också på de kulturella problemen med sammanslagningar och att fusionsvinsterna inte är givna.

Inte heller läkemedelsindu-strins affärer förra året har överraskat aktiemarknaden positivt. Efter den senaste i raden, mellan Glaxo Wellcome och Smithkline Beecham, finns det inga naturliga fusionskandidater bland de stora bolagen i Europa, utan troligen sker affärerna i USA.

Nya strategier

Även om den placerare som håller sig till de största aktierna lär få en bra kursutveckling på sin aktieportfölj så lockar tjurrusningen på börsen fram råd om nya aktiestrategier. Många mäklarfirmor tror att tiden är inne för en ny så kallad sektorrotation på börsen, där en industri utvecklas bättre än andra. Under 1999 steg konjunkturkänsliga aktier som skog och råvaror. Vissa tror att de fortsätter upp efter de senaste nyheterna om USA starka konjunktur.

Men ännu fler mäklarfirmor är inne på att det är dags för en mer defensiv placeringsstrategi efter de kraftiga kurslyften. Detta skulle tala för aktier inom läkemedel och försäkring. I Sverige är troligen de svenska bioteknikaktierna ett vettigare alternativ till traditionella läkemedelsaktier (se artikel sidan 6-7).

Det finns också de som tror på effekter av den allt kraftigare konsumtionsboomen. Förra årets julhandel blev den bästa på många år och det har gynnat vissa större aktier som H&M och dess amerikanska konkurrent GAP. Men frågan är om lilla svenska Lindex kommer att njuta frukten av denna uppgång. Merparten av de amerikanska detaljhandelsaktierna halverades i värde under 1999. Anledningen är aktiemarknadens oro över handelns butiksnät, som i jämförelse med internet ter sig som en dyrbar distributionsform.

Räntehotet

Ett stort hot ligger emellertid på lur, nämligen räntan. Den amerikanska räntan kommer att höjas i år för att dämpa den inflationsdrivande privatkonsumtionen. I Europa ser det dock bättre ut. Men det tilltagande räntehotet kommer sannolikt att diskuteras livligt på aktiemarknaden. Eftersom högre räntor även dämpar tillväxten kan faktiskt räntan bli det skrämselskott som de negativa börsbedömarna varnar för. I kombination med en oväntad världschock, som Rysslandskrisen 1998, finns det risk för att räntespöket skakar till aktie-kurserna ordentligt.

Om aktiemarknaden vid denna tyngdpunkt också får upp ögonen för att börsens avkastningskrav höjs borde det få en förödande effekt på tillväxtbolagen, alltså de som till stor del dominerar våra börser. Men särskilt sannolikt är det inte, idag tycks aktieplacerare inte se obligationer som ett placeringsalternativ.

Internetaktierna då? Idag värderas så gott som alla internetbolag med en budpremie, alltså som om de kommer att bli uppköpta. Och visst var megaaffären mellan AOL och Time Warner en märkeshändelse som pekar på att “den nya världen” håller på att bli en del av den gamla. I år kommer fler internetbolag att köpas av storföretag som hellre går samman med en etablerad spelare än försöker bygga upp en egen internetverksamhet.

Men marknaden för internetportaler, internetbokhandlare eller internetkläddetaljister är begränsad. Även om aktiekursen går att motivera för nummer ett och två på marknaden så lär kurserna sjunka betänkligt i år för trean och fyran.

Mer att välja på

“En internetsatsning är fortfarande bara en vild spekulation och inte en investering”, tycker en placerare. Men år 2000 kan bli året för uppvaknandet kring internet när aktiemarknaden ägnar mer energi åt att gissa på vilka produkter som går att sälja via nätet, och vilka som inte går att sälja. En anledning är att placerare får fler bolag att välja mellan, börserna lär svämma över av nyintroducerade internetbolag. Visserligen sker också sammanslagningar i en rätt hög takt, men affärerna motiverar inte budpremien på samtliga internetaktier. Troligen kommer detta att korrigera kurserna rejält i den svenska internetsektorn som domineras av konsulter och inte av expansiva e-handelsbolag eller portaler som i USA.