Börsgolvet: Rånade investerare och svindlande höjder

En storbolagsförvaltare eftersvettas ymnigt vid morgonmötet efter söndagens Lidingölopp.

“Electrolux-aktien svalkar ju i alla fall, den är lika kall som deras kylskåp med -20% i år… Alla dessa fabriksflyttar och omstruktureringar borta i Amerikat – vad skulle det vara bra för?”

“Svag organiskt tillväxt, återkommande engångskostnader och hög skuldsättning är inget vidare recept om du frågar mig, nettoskuld/ebitda är typ 5x”, mumlar en bake off-croissant. “Tidigare i år gick det rykten om att kinesiska Midea ville köpa hela Electrolux. Kanske hade det varit bäst att sälja medan ugnen var varm?”

Förvaltaren torkar sig om pannan:

“Och precis när det är som mörkast så ska Staffan Bohman hoppa av ordförandestolen? Frågan är om han tar med sig VD Jonas Samuelson på vägen ut. Kan bli ett omtumlande år innan det här är pressat och klart.”

Inne på Riche serveras emissions-sås till lunch-Wallenbergarna.

”Medtechbolaget OssDsign gjorde en riktad emission och presenterar nya mål. Nu ska de enbart fokusera på ortobiologimarknaden i USA – det skulle de ha gjort för flera år sedan! Men bättre sent än aldrig”, viskar en grön ärta.

En kall trekommafemma ser möjligheter.

“Kanske kan det bli ett Bonesupport 2.0, för det finns en del likheter. Nu gäller det att exekvera!”

Vid bordet intill hugger ett par retailinvesterare in på senaste nytt.

“Att Rusta rustar för börsnotering är skoj! Det här IPO-året har ju varit som att stirra på en nymålad vägg som aldrig torkar. Kanske har Rusta bättre färg?”säger en hoppfull Etonskjorta.

Ett glas rött spiller på:

“De tar inte in några nya pengar utan de befintliga ägarna ska sälja aktier. Blir intressant att se om de lämnar några brödsmulor kvar på bordet. Kjell & Co som noterades i IPO-hysterin 2021 har inte varit någon direkt succé.”

Ute på Birger Jarlsgatan ljuder ett rånlarm. Det är aktieägarna i Starbreeze som tryckt på knappen, samtidigt som bolagets servrar brakar ihop under en spellansering.

“De sa ju att Payday 3 skulle bli en succé? I sju svåra år har vi väntat på det här bankrånarspelet – ingen sa att det var vi som var måltavlan!” ropar en bakbunden investerare.

I bettinghörnan på spelkiosken har Kindred-aktien kommit ned till hundralappen igen.

“Bolaget kommer nog att lämna norska marknaden inom kort och snacket om bud verkar helt ha dött ut. Har köparna fått kalla fötter?” undrar en förvaltare med tom kupong.

“Brittiska Entain var ute och guidade för lägre spelintäkter i veckan. Kindred värderas till runt 8x Ebit för nästa år om analytikerprognoserna håller. Det är för billigt”, säger en spelsugen finansvalp och bongar köp.

Entain staplar samtidigt upp 585 miljoner pund vid kassan, redo att ta straffet från brittiska skattemyndigheten för företagets tidigare verksamhet i Turkiet.

“Apropå Turkiet…är inte det den enda marknaden där Betsson tjänar pengar? De kommunicerar högt om anti-korruption och anti-penningtvätt, men inte ett ljud om deras business i Istanbul”, filosoferar en ESG-inriktad förvaltare med fezen på svaj.

Utanför Regeringsgatan 56 spekulerar två investmentbankirer:

“Montrose verkar inte vara Carnegies enda nysatsning, nu låter det som att uppdragsanalys kan stå på menyn. Men det är klart, Harald Mix-pågarna kan ju inte bara sitta och rulla tummar nu när det inte finns några bolag att ta till börsen längre.”

Nere på Sergels torg predikar en luspank SBB-investerare med stöd av Svindleriparagraf 9:9 i brottsbalken, till tonerna av ett ostämt piano:

“Du skola icke lova utdelning i 100 år, prisa din kreditrating och att du äro säkrare än både stat och bank om du icke hava torrt på dina fastighetsfötter. Syndens straff kan bli hårt.”

En obligationsinvesterare ser desto ljusare på framtiden. “22% YTM i SBB 2027 var för frestande för att motstå. Betydligt större chans att jag blir löst till pari än att det blir paria!”