Brasilien: Särintressen bromsar och förvrider

Att utländska affärsmän hyllar den politiska stabiliteten iBrasilien förvånar egentligen inte. Den ekonomiska politikmedelst chockprogram som kulminerade 1990 med att allabankkonton frystes, hör till historien. De som styr ekonomin ären grupp synnerligen kompetenta män (i stort sett inga kvinnorhar ledande befattningar i detta land). Såväl presidenten somfinansministern och centralbankschefen har examina frånamerikanska universitet. Centralbankschefen Arminio Fragarekryterades från ett jobb som fondförvaltare hos George Soros,och president Fernando Henrique Cardoso är populär både påfinansmarknaden och bland allmänheten. Det råder en utprägladteknokratkultur i brasiliansk politik, där karismatiska ledaresom Carlos Menem i Argentina och Alberto Fujimori i Peru inteskulle passa in.

Djupa klyftor

Brasilien har en synnerligen framsynt och socialliberalförfattning, men är också enligt Världsbanken det land därklyftorna mellan fattiga och rika är djupast. Trots att defattiga fått det bättre sedan hyperinflationen avskaffadeskammar de rikaste tio procenten av befolkningen fortfarande hemnästan hälften av nationalinkomsten. Den offentliga utbildningenoch sjukvården är av usel kvalitet. De välbeställda vill intevara med om att höja inkomstskatten, som blir som högst 27procent. Många av de som kan, det vill säga medelklassen och derika, smiter från skatten. För att få in pengar måste därförstaten taxera skattebaser som förvrider och förvränger detekonomiska systemet, framför allt en mängd bolagsskatter och enskatt på finansiella transaktioner som påminner om valpskattensom vi hade i Sverige 1989-90.Avregleringarna går trögt. De myndigheter som ska skötaavregleringen är sällan några under av effektivitet. Ta tillexempel telekomsektorn, där tillsynsorganet Anatel med 1.200anställda är en bromskloss snarare än pådrivare.Visst har Brasilien kommit långt om man jämför med 1980-talet,då tullarna var skyhöga och de flesta branscher var insnärjda iett strängt regelverk. Reformarbetet rullar på. Alldeles nyligenhar det kategoriska förbudet mot att avskeda offentliganställdatagits bort. Men det går för långsamt, framför allt när detgäller att minska subventionerna till delstatsregeringarna somär grundorsaken till den accelererande statsskulden.Är då all kompetens bara ett utanverk? Så skulle man kunnauttrycka det. I början av 1990-talet höll Cardoso, som då varvanlig kongressledamot, ett tal på svenska ambassaden. Denförsamlade publiken av mestadels affärsmän bländades avvältaligheten. Men efteråt kommenterade en gråhårigBrasilienveteran: Men vad var det egentligen karln sa?. Snyggyta, men litet substans.

Cardoso och hans kolleger vill reformera Brasilien. Men detkrävs 60 procents majoritet i kongressen för att ändra iförfattningen. Och kongressen har mycket stor makt, ungefär somi USA. Vad värre är: författningen ger mycket större makt åt dekonservativa och utfattiga delstaterna i norra delen av landetän till trakterna i söder kring Rio och Säo Paulo där huvuddelenav befolkningen bor. Och delstatspolitikerna i norr är vana vidatt plundra den federala kassan. De tycker inte det brådskar medreformer.

Brottsligheten ökar

Under karnevalsveckan begicks i Säo Paulo 99 mord, en ökning medtio procent från i fjol. Staden har dubbelt så många invånaresom hela Sverige. Det vore alltså som om 50 människor hademördats i vårt land under en vecka (och inte två som är denverkliga siffran).Som alltid är det de fattigaste som lider mest av kriminalitet.De utländska affärsmännen är relativt trygga där de sitter ibilar med centrallåsen i låst läge och i bostadshus omgärdade avgallerstaket. I de större städerna finns specialaffärer somsäljer vehiculos blindados, pansrade specialbilar. De ständigakidnappningar och den utbredda laglöshet som finns i Mexiko,Colombia och Sydafrika finns inte här.En annan typ av brottslighet är vanligare: korruption.Mobiloperatören Tess har märkt att företeelsen ökat i och medatt tiderna har blivit svårare. Det är många som tycker de ska”hjälpa till” när vi till exempel söker byggnadstillstånd, sägerVD Zeth Nyström. Som andra svenska bolag har Tess som policy attinte betala.brasilien