Börsen kan skärpa kraven efter Barnevikaffären

”Det är naturligt att när en fråga fått sådana här dimensioner att den kommer i ny dager. Man ställer sig frågan om man ska fortsätta som hittills eller dra några slutsatser av vad som har hänt”, säger Bengt Rydén som säger att frågan ska upp på agendan i samband med att bolagskommittén sammanträder nästa gång i mars.

Parallellnoteringen är en stor bov i Barnevikdramat då just det faktum att ABB är noterat i både Stockholm och New York, och dessutom har sitt säte i Schweiz, gjorde att Barneviks avtal inte kom fram i ljuset.

Grundregeln hittills har varit att Stockholmsbörsen accepterar de noteringskrav som primärnoteringsbörsen ställer. ”Vi har inte godtagit dem rakt av utan företagen måste tala om vilka skillnader mot svensk redovisning som finns och sedan har vi gjort bedömningar utifrån dessa.”

”Information angående anställningsvillkor har hittills inte bedömts så väsentligt att det skulle föranleda vägran av dispens, men med den här historien i färskt minne, och när siffrorna kan bli så här stora, är det naturligt att den frågan kommer upp”, säger Bengt Rydén.

De anställningsvillkor den rör omfattar lön, olika typer av resultatrelaterade ersättningar (till exempel bonus och optioner) samt pensionsavtal till ledande befattningshavare så som styrelse, VD och ställföreträdande VD. Frågan kan huvudsakligen bli aktuell i två fall; det ena är när ett svenskt bolag förvärvas av en utländsk aktör och därmed blir primärnoterade på någon annan börs.

”Då handlar det om att man inte tillåter en försämrad information om företaget. Skulle ett svenskt bolag primärnoteras på en börs som till exempel inte ställer krav på redovisning i form av kvartalsrapporter skulle vi ändå inte tillåta dispens från det kravet i Stockholm”, säger Bengt Rydén.

Det andra fallet är bolag som av något skäl vill sekundärnoteras i Stockholm.

Även Björn Markland, generalsekreterare i FAR, Föreningen auktoriserade revisorer, tror att Barnevik-affären kan få effekter i redovisningsled.

”Framförallt leder nog till en stramare hållning på corporate governance-nivå, om hur besluten fattas inne i företagen eftersom det är på den punkten det brustit i det här fallet. Men det kan säkert komma att bli redovisningsmässiga effekter av det också.”

En ytterligare skärpning är redan på väg, som en följd av det pågående arbetet med att harmonisera redovisningsprinciperna inom EU-området. Arbetet i sin helhet ska vara klart till 2005 men redan 2003 väntas reglerna på denna punkt vara harmoniserade. De nya rekommendationerna omfattar såväl kortfristiga ersättningar, löner och bonus som ersättningar efter avslutad anställning så som pensioner.