”De flesta svenskarhar fel om Kina”

Om boken skulle man kunna säga att den likt Yangtzefloden ringlar sig genom stora delar av Kina.

“Kina i globaliseringens mitt” låter läsaren möta människor i styrelserum och chattrum, på internetcaféer, höga politiker och politiker på lokalnivå, chefredaktörer på stora tidningar, den kinesiske översättaren till Bill Gates böcker och många fler.

Boken återger samtalet mellan entreprenörer i en lyxbil på en nyanlagd motorväg och ölrapen från den pensionerade borgmästaren Wus strupe.

Johan Lagerkvist, forskare vid Utrikespolitiska institutet, statsvetare och doktor i kinesiska, fick sitt första intryck av Kina som liten pojke i ett svenskt vardagsrum. Han hälsade på hos sin morbror och skrämdes mycket av de buddhafigurer som fanns i hemmet, arv från släktingar som missionerat i Kina. För fjorton år sedan kom Johan Lagerkvist själv till Kina för första gången.

-Då tänkte jag mer svartvitt än jag gör i dag: Det här är okunniga människor som lever i en förtryckarstat. Jag var på min vakt, misstrodde väldigt många av de kineser jag mötte.

Johan Lagerkvist har bott i Kina av och till under de senaste tio åren. Den bild han har av Kina står i skarp kontrast till den som visas i svenska media.

Han är kritisk till Kina-rapporteringen, tidigare på grund av att den knappt existerade: Under 1982 publicerades fem tidningsartiklar om Kina. 2003, som var något av ett genombrottsår, fanns 121 artiklar att läsa. 2005 och 2006 trycktes mellan 500 och 600 artiklar, enligt Johan Lagerkvist.

I dag är rapporteringen för enögd, tycker Johan Lagerkvist och ger exempel från president Hu Jintaos besök i Sverige i juni.

– Då satt alla journalister bara och väntade på att Reinfeldt skulle snubbla, säga något som uppfattades som stöd åt den kinesiska regeringen. Ingenting annat verkade vara intressant.

Den dåliga Kina-rapporteringen har lett till att svenska företagsledare, främst vid små och medelstora företag men även vid en del stora koncerner, har dålig kunskap om Kina. Och det har i sin tur lett till färre svenska etableringar, menar Johan Lagerkvist.

Medan vi i Sverige upptas av att förfasa oss över alla de missförhållanden som finns så fylls landet snabbt av andra utländska aktörer.

Johan Lagerkvist återger vad han hört flera kinesiska affärsmän säga: “Det finns amerikaner här, det finns tyskar, japaner och latinamerikaner här med sina företag! Var är svenskarna?”

– Jag är förvånad över att det tagit så lång tid för svenska företag att upptäcka möjligheterna i Kina. De höga tillväxttalen har ju funnits länge. (BNP har ökat med i genomsnitt nio procent de senaste tjugo åren.)

Så hur ser då en mer rättvisande bild av Kina ut? Johan Lagerkvist formulerar sig försiktigt, vill inte förenkla eller försköna. Visst är det korrekt att beskriva odemokratiska skeenden och det förtryck som på många sätt begränsar livet i Kina. Och miljökrisen i Kina kan knappast överdrivas. Inte minst med tanke på att vattenbrist och miljöförstörelse inte längre ses som ett problem som upphör vid landets gränser.

Men samtidigt finns det andra bilder av Kina som också bör lyftas fram.

-När vi och andra västerländska länder enbart kritiserar så blir vi inte trovärdiga för kineserna. De ser ju att de fått det så mycket bättre.

Några exempel: Under perioden mellan 1981 och 2001 har 400 miljoner människor lyfts ur absolut fattigdom. Mellan 1975 och 2004 har FN:s Human Development Index för Kina ökat med 46 procent. 2006 gick Kina om USA som världens andra största exportör efter Tyskland. Företagandet har släppts fritt, vilket resulterat i en stor mängd nyrika och beundrade entreprenörer.

Kanske hade de svenska journalisterna kunnat ta upp även något av detta vid Hu Jintaos, menar Johan Lagerkvist.

Internet är ett område där vi har en helt annan syn på hur kineserna har det än kineserna själva.

– Vi i Sverige läser om att “300 internetcafér tvingats stänga i Kina”. Vi tycker här att internet i Kina är så begränsat. Men i Kina upplever de det inte alls så, säger Johan Lagerkvist som i fjol lade fram en doktorsavhandling i ämnet: “The Internet in China: Unlocking and Containing the Public Sphere”.

Det märkliga är att samtidigt som internet blir alltmer statskontrollerat, bidrar det mycket till frigörelsen från statens kontroll.

Vad är den vanligaste missuppfattningen om Kina i Sverige?

– Att Kina är ett totalitärt land som styrs av ett kommunistparti som är kommunistiskt. Man ser ibland rubriker i svenska tidningar med motsägelser som “kapitalismen frodas i totalitära Kina”.

För landet styrs inte med kommunism utan med kapitalistiska ledord. Kina är inte längre totalitärt, kontrollen och styrningen av medborgarna har på många sätt mjuknat.

Om västvärlden inte uppmärksammar de framsteg som trots allt skett kan vi inte bli tagna på allvar i Kina, säger Johan Lagerkvist, men tillägger att det inte betyder att man okritiskt ska lyssna på kinesiska makthavare.

– Erkännande av framsteg måste alltid följas av nya krav och fler blåslampor. Grova människorättsbrott sker ständigt i Kina och vi ska alltid kritisera detta.

– Kinesiska makthavare vill förändra, men i en takt som inte eroderar deras egen makt.