De sjuka tigrarna

I veckan blev det klart att Thailand, InternationellaValutafonden, IMF, får ett krislån värt ca 125 miljarder kronorför att komma ur sin akuta valutakris som i somras tvangregeringen att bland annat släppa valutan fri och därmedacceptera en devalvering på ca 30 procent.

Den filippinska peson och malaysiska ringit är också utsatta förkraftiga spekulationer och kursras.

Till och med Sydkorea som knappt längre kan kallas tiger utanbörjar få räknas in i bland de utvecklade ekonomierna, hardrabbats av ekonomisk baksmälla.

Kanske skall man hellre likna det vid svårartade barnsjukdomar,sådana som ger barnen hög feber och föräldrarna svår ångest, mensom det är lika bra att gå igenom i unga år.Kommer det senareblir det bara värre.

Och allting är en fråga om relativitet. Krisen syns tydligast påtillväxttakten som för flera av tigerekonomierna (se diagram)halverats de senaste tio åren. Men det är från en nivå på mellantio och tolv procent. När krisen blir som värst kommer de att haBNP-siffror som vi i Europa knappast vågar drömma om. Flerasamverkande faktorer ligger bakom den kris som blivit mest akuti Thailand.

Den rekordartade tillväxten i exporten har bromsats upp. Detberor dels på svag konsumtion och minskad efterfrågeökning i USA,Europa och Japan, dels på konkurrensen. Europa köper allt merfrån det forna östblocket, USA från Latinamerika och Kina. Deninterna konkurrensen har också skärpts.

Elektronikindustrierna växer som svampar ur marken och flera fårsvårigheter med avsättningen.

Den ökade inriktningen på mer avancerad industri har också letttill snabbt stigande löner. Bara under det senaste åren harflertalet sydostasiatiska ekonomier tappat, enligt amerikanskaberäkningar, uppemot 20 procent i konkurrenskraft gentemot Japan.

Samtidigt har tvåsiffriga tillväxttal, fasta växelkurser ochlåga internationella valutor lockat till mer och mer våghalsigafastighetsinvesteringar.

I Malaysia har utlåningen till fastigheter de tre senaste årenökat med mellan 25 och 30 procent per år. I Bangkok harutvecklingen fram till i våras varit likartad och där harbyggboomen förstärkts av gigantiska infrastrukturbyggen. Det harpå kort tid skapats ett överskott på bostäder, kontor ochbutiker. På fyra år har lokalytan för butiker trefaldigats ochvakansgraden ligger över 20 procent och runt om de nu gigantiskaasiatiska storstäderna syns stillastående byggen och tommakontorshus.

Bankerna, som frikostigt lånat ut till husbyggarna, ärföljaktligen i kris. I Bangkok antas nu att bankernas totalavolym dåliga lån uppgår till mellan 10 och 15 procent avlånestocken vilket lägger krisen väl i klass med den svenska. Deolika regeringarna har också, fartberusade av tillväxten iekonomin, satsat friskt inte bara på nödvändigainfrastrukturprojekt utan på skrytbyggen, felinvesteringar och,inte minst, vapenköp. Asien är just nu vapenindustrins hetastemarknad. Det var först när krisen i Thailand blev tydligt synligi våras som regeringen tvangs stoppa militärens köp av egnasatelliter och u-båtar (från Sverige).