De dyra kapitalförsäkringarna

De senaste årens börsuppgång har gjort att många placerare gjort stora reavinster i sina aktieportföljer. Därigenom har de rejäla överskott som de behöver betala skatt på. Skattesitsen skapar därmed inlåsningseffekter. Föga förvånande har många blivit lockade av produkter som marknadsförs med argumentet att placerarna slipper reavinstskatten.

En sådan produkt är kapitalförsäkringar, även kallade unit-linked, som varit en stor succé, i alla fall ur bankernas perspektiv. På senare tid har också marknaden för utländska kapitalförsäkringar avseende aktier expanderat snabbt. Produkten kallas »wrap – around« och innebär att man betalar en schablonskatt istället för traditionell reavinstskatt.

Så går det till

Upplägget sker på följande sätt: Kontanter överförs till en nyöppnad depå som ägs av det utländska försäkringsbolaget. Försäkringsbolaget rekommenderar sedan en bank eller fondkommissionär där du som försäkringstagare kan ha din depå. Ofta går det att behålla din nuvarande bank/fondkommissionär förutsatt att det utländska försäkringsbolaget och denna har ett samarbetsavtal.

Sedan står det dig som försäkringstagare fritt att välja om du vill att fondkommissionären ska sköta förvaltningen av aktierna eller du själv. Försäkringsbolaget utfärdar därefter ett försäkringsbrev. Med andra ord ägs aktierna av försäkringsbolaget, men försäkringen av dig. Det bör poängteras att spararen inte kan flytta sina nuvarande aktier till en kapitalförsäkring, utan det måste göras med redan beskattat kapital.

Småsparare göre sig icke besvär

De bolag som erbjuder denna tjänst, exempelvis Skandia och SEB, kräver minst 500.000 kronor i insats. För att kunna förhandla om någorlunda låga avgifter krävs i alla fall det tiodubbla. Ty avgifterna är höga, och tas ut på flera nivåer. Det handlar om uppläggningsavgift, depåavgift, administrationsavgift och en transaktionsavgift för varje gång du gör en affär. Royal Skandia, vilka är stora på marknaden, tar 0,2 procent i uppläggningsavgift per kvartal, 0,45 procent i depåavgift per kvartal och några tusenlappar per kvartal i administrationsavgift.

Schablonskatt istället

Det är också lätt att tro att man inte betalar någon skatt, men så är det faktiskt inte. Avkastningsskatt tas ut. Den motsvarar 27 procent av statslåneräntan, vilket i år innebär 1,3 procent (den baseras nämligen på föregående år) och nästa år cirka 1,5 procent. Därmed försvinner drygt fem procent i avbränning det första året.

De första åren är kapitalförsäkringen direkt olönsam, förutsatt att avkastningen inte överstiger 10 procent. Majoriteten av avgifterna försvinner ofta efter fem år, beroende på vilket upplägg man väljer, men i det läget har en hel del av förmögenheten krympt i direkta kostnader.

Ytterligare en nackdel, jämfört med att placera direkt i aktier, är att man inte kan tillgodoräkna sig den ökning av kapitalet som skattekrediten innebär. En aktie som stiger bär ju på en form av skattekredit, eftersom en del av vinsten kommer att försvinna i ren skatt när aktien säljs. En kapitalförsäkring beskattas varje år, vilket ger avbränningar som inte kan ge avkastning.

Förlustavdraget borta

Det är dock inte bara vinsterna och dess konsekvenser som måste beaktas, utan även förlusterna. I en kapitalförsäkring finns det ingen möjlighet att kvitta vinster mot förluster. En börskrasch, eller ett svagt börsår, kan därmed bli ödesdigert för den som har en kapitalförsäkring. Avgifterna och avkastningsskatten måste betalas som vanligt, trots att portföljen faller i värde. Att säga upp försäkringen är också dyrt.

Det första året ligger kostnaderna för detta på mellan 5 – 8 procent av kapitalet, sedan minskar det och i de flesta fall kostar det ingenting att säga upp försäkringen efter fem år. Även förmögenhetsskatten är högre i en kapitalförsäkring jämfört med en vanlig aktieportfölj.

Kapitalförsäkringen tas upp till sitt fulla värde i deklarationen. Den som har en direktinvesterad portfölj tar upp 80 procent av värdet på aktierna på A-listan; de flesta aktierna på O-listan är som bekant helt fria från förmögenhetsskatt.

Olönsam affär

Affärsvärlden räknar med att börsen långsiktigt borde kunna ge en avkastning på ungefär åtta procent per år; den riskfria räntan plus en premie på ungefär fem procent. Med den utgångspunkten är det direkt olönsamt att investera i en utländsk kapitalförsäkring.

I ett av prospekten från försäkringsbolagen står det att: »Vi kan inte garantera att beskattningen på utländska försäkringar förblir densamma i framtiden«. Det är väldigt viktigt att poängtera. Kryphål i skattelagstiftningen täpps ofta igen. Förmodligen kommer också de svenska skatterna på kapitalinkomster att harmoniseras med övriga europeiska länder. Det skulle innebära att kapitalskatten minskar betydligt.Läs även artikeln Lita inte på skattefördelarna.