Det amerikanska flytet

I Winnetka i norra Illinois får patienterna vidläkarmottagningen låna personsökare. På så vis kan de användatiden tills läkaren blir ledig till något bättre än att sitta iväntrummet. När det är dags, anropar läkaren patienten viapersonsökaren.

I Minneapolis ger biluthyraren den återvändande kunden en färdigkreditkortsfaktura på tio sekunder tack vare en handburenscanner och streckkod på bilens registreringsskylt. Det här ärtvå exempel på hur ny teknologi revolutionerar vardagslivet ochtjänstesektorn i USA. Frågan är om den inte också sätter gängseekonomisk teori ur spel? Egentligen borde ju en högkonjunktur,som är inne på sjunde året, börja uppvisa starkainflationstendenser – men så är inte fallet.Produktivitetsvinsterna borde vara uttömda – men det är de inte.

Förklaringen finns i tjänstenäringarna. Alla moderna länderanvänder informationsteknik i industrin. USA lyckas dessutomutnyttja IT fullt ut i servicesektorn. Det ger väldigavälståndsvinster, eftersom servicenäringarna väger mycket tyngrei BNP än tillverkningssektorn. Anledningen till att Europa intekan göra likadant, är att arbetskraften inte är lika rörlig somden amerikanska.

Viljan att acceptera ny teknik tillsammans med en stark ökningav arbetskraften gör att bristen på personal inte blivit likaakut som i tidigare högkonjunkturer. Folk är därför lika räddaom sina jobb som i lågkonjunktur.

USA rymmer ju både det bästa och det sämsta, med rika ochfattiga och hypermodernt och gammaldags sida vid sida. I ennation med stora kontraster hamnar den som försöker dravittgående slutsatser ofta fel. Utländska besökare kommer oftasttill New York, Washington eller Kalifornien. Det är regioner medsliten infrastruktur och höga kostnader och de växer ocksålångsammare än genomsnittet. De har genomlidit tio turbulenta år,med fastighetsspekulation följt av krasch och en brutal nedgångför försvarsindustrin.

Kan då USA verkligen räkna med fortsatt expansion och fullsysselsättning utan att kostnaderna drar iväg? Svaret är just nuett entydigt ja. Det är svårt att känna annat än entusiastismefter besök hos ett 20-tal företag och institutioner av olikaslag i USA:s kärnområden.

Det finns två konventionella förklaringar till det amerikanskaflytet. En är inflödet av arbetskraft till ekonomin – USA är enung nation och många miljoner invandrar dit varje år. En annanförklaring är det kalla krigets slut. Med det harhundratusentals forskare, tekniker och yrkesarbetare kunnatslussas över från försvarsindustrin till expanderande civilanäringar.

Men framgångarna beror inte bara på god tillgång till nypersonal (invandrade mexikaner lika väl som omskoladeraketingenjörer), och nya produktionsresurser (genom fabrikeroch kapital som tidigare var bundet i försvarsindustrin, men somnu kan användas för mer produktiva ändamål). Nej, den riktigafinessen är att amerikanerna lyckas organisera sin produktion avvaror och tjänster så effektivt.

Viktigast är att USA är så bra på att använda den nya tekniken.Att landet också är världsledande på att producera datorer,programvara och nätverksutrustning är ingen nackdel. Men detbetyder rätt lite. De stora produktivitetsvinsterna får man jugenom att automatisera gammelmodiga branscher, inte genom attfinslipa effektiviteten i företag som redan är rätt avanceradesom till exempel verkstadsindustrin. Ett exempel på en sådanålderdomlig bransch är järnvägsbolagen. De har blivitbörskometer under 1990-talet, eftersom man där ersatt människormed informationsteknik (utgiftssidan) samtidigt som man behållitde regionala godsmonopolen (intäktssidan).

Amerikanerna verkar också ha fått ut mer av sina investeringarän andra länder. Konsultfirman McKinsey uttrycker detta som denså kallade kapitalproduktiviteten, där det visar sig att USAligger långt före andra länder. Om varje investerad summa pengarräcker längre än motsvarande belopp i andra länder, gör det inteså mycket att sparandet är blygsamt jämfört med exempelvis Asien.Vi kan titta på bilindustrin. Medan en tysk tillverkarestoltserar med att hela bilen är gjord i rostfritt stål, snålarden amerikanske producenten. På ställen dit fukten inte når, ochdär det inte spelar någon roll, använder amerikanerna någotbilligare material.

Skicklig användning av kapital och arbetskraft leder såledestill att de amerikanska företagen ofta sopar banan medkonkurrenterna. Den goda konkurrenskraften märks påexportandelen av BNP, som har fördubblats på bara 13 år.Elektronisk post har revolutionerat våra liv, säger LowellJacobsen, vice VD på medicinteknikbolaget Medtronics.Användningen av e-post är tio gånger högre i USA än i Europa.Ett annat bevis på amerikanernas teknikglädje hörs i telefonen.Många som ringer affärsbekanta på andra sidan Atlanten möts aven röstbrevlåda.

FRI KONKURRENSDäremot kan det tyckas förbryllande att mobiltelefoner är såsällsynta. Det beror på att amerikanerna inte kunnat enas omnågon gemensam standard som europeiska GSM. Istället gäller frikonkurrens och kamp mellan ett par konkurrerande system.Regleringar och standardisering får ske efter det attmarknadskrafterna sagt sitt. Det ger nackdelar på kort sikt, menantagligen fördelar i det långa loppet, eftersom de amerikanskateknologierna ligger i frontlinjen och har större kapacitet perytenhet än GSM.

Bengt Sjögren, tidigare chef på Tetra Pak och nu vice VD påskogsmaskinsföretaget Beloit i Wisconsin, anser att trendbrottetkom i slutet på 1980-talet. Efter börskraschen 1987 och alluppmärksamhet kring de amerikanska biltillverkarnaskvalitetsproblem genomgick industrin en drastisk bantning.Resultatet har blivit ökande industriproduktion under hela 1990–talet.

Detsamma har hänt i Sverige. Vår industri är väl så effektiv somden amerikanska. Men 1990-talets ekonomi är ju inte baratillverkning. Tjänstenäringarna svarar för en mycket större delav ekonomin och i nästan alla rika nationer produceras en stordel av de tjänsterna (utbildning, sjukvård, transporter) ioffentlig regi.

Undantaget är USA. Dessutom är anställningstryggheten tämligenobefintlig. Därför är det lätt att införa ny teknik. Inätverkssamhället möter det inga hinder att lägga produktionendär kostnaderna är som lägst utan att kvaliteten behöver taskada. En del företag blir nästan virtuella; i dem finnspraktiskt taget ingen verksamhet som binder kapital.Internetföretaget Netscape skötte till en början all sindistribution via internet. Kundtjänsten läggs ofta ut på såkallade call-centerbolag (som svarar på telefon och e-post åthundratals företag med dessas eget namn). Det Malmöbaseradetandteknikbolaget Biora är ett av de hundratusentals företag somhar lagt ut personalfunktionen i sin USA-verksamhet på externakrafter.

Renodling, effektivisering och automatisering gör att företagenblir smidiga. Om kostnaderna skjuter i höjden, byter man lättleverantör. Om produktionen ökar snabbt, behöver det inte uppståflaskhalsar. Hos en del av teknikföretagen är marginalkostnadenper producerad enhet noll, påpekar Anders Kuikka, ExportrådetsNordamerikachef. Han exemplifierar med Microsoft, vars kostnaderär i stort sett desamma oavsett om man tillverkar och säljer enmiljon som tio miljoner Windowsprogram. I sådana branscher kanalltså efterfrågan öka hur mycket som helst utan störningar ikostnadsbilden.

OMSORG OM KOSTNADERNADen enda trånga sektorn är personalen. Ett programvarubolag iMinnesota måste flyga in programmerare från andra delar av USAoch betala dem 1.500 kronor i timmen för att klara sinverksamhet. Reallönen per timme i högteknologibranscherna ökadei snitt tre procent 1996 mot en halv procent i näringslivet iövrigt.

Men alla arbetar inte i högteknologibranscher. Visserligen ärbudskapen Vi söker personal nästan lika vanliga som Sale och 30%off i de amerikanska butiksfönstren. Men det innebär inte attfolk i allmänhet lyckas höja sina löner särskilt mycket.Omsorgen om kostnaderna illustreras tydligt under en lunch medCurt Carlson och hans dotter Marilyn Nelson på Carlson Companiespåkostade men svulstiga huvudkontor med adress Carlson Parkway iMinneapolis. Koncernen omsätter 150 miljarder kronor inom hotell,restaurang och resor och förfogar över varumärkena Radisson,Thank God It”s Friday och Wagon Lits. Den 82-årige magnatenlämnar över sitt bolag till Marilyn Nelson senare i år. Hanoroar sig över att man numera måste betala mer än minimilön föratt få personal till sina amerikanska restauranger och hotell.

Effektivitetstänkandet är tydligt. Marilyn Nelson berättar, överkokt fisk åtföljt av iste, att koncernen fått ned kostnadernagenom att köpa in färskt kött och grönsaker i färdigskuret skicktill restaurangerna. Det visade sig nämligen att den mestkostsamma arbetsskadan hos kökspersonalen var skärskador. Någramotorvägsmil bort i svenskbygderna, där lövsprickningen i årfaktiskt är ännu senare än i Sverige, ligger 3M som tillverkarallt ifrån tejp till takmaterial. Bolagets kvalitetschef JamesMahan berättar att produktivitetsarbetet har vidgats på senareår, mot processer snarare än produkter. De senaste fem åren harvi börjat fokusera mer på annat än just tillverkningen, det villsäga konstruktion, distribution och kundkontakter.

Hos en av 3M:s underleverantörer, metallbearbetningsföretagetOverland Bolling, arbetar man på ett annat sätt för att fårationellare drift. VD Thomas Bolling uppger att firman hållerpå att dra ned antalet kunder för att slippa expanderaverksamheten. En viktig anledning är oro för att facket skallförsöka organisera den 275 man starka personalen om företagetblir större. Enligt ledningen skulle de fackliga reglerna göradet svårare att anpassa produktionen på ett optimalt sätt.

UTBILDNING PÅ ALLVARBolling har dock gott rykte i den Chicagoförort där företagethåller till, inte minst tack vare att man aldrig behövt avskedanågon. Många amerikanska företag har också börjat rensa i sinahierarkier och försökt ge de anställda mer inflytande under 1990–talet.På telekomjätten Motorolas två kvadratkilometer storahuvudkontorskomplex berättar Bob Langlois, ansvarig förinternationella projekt, om företagets utbildningssatsningar. Iår måste alla anställda få minst 40 timmars utbildning per år.1998 blir det 60 timmar. Vi tar utbildning på allvar.Avdelningschefernas bonus hänger på att de här målen uppfylls.Visserligen tar Bob Langlois emot i jeansskjorta och khakibyxoreftersom en basketbollmatch väntar samma kväll. Men det betyderinte att det är behagligt att jobba i amerikanska företag.Tjänstemännen stannar sällan på samma befattning längre än treår. Den genomsnittliga arbetsveckan i USA är nu 50 timmar. Dettaär inte minst en följd av den ökande efterfrågan på avanceradetjänster. En konsult eller advokat har svårt att öka sinproduktion på andra sätt än genom att gå till jobbet pålördagarna.

Vi kan inte räkna med att arbetsveckan ökar ytterligare, sägerSung Won Sohn, vice VD på Norwest Bank. Det finns också teckenpå att amerikanerna börjar få nog, att de vill ha mer fritid.Det märks i den trendkänsliga reklamen, där Ford nu puffar fören ny jeep med argumentet Working the weekend is for wimps (Baraveklingar jobbar under helgen).

En annan fråga som både har att göra med livskvaliteten och medproduktiviteten är hierarkierna i arbetslivet. De finns därfortfarande, trots den vänliga konversationen och tilltalandetmed förnamn. Lowell Jacobsen, vice VD på Medronics som står förhalva världsproduktionen av hjärtklaffar, har till exempel inteens fönster i sitt tjänsterum. Kontor med fönster har bara denallra högsta ledningen.

Thomas Bolling på Overland Bolling anser visserligen att hannumera mer fungerar som coach än ordergivare. Men svenskadotterbolagschefer berättar att de måste specificeraarbetsuppgifterna mycket noggrannare än vad de skulle ha gjort imotsvarande situation i Sverige. Det verkar alltså somamerikanska företag har långt kvar till att uppfylla talesättetpersonalen är vår viktigaste resurs.

Det finns även andra faktorer som sätter ned konkurrenskraften inäringslivet. Den viktigaste är juridikens inflytande iaffärslivet, som förre vicepresidenten Dan Quayle en gångkallade en självförvållad konkurrensnackdel värd tiotalsmiljarder dollar. Bengt Sjögren på Beloit berättar att punktnummer ett när företaget skriver kontrakt med externa parter äratt avtalen skall skydda mot stämningar. Det här är ett problemi dagens industrimiljö, där kunder och leverantörer är närmarevarandra än någonsin förut. Overland Bolling har till exempeltäta besök av personal från 3M.

Det blir också allt vanligare att kundföretag skickarkonstruktionslösningar över internet till sina leverantörer ochatt dessa kan gå in i kundens databaser för att få vetaorderläget och annan information.

Donna Shenk, VD för Bioras amerikanska bolag, menar att man kankringgå juridiken. Trots att firman bara har ett dussintalanställda anlitar hon regelbundet hela fem advokater (förallmänna frågor, tillsyn, tull, finans och personal). Hon medgeratt detta verkar absurt, men påpekar att kostnadsstrukturen iövrigt är betydligt förmånligare än i Europa.

Ett annat stort problem i den amerikanska ekonomin har faktisktbringats under kontroll på senare år. Det är sjukvådskostnaderna,som motsvarar 14 procent av BNP mot åtta procent i Sverige. Detär mycket, men andelen har i alla fall inte ökat de senaste årensom den gjorde under hela 1980-talet.

Löneökningarna i sjukvården var 1996 betydligt mindre än påarbetsmarknaden i övrigt.

En viktig förklaring är just tekniken, som gjort atthälsoförsäkringsbolagen äntligen börjat rationalisera. Tack vareIT har det också blivit möjligt att ifrågasätta de mest saltadefakturorna från sjukhusen och läkarna.

Slutligen några ord om den offentliga sektorn. Den genererarinte längre så mycket ny teknik eftersom satsningarna på rymdoch försvar dragits ned. I gengäld har kostnadsmedvetenhetenblivit bättre. I stadshuset på Lasalle Street i Chicago suckarman över att skatteintäkterna stagnerar eftersom lönerna ökar sålitet. Men någon höjning av skattesatserna är inte på tal. Vihar ett enormt tryck på oss, säger Greg Longhini, planeringschefvid Chicagos kommunfullmäktige. Höjer vi skatterna försvinnerarbetstillfällen.

I dagens USA är det alltså inte bara det privata näringslivetsom är utsatt för konkurrens. Detsamma gäller för delstater ochkommuner.

Insatsen är hög

De potentiella volymerna lockar när svenskarna går in i USA. NärSkandia skulle avveckla sin återförsäkringsenhet i New York ifjol anförtroddes uppgiften åt en grupp från koncernensbrittiska dotterbolag. Det gick inte bra, trots det gemensammamodersmålet. De stela och formella britterna klarade intekulturkrocken med den amerikanska enheten. I stället fick ettteam från Sverige skickas över och uppgiften kunde lösas.Exemplet är inte allmängiltigt. Men det illustrerar hur bra detofta fungerar när svenskar och amerikaner skall samarbeta.Liksom amerikanerna är vi oftast rakt på sak, och vi har likalätt för att ta till oss ny teknik och nya metoder. Det är intekonstigt att det svenska näringslivet är det mest IT-mogna ivärlden efter det amerikanska.

Men det innebär inte att svenska företag får något gratis i USA,vilket framgår av de många förluståren i exempelvis Electrolux.Den hårda konkurrensen på en marknad med 250 miljoner människorgör att bara det nyaste och bästa duger. En unique sellingproposition (ett unikt säljargument), måste till. Kvalitet ialla led, från kundtjänst till eftermarknad, är en given sak.Dessutom måste leverantören tänka i processer: Var passarprodukten in? Hur kan den underlätta för kunden? En orsak tillatt Scania, klokt nog, aldrig gått in i Nordamerika är att desskoncept inte passar i ett land där åkarna traditionellt köperchassi, motorer och påbyggnad till sina fordon från olikaleverantörer.

Dessa krav – tillsammans med att inköparna ständigt jagarkostnader – gör att marginalerna blir lägre än på andramarknader. Tetra Pak försökte på 1980-talet sälja på dekundserviceargument som fungerar så bra i den övriga världen.Det gick inte hem i USA, där mejerierna tittar på varje cent ikostnader (detta eftersom de vet att alla leverantörer hållerungefär samma höga kvalitet).

Lägre marginaler alltså, men också större volymer. Anders Kuikkapå Exportrådet i Chicago betonar att en USA-satsning kräverstora kapitalinsatser. Kan man inte satsa ordentligt är det likabra att låta bli. Men i gengäld gör de stora volymerna attutdelningen så småningom kan bli fenomenal.