”Det här är stort”

Känner du att ordförandeskapet i den här banken är lite tråkigare än allt du gjort tidigare?

– Nej, det gör jag verkligen inte. Bank är på något sätt essensen i samhällsengagemang och ekonomi. Det är på få platser där samhällsutvecklingen syns så tydligt som i en bank. Jag upplever att det här är kärnan i det som är ekonomi och politik. Och så är det internationellt.

Så hur reagerade du när du fick frågan?

– Jag blev trots allt lite förvånad. Jag hade själv ställt in mig på att trappa ner lite. Men jag kör ett ordentligt varv till.

Vad behöver göras i Swedbank?

– Banken är inne i en fas som den har skadats av. Det är ovant, för Swedbank och sparbankerna har egentligen varit en sällsynt framgångssaga. I det här läget måste man först städa ut ordentligt, sedan måste man också klara av att berätta för andra att man har städat färdigt, att få andra att säga att det är rent och snyggt. Och i det tredje läget ska man gå vidare och ta med det bästa av det gamla. Det är den ledaruppgiften jag går in i.

Finns det något du gjort tidigare som påminner om det här?

– Nej. Jag har varit med och städat tidigare, men det här är stort nog att stå på egna ben. Det här är tre dimensioner, minst, kanske fyra om man tänker på tidsaxeln också. Samtidigt som vi städar ska affären vara sund, marknadsandelar ska vinnas, dataprogram ska göras. Det är en komplex ledningsuppgift. Men när ledningsuppgifter är som mest komplexa är de som bäst. Jag känner mig lockad, måste jag säga.

Du har suttit i ett par styrelser sedan du lämnade politiken. Finns det något som du förstår nu som du inte förstod i början?

– I allt ekonomiskt ledarskap är det avgörande att du har en kunskap om mikro. Det blir så oerhört mycket makro, den stora bilden, de stora skeendena, men du måste också förstå mikro. Du måste begripa hur skattesystemet fungerar i praktiken för ett litet skuldsatt bolag, de måste begripa hur kollektivavtalen fungerar för den person du har anställd i företaget, du måste veta hur traktorn ska repareras, du måste begripa hur skogen ska avverkas. Den där typen av mikrokunskap är ohyggligt  viktig för att du rätt ska kunna förstå makro. Ibland upplever jag att det finns många excellenta makromänniskor som inte har en aning om mikro, jag var nog också en sån person, men de senaste femton åren har jag lärt mig mycket mikro.

Vad tar du med dig från din kunskap om företagens relation till banken?

– Den känsla av utsatthet man har som litet företag med finansiering av lån. Det är väldigt höga krav, väldigt svårt att få lån, och så kanske de hamnar i andra system än banksystemet, och får betala väldigt höga räntor.

Är bankerna i Sverige för stora i förhållande till vår ekonomi?

– Nej, det är de inte. Men det är klart att de är stora. Och jag tror att vi ska vara glada att det vi har några stora banker som är svenska, och som har sin hemvist här, och som dessutom är genomgående välskötta. Det är en styrka för Sverige. Det finns andra europeiska länder som inte har lika friska banksystem. Samtidigt växer ju konkurrenstrycket från de så kallade nischbankerna.

Hur ser du på konkurrensen från dem?

– Det kommer att tvinga storbankerna att skärpa sig, men samtidigt är det inget nytt. Det nischbankerna har svårt för är att ta steget och få ett fullt sortiment. Det kräver kapital och stora investeringar.

Apropå svenska banker, håller du med Carl Bildt, som har skrivit om att de svenska bankerna hade en stor betydelse för Baltikums utveckling?

– Absolut. Och det är SE-Banken och Swedbank som har gjort det. Vi har en rejäl marknadsandel där. Baltikums utveckling har varit imponerande, men för att ett land ska utvecklas ekonomiskt krävs ett banksystem. För de baltiska staternas frihet är ett väl fungerande europeiskt banksystem en absolut förutsättning. Så vi har varit viktiga – och är viktiga.

Du var ju med och tog in de här länderna i EU?

– Ja, de här tre länderna har utvecklats bäst i klassen av de länder vi tog in i EU då. Tjeckien och Slovakien har också haft en fantastisk utveckling. Ungern och Polen är inte så tokiga heller, men de har ju andra problem nu.

Är det några länder, nu i efterhand, som hade kunnat vänta lite med att gå in i EU?

– Nej, jag hade uppfattningen att man skulle göra en stor utvidgning. Jag var till och med med och drev på för Rumänien och Bulgarien, som inte var i samma utvecklingsfas som de andra länderna. Men hade vi ställt dem åt sidan då, hade vi gjort dem helt nakna för intervention från andra länder, som inte är EU-länder, om jag uttrycker mig försiktigt.

Du satte ändå igång en diskussion om övergångsregler…

– Just det. Jag hade uppfattningen, och den har jag fortfarande, att det är en sak att utvidga EU, och en helt annan sak att i samma ögonblick göra hela den svenska arbetsmarknaden tillgänglig för alla de nya staternas medborgare. Jag ville ha sju års övergångstid. Jag varnade för ”social turism”, men det sa riksdagen ifrån om. Det blev öppet från dag ett. Hade man följt det förslaget hade det blivit en mjukare övergång.

Vad tycker du om de nya regleringarna som omgärdar bostadsmarknaden?

– Bostadspolitiken kommer att vara föremål för debatt länge. Nu faller byggandet igen, och det kommer vi inte att acceptera i Sverige tror jag. Vi måste bygga. Om man kan göra något på beskattningsområdet tror jag att politikerna får ta sig samman och göra det. Jag tillhör ändå dem som tyckt att det är rätt att amortera på sina lån. Det är grundläggande.

Stefan Ingves får mycket kritik nu, främst för den svaga svenska kronan. Hur känner du inför det?

– Intellektuellt kan jag förstå en del av kritiken, men jag är inte så imponerad av kritikerna. Fram tills nyligen tillhörde många av dem hans fanclub. Det är svårt för en riksbankschef att byta fot snabbt. Däremot är det lätt för en debattör att göra det. Jag har inget annat att säga om Ingves än att jag har stor respekt för honom.

Tror du att lagarna som reglerar riksbanken behöver ändras på något sätt?

– Nej, det är bara att läsa riksbankens protokoll, så ser du att möjligheterna att etablera en ny penningpolitik finns inom regelverkets ram. Det gäller bara att man vinner en nya majoritet för det.

Den svaga kronan, hur påverkar den svensk ekonomi?

– Det är till skada för oss. Vi blir som folkhushåll fattigare. Samtidigt tuffar exportföretagen på så det står härliga till. Jag är själv ordförande i ett – LKAB – som gör lysande affärer nu. Samtidigt brukar jag säga: titta på Schweiz, som också har en egen valuta, en stark sådan, och de har en väldigt framgångsrik exportindustri. Så det går. Bara man ständigt jobbar med rationaliseringar och effektivsieringar.

– Om kronan kan köras i botten såhär snabbt, utan egentlig logik, då kan det också gå åt andra hållet. Det är jag rädd för. Om vi inte är effektiva då får vi ett helsikes bekymmer. Så nä, det här är ingen bra utveckling.

Kan det inte vara bra att man öppnar spjällen lite extra nu, när vi haft hög invandring ett tag, så att fler kan få ett jobb?

– Vi har nollränta, oerhört låg krona och inte ens två procents inflation, samtidigt som tillväxten är hög. Det går inte att öppna spjällen mer.

Tror du att det har hänt något med ekonomin som gör att det inte blir någon inflation?

– Den frågan är värd att diskutera. Jag har inget svar på den. Är det så att kostnaden för produktion av varor och tjänster pressas så kraftigt att man klarar vinster utan att höja priserna? Är det så att det sker en teknisk förändring, ett paradigmskifte, med digitaliseringen? I så fall är det logiskt att det inte blir någon inflation. Det borde komma en avmattningsfas i så fall, men det ser jag inget av än.

I så fall förändrar det väl hela synsättet kring hur Riksbanken ska agera?

–Ja, men man kan inte begära att riksbanken ska ha svar på en fråga som hela världen går omkring och grunnar på. Det är lite orättvist.

Sverige lånar till negativ ränta nu. Tycker du att man borde investera mer?

– Inte därför att räntan är negativ. Det är väldigt farligt att styras av det. Investeringsobjekten ska gå att räkna hem även i en normal ekonomisk situation. Det är som när en ung man kommer till banken och vill låna till en bostad. Visst är räntan så här låg nu, men du ska tåla en annan kalkyl. När man gör stora investeringar i samhället och ekonomin ska man känna att de inte drivs av att räntan är låg, utan för att de är goda. En del infrastrukturinvesteringar gör vi nog för att räntan är låg, felräknade till förbannelse.

Vilka infrastrukturprojekt tänker du på då?

– Ett projekt jag talat om tidigare är det här tåget för 350 miljarder ner till Köpenhamn. Det drivs av folk som jag annars tycker är kloka. Jag vet inte, jag tänker kanske fel, men det rubbar balansen i Norden, på bekostnad av Stockholm. Det borde man tänka igenom en extra gång. Det är svårt att förstå varför vi ska lägga så mycket pengar på att göra Köpenhamn till Nordens centrum.

Om man talar med folk i Skåne verkar de inte ha något emot att förbättra kommunikationerna till Köpenhamn?

– Ja, men skåningar kommer redan till Köpenhamn. Vi har investerat mycket i det. Jag var med och tog det första spadtaget til Öresundsbron, och det var rätt. Nu är det dags att börja med en tågtunnel mellan Helsingborg och Helsingör. Det kommer att komma. Det är ett infrastrukturprojekt som du verkligen kan räkna på och ha koll på.

Du var ju med och skapade det finanspolitiska ramverket. Nu har man haft det i snart tre decennier. Är det dags att något nytt får ta vid?

– Överskottsmålet var ett sätt att återvinna friheten. Nu har vi den friheten. Nu har vi troligen nettotillgångar som överstiger skulderna. De sunda statsfinanserna är en sak, att det går runt, men vi behöver ju inte spara ytterligare. Då ser jag större angelägenhet i att fixa pensionssystemet, eller att reformera kommunalskattesystemet. Det är orimligt att den som betalar högst kommunalskatt också har sämst service. Det måste man göra något åt.

Hur troligt är det att den nuvarande budgetmajoriteten gör det?

– Det vet jag inte. Det är svårt att bedöma. Politik är lika levande och föränderligt som kärlek. Varje morgon erbjuder en ny överraskning. För att inte tala om kvällarna.

Men känner du att du förstår vad som händer i politiken?

– Jag vill inte kommentera så mycket om svensk dagspolitik.

Det var synd. För jag tänkte fråga om vem du tror kommer att ta över Liberalerna?

– Jajaja. Just det. Både Sabuni och Ullenhag känns troliga.

Det är en intressant process, eller hur?

– Ja, det är jäkligt intressant. De har försatt sig i ett demokratiskt dilemma också, när de säger att den rådgivande provomröstningen inte är beslutande. Samtidigt säger de som har vunnit provomröstningen ”jo, det är klart att den är beslutande.” Där Sabuni inte vann, i Örebro, gjorde man tvärtom. Jaja, Folkpartiet har en del bekymmer och jag har aldrig sett som min uppgift att lösa dem.