Det hänger på investeringarna

Handelsbankens ekonomer hör till dem. De har länge varit optimister när det gäller USA och enligt Ewa Christina Horwitz finns det nu flera hoppingivande tecken när det gäller investeringarna. I USA ökar maskininvesteringarna och vinsterna inom näringslivet har också börjat vända uppåt. Att den svenska telekomexporten har vänt uppåt är ett annat tecken på att den internationella investeringskonjunkturen till slut börjar förbättras.

Men det finns tyvärr många skäl att se mer pessimistiskt på framtiden. Sven-Arne Svensson, ekonom på Skandiabanken, räknar inte med att investeringarna kan ge någon draghjälp ännu på ett bra tag. Att vinsterna börjar se bättre ut är förstås positivt, men det förklaras hittills mest av att man börjar se resultat av nedskärningar och rationaliseringar. Det beror knappast på stigande inkomster. Det talar för att företagen avvaktar innan de börjar investera på allvar igen.

Orderingången faller

Den svenska telekomexporten är inte heller mycket att hålla sig till. Den ökar visserligen enligt Statistiska centralbyråns handelsstatistik, men enligt Konjunkturinstitutets barometer är konjunkturen för telekomsektorn fortfarande urusel. Enligt septemberbarometern faller orderingången från såväl hemma- som exportmarknaderna fortfarande. Produktionen minskar, orderstockarna är för små och lagren för stora. Handelsstatistiken är omvittnat skakig och barometern ger troligen en bättre bild av läget.

Den stora politiska osäkerheten med risken för krig mot Irak är förstås ännu ett skäl att vänta sig att företagen ska vara försiktiga med att investera. Risken för en så kallad double dip i den amerikanska konjunkturen och den långa börsnedgången är ytterligare skäl att avvakta.

Ett mera konkret skäl som talar för att det kan dröja innan investeringarna får fart igen är det låga kapacitetsutnyttjandet inom den amerikanska industrin. Även om det har stigit en del från bottennivån i slutet av förra året så ligger det fortfarande på historiskt låga nivåer.

Investeringarna väger inte alls lika tungt i BNP som den privata konsumtionen, men investeringarna varierar mycket kraftigare och förklarar därför ändå en stor del av konjunktursvängningarna. I USA gick de totala bruttoinvesteringarna från en ökningstakt på över fem procent år 2000 till minus tre procent förra året. Den privata konsumtionen höll sig inom ett betydlig snävare intervall, ökningstakten på 4,3 procent år 2000 sjönk till 2,5 procent förra året.

Den privata konsumtionen är naturligtvis ändå väldigt viktig eftersom den motsvarar så mycket som två tredjedelar av BNP. Investeringarna motsvarar ungefär en femtedel av BNP.

Investeringarna är drivkraften

Men i de senaste årens konjunkturnedgång är det investeringarna som har varit den främsta drivkraften. Och det måste de nog bli i uppgången också. Den privata konsumtionen har ju bara dämpats måttligt och hushållen har knappast utrymme att öka sin konsumtion särskilt mycket från dagens nivåer. Sparkvoten har stigit något men ligger fortfarande på historiskt låga nivåer. Men även om det ser ut som om investeringarna har nått botten så krävs det nog att framtidstron växer till sig rejält för att de verkligen ska vända uppåt på allvar.