Brummer skyr börsen

Exponeringen mot aktiemarknaden är bara 60 procent, vilket är en halvering jämfört med hur det brukar se ut i Zenitfonden.

Fjolåret var ett mellanår för Zenitfonden som är Sveriges i särklass största hedgefond. Det blev det femte bästa året av sju sedan starten 1996. Fonden gav en avkastning på 19 procent, vilket inte är alls dumt när jämförelseindexet Morgan Stanleys världsindex föll med 25 procent.

Den goda avkastningen gjorde att fondförvaltarnas belöning blir riklig. I resultatbaserad ersättning fick fonden in närmare 400 miljoner kronor och ytterligare nästan 100 miljoner i fast avgift, enligt Affärsvärldens beräkningar. Dessutom är Brummer & Partners sju delägare själva storinvesterare i fonden med 8 procents fondandel. Zenitinnehavet har därmed gett ytterligare ett par hundra miljoner kronor under fjolåret. Därmed drog Brummer och kompani in runt 650-700 miljoner kronor på sin Zenitfond i fjol.

Sedan starten har fonden haft en årlig avkastning på mellan 10-90 procent.

– Vi är nöjda med fjolåret. Särskilt eftersom vi lyckades nå resultatet med en mycket låg riskexponering i portföljen. Risken har varit lägre än tidigare år, säger Per Josefsson en av Zenitfondens förvaltare.

SOVER GOTT: Per Josefsson har dragit ner risken.

Varför har ni dragit ned andelen aktieinstrument (aktier, blankade aktier, terminer och optioner) i portföljen till en rekordlåg nivå under de senaste månaderna? Nu är det ju närmast en räntefond?
– Ja, bruttoexponeringen är 64 procent och det är lågt (ett mått som för Zenit vanligen är över 100 procent eftersom fonden har möjlighet att blanka aktier och köpa andra aktier samt låna pengar till aktieköp afv24 anm). Det beror på en kombination av att vi inte använder lika mycket derivat- och terminsinstrument som tidigare och dessutom har vi väl inte tagit lika stark ställning till den allmänna börsutvecklingen som tidigare. Vi tjänar ju de mesta av pengarna på att välja rätt aktier och inte på vilken riktning börsen går.

Ni har fortfarande en negativ exponering mot USA-börsen. Varför tror ni inte på uppgång?
– Nä, vi tycker den fortfarande högt värderad och skuldsättningen är totalt sett högre än tidigare. Dessutom ökar budgetunderskottet i USA, vilket är oroande. Nu är den ju uppe i 3 procent av BNP.

Och den synen har inte förändrats efter Bush skatteutspel om att sänka skatten med 600 miljarder dollar det kommande decenniet?
– Det var mest ett politiskt utspel eftersom tidshorisonten är så lång. I år blir skattesänkningarna på 130-140 miljarder dollar och det kommer inte ge någon stimulans till ekonomin.

Under året har ni blivit fler förvaltare. Nu är ni över 20 personer som sköter fonden och hela 5-6 förvaltare. Ni verkar inte hålla med om antalet kockar och smaken på soppan?
Förvaltningsorganisationen funkar bra. Det beror på att vi har tydliga roller och en stark centralisering av vissa funktioner som gör att vi kan ta snabba beslut om vi vill trots att vi är så många.

TJOHOO: Möt ett gäng miljardärer.