De kan rädda Ericsson

Listan på företag som tros kunna bli partners med Ericssons mobiltelefoner är lång. Japanska Sony, Panasonic (Matsushita), Hitachi, koreanska Samsung och tyska Siemens. Bland dem räknas asiaterna som hetast då de har fokus på konsumenten, vilket är den kunskap som Ericsson anses behöva. Ericsson i sin tur har teknikkunnande som asiaterna kan behöva.

Siemens och Ericsson är båda i behov av konsumentkunnande och besitter liknande teknikkunnande. Därför anses de inte tjäna på samarbete.

Matsushita har mobilmärket Panasonic. Det är starkt på privatmarknaden. Ericssons varumärke är starkt bland affärsmän och professionella användare. Matsushita skulle därför kunna vara intresserat av Ericssons starka business-varumärke och teknikkunnande inom WCDMA.

Ett annat spår är att Ericsson samarbetar med eller bildar bolag ihop med ett datorföretag som Compaq, Dell eller Hewlett-Packard. De närmar sig då bärbara datorer, PDA:er och framtida mobiltelefoner alltmer liknar varandra när det gäller 3G-terminaler. För mobilt internet behövs terminaler som är en kombination av telefon och liten dator.

I det resonemanget hänger även industrialister med. ”Ett samarbete med Compaq eller Dell vore betydligt mer offensiv och framåtsyftande än med ett japanskt konsumentelektronikföretag”, säger en hög chef inom telekomindusttrin.

Men industrialister är generellt tveksamma till att det blir någon mobiltelefonaffär för Ericsson på kort sikt.

”Vad är det man köper? Tillverkning, nej. Varumärke, nja det blir svårt för det måste Ericsson ha kvar för sina system. Och Ericssons forskning- och utveckling är inte särskilt gångbar, då telefonerna ju visat sig inte sälja särskilt bra”, fortsätter han. ”Ericsson har en hel del arbete kvar för att hamna rätt med sina telefoner igen. Kör man litet fel får det stora effekter på kostnadsidan. Det tar ändå tre år att få ut något nytt på marknaden. Som jag ser det finns det ingen aktör som är tillräckligt stor för kunna eller vilja täcka sådana stora förluster.”

Personen hävdar att Nokia har en mycket stor fördel av att vara tydlig marknadsledare. ”Det ledaren gör blir på något sätt det rätta. En applikation, en inbyggd antenn eller vad det nu kan vara. De andra måste hänga med. Då hamnar de i otakt i sitt utvecklingsarbete.”

Även analytiker är osäkra på hur ett samarbete eller en försäljning av Ericssons mobiltelefoner skulle gå till.

”Det kan bli någon typ av samriskföretag. Men det är svårt. Det finns inte några liknande exempel. Bosch mobiltelefonverksamhet köptes i och för sig upp av konkurrenten Siemens. Lucent och Philips hade ett telefonsamarbete, som gick i stöpet”, säger en analytiker.

Ett rykte på aktiemarknaden är att Ericsson ska göra en nedskrivning av sina telefon- och komponentlager på mellan fem och tio miljarder kronor för fjärde kvartalet. Företaget har flaggat för lagernedskrivningar på tre, fyra miljarder.

”Jag tvivlar på att det finns något komponentlager. Den prognosstyrda tillverkningen är så liten. Det som kan finnas är lager med telefoner som ligger hos Ericsson. Men jag tror inte att det kan vara särskilt mycket”, säger en person i ledande position i underleverantörsledet.

Ett annat rykte i analytiker- och mäklarkretsar är att Ericsson skulle få tillbaka fyra miljarder kronor av Philips i skadestånd för komponentbranden som drabbade Ericsson.

Det är just mobiltelefonerna som står i fokus när bokslutskommunikén kommer i morgon fredag. Vid niomånadersrapporten meddelade Ericsson att man räknar med en helårsförlust på 16 miljarder kronor för konsumentprodukterna på helåret. Enligt SME Direkt väntas Ericssons resultat före skatt år 2000 bli 23,8 miljarder kronor mot fjolårets 16,4 miljarder. För fjärde kvartalet väntas det bli förlust på 253 Mkr.

Mats Paulsen