Boldt-Christmas: Folkvalda bör inte handla med aktier

När politiker handlar aktier riskerar det att underminera allmänhetens förtroende – även om inga regler brutits. I vissa roller räcker det inte att vara hederlig. Man måste också se hederlig ut, skriver Martin Boldt-Christmas i en krönika.
Politiker aktier
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har uppmärksammats för aktieköp i försvarsbolaget MilDef. Foto: TT

Caesars hustru måste stå över varje misstanke. I vissa yrken och befattningar måste man inte bara vara hederlig, utan även undvika allt som ger intryck av motsatsen. Det kan ibland vara svårt. Världen är inte svartvit, och handlingar kan få oanade konsekvenser och indirekt påverka händelseförlopp.

Företagsledare är ansvariga inför styrelsen och ytterst aktieägarna. Politiker och statsanställda inför medborgare och skattebetalare. Det kan vara en tung mantel att bära. Likt Caesars hustru bör de senare därför stå över varje misstanke.

Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att riksdagsledamöter och statssekreterare ägnar sig åt aktiehandel – oberoende vad regelverket säger. Varför sätta sig i en potentiellt komprometterande position?

Stoppa politiker från aktiehandel

I grunden är det en fråga om omdöme – något som DI:s Henrik Westman nyligen belyste i en ledare med rubriken Dags att sätta stopp för ministrarnas aktieslarv. Ett nytt regelverk vore önskvärt, där huvudregeln är att aktieaffärer inte ska förekomma alls. Det skulle i förlängningen inte bara stärka förtroendet för de folkvalda, utan sannolikt även ge bättre avkastning.

Faktum är att hemmasnickrade aktieportföljer och aktiv förvaltning sällan överträffar marknaden. Om så är sker är det oftast under begränsad tid eller bara tur. Att investera i billigast möjliga indexfond är oftast det mest fördelaktiga alternativet. Enligt data från S&P Dow Jones, som följer avkastning för aktivt förvaltade fonder, lyckades endast 15% av europeiska aktiefonder slå marknadsindex under 2024.

Över längre tidshorisont minskar andelen ytterligare – under de senaste tio åren har mindre än 7% presterat bättre än marknaden och bland nordiska fonder under 4%. Tabellen nedan talar sitt tydliga språk.

Andel aktiefonder som gick sämre än index

Region 1 år 5 år 10 år
USA 84% 92% 96%
Europa 85% 92% 93%
Global 91% 96% 97%

Källa: S&P Dow Jones Indices SPIVA

 

Politiker som aktivt handlar aktier är givetvis inte unikt för Sverige. Som ofta är fallet utgör USA en ytterlighet. Enligt en artikel av Wall Street Journal genomförde ett dussin ledamöter i representanthuset över 700 aktieaffärer dagarna kring Liberation Day i början av april – fyra gånger fler än under hela april månad 2024. Man kan retoriskt fråga sig varför?

Börssuccén för folkvalda i USA

Att folkvalda i USA handlar på börsen är dock ingen ny företeelse. Det sker oberoende vem som sitter i vita huset eller kontrollerar Kongressen. Den amerikanska finanspressen följer noggrant vem som köper och säljer vilka aktier. Oroväckande nog är avkastningen oftast bättre än marknadsindex.

Enligt en artikel i Fortune från tidigare i år, som analyserar kongressledamöters aktieaffärer, överträffade Demokraternas portfölj S&P 500 med över 6% under 2024, medan den republikanska motsvarigheten låg drygt 1% över index. Siffrorna för 2025 kan potentiellt ge en indikation på om den kraftigt ökade aktiehandeln i början av april skedde på basis av icke-officiell information.

Oavsett om den goda avkastningen är tur eller inte, undergräver det förtroendet för politiken och demokratin. Enligt en undersökning från Gallup anser endast 23% av amerikaner att Kongressen gör ett bra jobb, att jämföra med över 50% i början av 2000-talet. Att folkvalda ägnar sig åt aktiehandel är givetvis inte hela förklaringen, men det är inte hjälpsamt.

I Sverige ligger förtroendet får både riksdag och regering runt 40% enligt SOM-institutets årliga undersökning. Det är nästan dubbelt jämfört med mitten av 90-talet. Sverige är fortfarande ett land med hög tillit – men det kan ändras snabbt och bör inte tas för givet.

Var konstruktiva

Jämfört med företagsledare är politiker ett relativt otacksamt yrke – stort ansvar, låg ersättning och begränsat privatliv. Tyvärr kräver vissa befattningar och yrken uppoffringar. Anställda inom Försvarsmakten och Säkerhetspolisen får inte använda Strava eller social media hur som helst. På samma sätt bör folkvalda och politiskt tillsatta tjänstemän avstå från att handla med aktier.

Det ligger emellertid på oss andra att vara konstruktiva, inte moraliserande. Mindre snedsteg tidigare i livet är inte nödvändigtvis relevanta för nuet, oavsett om det gäller handgemäng under studietiden eller ålfiske. Det måste finnas möjlighet att ångra sig, be om förlåtelse och bli förlåten.

Det borde vara självklart, men det tål att sägas: vad närstående – särskilt minderåriga – gör i sin privata sfär är just det: privat. Det har ungefär lika stort allmänintresse som någons val av schampo eller tandkräm.

Följ reglerna, oavsett om det gäller hantering av säkerhetsklassade handlingar, rekrytering eller aktiehandel. Vid minsta tvekan bör det säkra alltid gå före det osäkra. Det är å andra sidan inte konstruktivt av oss andra att älta mindre felsteg från det förflutna. Sverige behöver ett bredare spektrum av kompetens inom både politik och statsförvaltning.

Förutsättningarna för att skapa en bredare rekryteringsgrund finns – att stoppas från aktieköp är inte problemet. I slutändan behöver svensk politik inte bara mindre moraliserande, men även mer pragmatism och mindre opportunism. Skillnaden mellan de två sistnämnda grundas i motiv och intention. Det ena är resultatdrivet och det andra grundas i självintresse.

Martin Boldt-Christmas är analytiker med fokus på makro och globala marknader. Han arbetar idag med investeringar och har tidigare jobbat på investmentbanker och med riskkapital i Hongkong och London. Här hittar du alla hans Afv-krönikor.

Detta är en krönika från en fristående kolumnist. Analys och ställningstagande är skribentens.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Här hittar du alla krönikor