Chefsekonomerna tror på räntehöjning i år: ”Sämsta av världar”

Under morgonen kom nya inflationssiffror från SCB som visar att inflationen enligt KPIF-måttet steg till 4,5% i februari. Det är en uppgång från januari då inflationstakten var 3,9% och högre än väntade 4,1%.

”De var klart högre än våra och andras förväntningar. Den här gången är det inte energipriser utan en bred ökning i andra priser”, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman till Affärsvärlden.

”Inflationssiffrorna fortsätter överraska på uppsidan.  Det är inte så konstigt. Vi är inne i ett läge där livsmedelspriser och energipriser far upp och ner, främst nedåt såklart, och det skapar en viss osäkerhet”, säger SEB:s seniora ekonom Robert Bergqvist till affärsvärlden.

Han menar dock att det som kanske är ännu viktigare det är att det underliggande inflationstrycket ökar.

”Där har vi fått ytterligare en bekräftelse på att det som började som att vissa varor och energislag har stigit i pris, det börjar nu spridas ut över den svenska ekonomin så att inflationshuvudvärken just nu tenderar att bli mer allvarlig än vad vi tidigare har trott”, säger han.

Enligt Nordeas chefekonom Annika Winsth pekar siffrorna på att inflationen är hög och bred och att det finns risk för att den blir ännu högre. Hon lägger till att centralbankerna efter sommaren trodde att vaccinationerna skulle göra att man inte skulle behöva stänga ned mer. Det behövde man dock göra och förloppet har blivit mer utdraget. Nu stänger dessutom Kina ner, vilket centralbankerna inte heller varit förberedda på.

”Det har jag varit orolig för, men jag trodde att det skulle ske i höst när det blir kallare”, säger hon till Affärsvärlden, och fortsätter:

”Ovanpå det så fick vi det här kriget som är dramatiskt. Humanitärt, men också ekonomiskt och det gör att jag tror att risken är stor att vi får räkna med höga priser länge.”

Robert Bergqvist menar att vi just nu ser en ”pipeline inflation”, det vill säga en inflation som ligger i systemet och är på väg ut. Detta talar för att inflationstrycket ska fortsätta stiga.

Han sätter stor vikt vid inflationsförväntningarna. Inflationen är redan ett allvarligt problem, menar han, där hushållens köpkraft minskar och många företag har brottas med höga kostnader, men nu kan vi vara på väg in i ett läge där biter sig fast längre än vad som är önskvärt.

”2022 är ett förlorat år vad gäller inflation. Men det viktiga när man tittar framåt i tiden är inflationsförväntningarna”, säger han, och fortsätter:

”De har varit ganska stabila. De har legat strax under 2% och många har bedömt att det här är tillfälligt, men nu noterar vi att inflationsförväntningarna börjar gå upp.”

Annika Winsth pekar å sin sida på att företag nu ett fönster öppet att höja sina priser, på grund av de stigande priserna.

”Det går fortfarande bra i ekonomin. Då kommer man tillbaka från pandemin och känner att det kan man ju förstå att de behöver höja priserna och man hör ju att energipriserna går upp och då kan man förstå att de behöver skicka det vidare. Men jag tror inte att svenska folket är medvetna om hur mycket och hur länge”, säger Annika Winsth.

Hon menar att utvecklingen har överraskat Riksbanken. Nordea tror att inflationen kan gå upp mot 6% i vår eller sommar och att Riksbanken därför höjer räntan i september och i november.

InflationArtikel

Inflationen steg mer än väntat i februari

”Och det betyder att de börjar höja när konjunkturen börjar dämpas och sedan kan de inte fortsätta 2023”, säger hon.

Hon menar att två höjningar är ganska mycket om man betänker att hushållen möter högre inflation, högre bensin- och diesel- samt elpriser och sedan får högre räntor.

”Vi hamnar ju då i den sämsta av världar när centralbanken höjer när konjunkturen viker för att inflationen är så hög”, säger hon.

Även Christina Nyman menar att det handlar om ökade kostnader för företagen främst från el, drivmedel, leveranskostnader som nu ”tricklat sig igenom till konsumentpriserna”.

Hon menar att inflationen kommer göra att Riksbanken har en svår avvägning framför sig.

”Vi tror nu att de kommer få göra en kraftig revidering av sin ränteprognos och att de kommer att höja räntan i september i år, istället för mitten av 2024 som de sagt tidigare. Vi ser också en viss sannolikhet för att det kommer en räntehöjning redan i juli”, säger hon.

Robert Bergqvist påminner om att året inleddes med goda utsikter, men att vi nu ser nedåtrisker för tillväxten. Med sämre köpkraft för hushållen, sämre lönsamhet för företagen och en enorm säkerhetspolitisk oro ökar riskerna för en sämre konjunktur nu och 2023, menar han. Dock finns det faktorer som ligger i den andra vågskålen, såsom stödpolitiska åtgärder, att företag och hushåll har en viss buffert och att det kommer att göras  investeringar i energi och försvar.

”Både företag och hushåll har en ganska stark balansräkning. Vi har haft ett högt sparande i hushållen och goda kassor hos företagen. Bara det är en viss buffert för högre inflation och räntor”, säger han.

Även SEB justerar sin prognos för Riksbankens räntehöjningar och spår nu att Riksbanken gör en första räntehöjning i november. Därefter väntas tre höjningar följa under 2023. Den tidigare prognosen var en första räntehöjning i februari 2023.

”Riksbanken ligger ju väldigt fel i sin prognos för en första räntehöjning”, säger Robert Bergqvist och menar att de måste agera mycket tidigare än vad de själva säger.

På Swedbank tror man, enligt ett kundbrev, på en KPIF-inflation nära 6% i mars och april.

”Mot bakgrund av det rådande pristrycket räknar vi nu med att Riksbanken kommer att höja reporäntan redan i september (tidigare i november), följt av ytterligare en höjning i februari 2023”, skriver Swedbank-ekonomerna Knut Hallberg och Carl Nilsson.