Börsen kräver insiderdagbok

I det tysta förbereder OM Stockholmsbörsen nya regler för att komma till rätta med läckor och insiderhandel. I ett brev som går ut till börsbolagen nu under februari berättar börsen om planerna på att införa ett dagbokssystem. Med det nya systemet ska bolagen tvingas föra anteckningar om vem i bolaget som tar del av känslig bolagsinformation och när detta sker.

”Vi har sett exempel på att en del bolag inte kan hålla ordning på sin information, så vi säger redan till alla nya bolag (på börsen): Se till att så fort ni går in i en process som kan leda fram till kurspåverkande information att ni för noggranna anteckningar om vem som får reda på vad och när”, säger Mats Wilhelmsson, chef för marknadsövervakningen vid börsen.

I brevet nu i februari förvarnas alla börsnoterade företag om att de kan komma att omfattas av reglerna:

”Det är sannolikt så att vi tar med det i noteringsavtalet. Och det underlättar ju egentligen mest för företagen som slipper lägga pussel om vi eller finansinspektionen frågar.”

Ett liknande system finns redan i Finland. I Norge finns en annan variant. Där tvingas börsbolagen att ständigt uppdatera sina listor på personer med insiderinformation. Tillfälligt inhyrda konsulter eller jurister är exempel på personer vars namn regelmässigt skickas till Oslo börs. De flesta större bolag i Förenta Staterna har liknande system, även om inga formella krav finns där.

Svar på regeringen

Till en del kan skärpningarna ses som ett kritiskt svar på den tjänstemannapromemoria om ny insiderlagstiftning som presenterades av finansdepartementet i förra veckan. Förslaget har presenterats som en skärpning men baseras delvis på missförstånd och skapar, om det blir verklighet, i ett par avgörande delar en helt annan ordning än vad de båda mest berörda myndigheterna, ekobrottsmyndigheten och finansinspektionen, tidigare har föreslagit.

Dessa båda konstaterade i juli i en rapport till just finansdepartementet att det bästa sättet att komma till rätta med vad som förmodas vara ett kraftigt ökande antal fuskare är att avkriminalisera insiderhandelen. I stället skulle finansinspektionen, i likhet med hur det går till i många andra länder, driva administrativa processer mot personer som misstänks ha använt sig av insiderinformation. Straffet skulle då bli kännbara skadestånd i processer som är snarlika de som inspektionen redan bedriver i enklare insiderärenden, till exempel när någon anmäler sina affärer för sent.

”Det skulle innebära att resurser hos polis och åklagare frigjordes och kunde användas till bekämpning av annan brottslighet”, hette det då från de båda myndigheterna.

Undersökning flyttas

Nu hävdar finansdepartementet att den vägen är oförenlig med svensk rättstradition. I stället ska inspektionens ansvar för att göra inledande undersökningar flyttas över till just ekobrottsmyndigheten.

Inspektionens chef, Claes Norgren, som är trött på att hans myndighet – ofta felaktigt – kritiseras för ineffektivitet konstaterar i ganska diplomatiska ordalag att ”detaljerna får nog diskuteras” och att det inte går att komma ifrån att någon måste göra en ”förförundersökning” innan ett ärende hamnar på en åklagares bord.

Kritik

Kritiken från personer som följt insiderutvecklingen i Sverige är samtidigt svidande. Bland dem finns Antoinette Hetzler, professor vid sociologiska institutionen i Lund:

”Förslaget är dåligt. Sverige går sin egen väg och det här stämmer inte alls med hur man gör internationellt. Ekobrottsmyndigheten kommer aldrig att klara av att göra egna utredningar. Det (nya lagförslaget) blir en papperstiger”, lyder hennes omdöme.

Och det är onekligen svårt att se några fördelar med att flytta över huvudansvaret för insiderutredningarna på polis och åklagare. Åtgärden löser nämligen inte huvudproblemet – personal- och resursbrist till följd av det ständigt ökande antalet affärer.

I promemorian hävdas t.ex. att det sker dubbelarbete, men de utredningar som Affärsvärlden har följt tyder inte på det. Tvärtom verkar det som om de tre instanserna OM Stockholmsbörsen, inspektionen samt polis- och åklagarväsende vinnlägger sig om att dela upp jobbet.

Nedlastade

Nackdelarna är samtidigt uppenbara. Polis- och åklagare är nedlastade av annan brottslighet. De sitter heller inte i marknaden och kan följa den dagligen och kan därför inte rimligen uppfatta när handelsflödena ser ovanliga ut.

Värre ändå är ändå antagligen att polis och åklagare inte har möjligheter att snabbt ta hjälp av kolleger utomlands. De måste begära rättshjälp, en omständlig procedur som drivs via utrikesdepartementet och tar månader eller år.

”Man föreslår att man ska addera en adress (till ekobrottsmyndigheten) på Europarådets lista för att få hjälp. Så lätt är det dock inte. Det är sådant snömos så man blir alldeles matt. Börsen har redan ett extremt väl utvecklat kontaktnät och inspektionen har samma typ av kontakter runt om i världen. Det räcker med att ringa till Luxemburg, London eller Amsterdam så får vi information om vem som köpt eller sålt”, säger Mats Wilhelmsson.