De växer snabbast

Det går bra för näringslivet, men vilka bolag växer mest? Och hur kan ett företag växa 128 procent - sex år i rad? Affärsvärlden presenterar Snabbväxarna, en lista över Sveriges 65 starkaste företag som görs för 14:e året i rad.

Givetvis längtar ingen tillbaka till de magra åren 2001-2004, då hundratals tillväxtbolag slogs ut och investeringsaktiviteten upphörde i stora delar av det svenska näringslivet. Men även dagens situation innebär utmaningar. Växande efterfrågan ger inte automatisk orderingång. Resursbrist blir ett alltmer påtagligt problem både när det gäller personal, material och ledningskapacitet. Den aktuella debatten fokuserar huvudsakligen på försörjningen med arbetskraft.

Bedömningarna går isär både i fråga om rekryteringsbehoven och om det aktuella och potentiella utbudet av personal. Enligt Konjunkturinstitutets mätningar är antalet nyanmälda lediga platser på en historiskt hög nivå. Samtidigt ska sägas att en stor del av de senaste årens nyrekryteringar gäller visstidsanställningar av olika slag. Arbetsmarknaden må vara ansträngd, men situationen är än så länge hanterlig i praktiskt taget alla företag.

Mot den här bakgrunden får utgångsläget i näringslivet sägas vara nästan idealiskt. Det märks också i årets upplaga av tillväxtrankningen från konsultföretaget Ahrens Rapid Growth, som publiceras i Affärsvärlden. De tio starkaste namnen har alla vuxit med 70 procent eller mer per år sedan 2000. Tillväxten har varit särskilt hög i slutet av perioden – de fem bästa bolagen har haft en snittillväxt per år på 109 procent de senaste sju åren. 2006 var motsvarande siffra 89 procent.

När debatten om industridöd och regional utflyttning var som intensivast för ett par år sedan hördes då och då slagordet “Hela Sverige ska leva”. Ett intressant besked från årets tillväxtlista är just detta, att de mest expansiva företagen finns i många regioner. Här har skett en viss scenförändring sedan slutet av 1990-talet. 1999 lade Stockholmsföretagen beslag på över hälften av listan medan de i fjol bara utgjorde en knapp tredjedel. I år, 2007, har Stockholm åter ryckt fram och svarar för 30 av totalt 65 företag. Den slutsats som kan dras är att konjunktursvängningarna får större genomslag i huvudstadsregionen – vilket speglar att inte minst tjänsteföretag har lättare att addera volym när de har tillgång till en stor närmarknad.

Det västsvenska näringslivet har haft ett par goda år tack vare den expansiva fordonsindustrin, men den mest dynamiska regionen utanför Stockholm under 2007 är Skåne. Närheten till den blomstrande Köpenhamnsregionen, till Kastrups flygplats och till Kontinentaleuropa är faktorer som talar till Malmös fördel. En lokalisering i Malmö är affärsmässigt logisk för många företag. Kostnaderna för personal och lokaler är lägre än i Danmark, men närheten gör att man ändå kan dra nytta av den starka danska ekonomin – som är norra Europas mest framgångsrika när det gäller branscher som läkemedel, bioteknik, sjöfart och logistik. Under 2006 omlokaliserade leksaksföretaget Brio, it-konsulten Teleca Mobile, egenvårdsbolaget Wilh Sonesson och fettillverkaren AarhusKarlshamn sina huvudkontor till Malmö.

Trots högkonjunkturen ställs då och då frågor om hur robust det svenska näringslivet egentligen är. En utgångspunkt är det jättelika utanförskapet, det vill säga Sveriges oförmåga att skapa riktiga jobb åt en miljon människor i arbetsför ålder. En annan utgångspunkt är den blygsamma andelen entreprenörer i befolkningen. Enligt Nutek, en myndighet som följer utvecklingen i näringslivet, minskade andelen företagare i EU med 5,3 procent mellan 1995 och 2003. I Sverige var nedgången hela 15,1 procent. Risken finns att den här trenden förstärks när många av 40-talisterna stänger butiken som företagare. Det rör sig om en stor grupp. Enligt Swedbank berör den generationens pensionsavgångar hela 180 000 svenska företag. Frågan om vem eller vilka som kan tänka sig att ta över har sällan tydliga och positiva svar, och tiotusentals bolag är till salu.

Samtidigt ska sägas att Sverige må ha både en “företagslöshet” och en arbetslöshet. Men de bästa av de företag som finns – de är av utomordentlig kvalitet. Det märks på många sätt, till exempel i exportstatistiken och i sammanställningar som Ahrens tillväxtlista (det är de i sann mening expansiva bolagen som mäts, det vill säga undersökningen avser enbart bolag som växer organiskt).

Spridningen är inte bara stor geografiskt, utan också mellan olika branscher. Detaljhandeln kommer starkt och byggbranschen har en fortsatt positiv utveckling. Förra årets etta, Våtrumsteknik, ligger i år på fjärde plats. Annars har mer traditionella tillväxtbranscher fått en renässans. Sju it-företag kvalar in på listan. Årets etta och tvåa heter Ework (ett konsultmäklarföretag som klassificeras som it-bolag) respektive Tradedoubler, som sysslar med internetmarknadsföring. I övrigt är det intressant att notera gruvbolagens framväxt, som både speglar den senaste tidens uppsving för metallpriserna och de avregleringar av gruvsektorn som inleddes under den förra borgerliga regeringen i början av 1990-talet.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.