BRANSCHFRÅGOR

Vad betyder gratistelefoni för Telia Sonera och Tele 2?
Mårten Lindeborg: – Det vet de flesta om. Men frågan är vad man kan erbjuda i stället, som tilläggstjänster som spel och att kunna läsa tidningar och så vidare. Det är väl de som kommer att ersätta de här fasta avgifterna.

Lars Söderfjell: – Det är en fascinerande diskussion. Telefonin kommer att bli gratis, men vem ska betala för investeringarna? Det är alltid någon som betalar. Det är mer frågan om prissättningsmodeller. Det är som Ryanair, det kostar inte mycket att köpa biljetten men det är alltid någon som betalar.

Mårten Lindeborg: – Det är som för flygbolagen, det gäller att vara stor. De får väl köpa upp andra bolag. De får väl Telia också göra, om det inte självt blir uppköpt.

Ericsson då?
Lars Söderfjell: – Jag tycker att Ericsson är snuskigt billigt. Därmed inte sagt att det kommer att bli dyrare. Jag tycker att det är lite fascinerande att på Ericsson och Astra Zeneca, som alltid handlats med premium, finns det nu inga förväntningar om tillväxt. De ska ha nolltillväxt, eller 1-2 procent, om analytikerna får bestämma.

Bankerna då. Blir det några storaffärer? Var står Sampo i Nordea om ett år?
Mårten Lindeborg: – Sampo har ju sagt att det är en finansiell placering, men det vet man inte. Om någon går in i Nordea kommer det att dra med sig hela sektorn.

Nu har det inte hänt något på flera år.
Mårten Lindeborg: – Då är det väl dags i år, då.

Lars Söderfjell: – Men hur tänker staten med Nordeaposten? Vem kan man acceptera som köpare? Om man tittar på vad som ska göras, det är Telia och Nordea som är de stora grejerna. Ett av dem vill man förmodligen göra som någon form av erbjudande till allmänheten. Det kan bli lite tufft med Telia Sonera, tänk dig Fredrik Reinfeldt säga “snitta ned”. Det vore en klassiker. Återstår Nordea i så fall, för allmänheten. I så fall skulle det inte, i alla fall inte i första läget, vara en industriell köpare som tog banken.

Tror ni att de fyra storbankerna finns kvar om tre till fem år?
Lars Söderfjell: – Jag tror att att staten vill hålla ett så stort antal banker som möjligt på grund av konkurrensen. Jag tror att de finns kvar.

Men du Mårten tror möjligen på en sammanslagning?
Mårten Lindeborg: – Ja, de är relativt attraktivt värderade. Och det finns en viss expansionsfas bland bankerna.

– Det finns också en möjlighet att SBAB köps upp av exempelvis Danske eller Kaupthing, då får vi en riktigt stor spelare. Det finns ändå ganska många medelstora banker här i Sverige.

Vad tror ni om fastigheter inför 2007?
Catrin Abrahamsson Pohjanen: – Det är inte det som är mest intressant för 2007.

Lars Söderfjell: – Tittar man på bolagens egna substansberäkningar handlas sektorn till 25 procents premie.

Mårten Lindeborg: – Många var rädda för fastighetsmarknader i USA förra året och även året före. Men den bästa sektorn blev fastigheter förra året. Uppenbarligen är det inte värdering som styr, utan flödet in till sektorn från fonderna.

Vad säger du Patrik?
Patrik Tigerschiöld: – Jag tror aldrig på fastigheter, eftersom jag inte har ett fastighetsintresse. Att köpa fastigheter när räntan är på i princip 100-årslägsta, det tycker jag är en konstig idé.

Charlotta Faxén: – Om man ska dra öronen åt sig när alla bedömare är alltför positiva till börsen så kanske man ska reagera åt andra hållet när alla är negativa till fastigheter. Men vakansgraden är ganska hög trots att vi står på någon form av topp i konjunkturen, och med de premier som de ändå handlas till tycker jag inte att det är en bra uppsida för 2007.

Verkstad som ABB, Sandvik och Atlas?
Lars Söderfjell: – Är det inte ganska uppenbart? Man kommer inte att få en bra aktieutveckling under det här året. Man handlar de här bolagen med premier på historiskt höga multiplar, så jag har lite svårt att tro att det ska gå bra, nu när konjunkturen ändå viker och man börjar revidera ned vinstförväntningarna.

Vem gillar verkstad? Du Charlotta skakar ivrigt på huvudet.
Charlotta Faxén: – Det finns andra branscher som är mer intressanta. Jag tror på ett starkt konsumtionsår och att bolag som är inriktade mot inhemsk konsumtion kommer att kunna gå ganska bra. Som klädkedjorna. Lindex är hyfsat lågt värderat och har hög direktavkastning.

En trend i fjol var att Investor tog på sig en aktivare roll och att Industrivärden fick sitta i medier och försvara sig. Kan Investor fortsätta att vara så här aktivt?
Lars Söderfjell: – Visst, det är inget som hindrar det. Börje Ekholm har fått ett ganska fritt mandat att ta ned substansrabatten.

Han verkar inte ha kommit särskilt långt än.
Lars Söderfjell: – Problemet är dålig genomlysning i mobiltelebolaget 3 och i Gambro, eller Indap som det ju heter. Det är väl det Investor kan göra, lyfta fram 3 och Gambro så att man får lättare att värdera bolagen. Det är ännu tydligare i Kinnevik. Där skulle man kunna vända på kuttingen. Om man fullvärderar skogsrörelsen, får man en helt absurd rabatt på övriga tillgångar. Det är kanske dit som Investor försöker ta sig.

Kan Investor handlas med premie?
Lars Söderfjell: – Det är klart att man kan. Men det är inte realistiskt att det händer under det här året.

Råvarubolagen, vad händer där i år?
Mårten Lindeborg: – Boliden ser ganska billigt ut med p/e-tal på 7-8 för i år och nästa år. Jag var extremt förvånad när aktien handlades kring 100 kronor under förra året och det inte kom ett bud på bolaget. Nu har kursen stuckit upp. Den ser attraktivt värderad ut på några års sikt.

Lars Söderfjell: – Men vill man ha den typen av rörelserisk? Det är väldigt svårt att göra prognoser, att gissa metallpriserna är verkligen att sätta fingret i luften.

Mårten Lindeborg: – Vad är det Kina efterfrågar? Jo, råvaror och det kommer att fortsätta ganska många år framöver. Över tiden kan Boliden till och med bli en väldigt bra placering. Och man hittar inte många bolag med p/e-tal på de nivåerna.

Berätta om era favoritbranscher.
Lars Söderfjell: – Jag gillar läkemedel, det ligger mycket skit i de kurserna. Det är bra värderingar, de värderas utan tillväxt och de närmaste åren tror jag ändå att det finns en tillväxt i sektorn. Man vet vad man får. Eftersom jag är orolig för konjunkturen så är det precis vad jag vill ha, vinster som är hyfsat förutsägbara hos de stora läkemedelsbolagen.

Och en dålig bransch.
Lars Söderfjell: – Straffsparken går till skogen. Stål- och basmetallbolagen kan man faktiskt räkna ihop. Men skogsbolagen har en avkastning och värdering som bara inte går ihop.

Charlotta Faxén: – Jag tror att både service och handel kan gå bra. Många av de svenska servicebolagen är helt dollarneutrala samtidigt som handel tjänar på en fallande dollar. Vad går ned? Verkstad.

Patrik Tigerschiöld: – Det är ett klassiskt läge där man betalar för mycket för cykliska vinster. Jag tror man ska leta efter den typen av bolag som Lasse är inne på, jag gillar medicinteknik exempelvis, men det handlar mycket om enskilda bolag med en egen produkt eller teknik.

Mårten Lindeborg: – Jag favoriserar läkemedel men också teknologisektorn, som Ericsson i Sverige. För mig är det svårt att hitta ett negativt område eftersom jag tror på börsen. Man kan förlora väldigt mycket om man tar stora och korta positioner där. Men skulle konjunkturen mattas av rejält är verkstad givetvis en säljkandidat.

Catrin Abrahamsson Pohjanen: – Jag underviktar cykliska sektorer, kanske framför allt verkstad, och jag överviktar det som är mer tillväxtorienterat och defensivt, och då läkemedel och banker.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.