Bank-VD:n kontrar Thedéen: Problem om vi inte tjänar pengar

Det är en ovanligt munter börs-VD som Affärsvärlden möter på Swedbanks huvudkontor i Sundbyberg. Det är rapportsläpp, det är sol ute – och för Jens Henriksson stundar snart semester.

“Vill du ha kaffe?” frågar han glatt.

“Nej tack, det är bra”, svarar jag – och får en stor kopp rykande java upphälld.

Trots en orolig tid och minskat räntenetto landade Swedbanks rörelseresultat för det andra kvartalet på 10 016 Mkr, klart över förväntade 9 065 Mkr. Avkastningen på eget kapital uppgick till 15,4 %.

“Det är ju ett resultat som är starkt i en osäker tid”, säger Henriksson.

Vad gäller konjunkturen säger han att han delar finansministerns bild – och väljer att inte spekulera alltför mycket.

“Tillväxten kanske hamnar runt 1 % i år. Det kan bli lite mer, eller lite mindre. Däremot är jag väldigt optimistisk vad gäller 2026.”

På hemmamarknaderna – Sverige, Estland, Lettland och Litauen – ser han positiva tecken: sunda finanser, stigande reallöner och lägre räntor. Dessutom räknar han med en expansiv finanspolitik i Sverige.

“Så jag är optimist. Men just nu märker vi en vänta-och-se-attityd, både bland konsumenter och företag.”

Men affärer görs ändå. Under kvartalet ökade Swedbank sin utlåning med över 20 miljarder kronor.

“Går man till rätt kund, rätt sektor och rätt region så finns det affärsmöjligheter – och de har vi tagit.”

Tullar, USA och framtidsoro

Våren har präglats av handelsoro. Men Henriksson är försiktig med stora ord.

“Jag skulle inte säga att det är en våt filt över ekonomin. Men det är fortfarande lite av en vänta-och-se-situation.”

På frågan om vad han själv tänker om utvecklingen i USA svarar han:

“Det finns en stor osäkerhet. Och osäkerhet är dålig för världsekonomin. Tittar man på Internationella valutafondens senaste prognos så kunde de inte ens komma fram till en sådan, utan har tre olika.”

Ökad digitalisering

Under den senaste åren har bankerna blivit mer och mer digitala. Swedbank har, likt konkurrenterna, gradvis minskat antal fysiska kontor.

Vad tänker du kring minskad kundkontakt? Finns det risker med det?

“Varje dag är två miljoner människor inne på vår app. 1,6 miljoner människor skakar på telefonen och ser hur mycket som finns på kontot”, säger Henriksson och fortsätter:

“Vi vill ha digitala lösningar så att man för enkla vardagsärenden inte ska behöva gå till banken. Vi ska vara tillgängliga på telefon om man vill fråga någonting. Samtidigt kan det hända saker i livet, man köper lägenhet, pensionssparar eller – Gud bevare sig – råkar ut för skilsmässa. Då ska man kunna ha ett fysiskt möte som vi har här”, säger han och gestikulerar med händerna.

Stabelo-köp

Nu tar Swedbank ytterligare ett steg i den digitala riktningen. I början av juli meddelade banken att man vill förvärva bostadskreditinstitutet Stabelo – en digital plattform för bolån som grundades 2016. Den initiala köpeskillingen uppgår till 350 miljoner kronor.

“Stabelo är vad vi på engelska kallar en digital native. Det är en helt digital bolåneprocess – det finns inget Stabelo-kontor. De använder andra kanaler och har något andra kundgrupper än vi, vilket gör det väldigt intressant för oss.”

Syftet är att nå ett yngre kundsegment.

“Vi har sagt att vi vill köpa det här bolaget, och om affären går igenom kommer vi att hålla det på armlängds avstånd och behålla varumärket. Sedan får vi se vad vi kan lära av deras teknik – och vad de i sin tur kan lära av vår.”

Kommer det att heta Swedbank Stabelo, likt Swedbank Robur?

“Nej, vi har pratat om att det ska heta Stabelo. Det får leva vidare under det namnet.”

Thedéen-kritik: ”En lönsam bank är en hållbar bank”

För några veckor sedan släpptes riksbankschef Eriks Thedéens sommarprogram i P1. Där konstaterar han att de svenska bankerna är mer effektiva än många europeiska konkurrenter – men också att deras höga lönsamhet delvis beror på att svenska konsumenter är ovanligt trögrörliga.

“Bankerna maximerar räntenettot. Då maximerar de vinsten. Inget konstigt med det. Så ser deras affär ut. Det märkliga börjar när bankcheferna försvarar sina höga vinster med att det är bra för den finansiella stabiliteten och för samhället”, sade Thedéen i programmet.

Henriksson har inte lyssnat på programmet, men känner igen kritiken. Och han har ett tydligt svar.

“Jag är en av dem som tagit den här debatten mest – om att en hållbar bank också är en lönsam bank. Det är bra med lönsamma banker, för det gör att vi kan låna ut mer. Ta till exempel att vi har ökat utlåningen med 20 miljarder under kvartalet. När vi har intjäning går 60–70% av den tillbaka”, säger Henriksson engagerat och fortsätter:

“Vilka är våra ägare? Det finns småsparare, sparbanker, stiftelser och pensionsfonder. De här pengarna går tillbaka till samhället. Visst märker jag ibland att folk är irriterade över att banker tjänar pengar – men den ilskan är ingenting jämfört med när vi inte gör det. För om vi inte tjänar pengar kan det bli ett problem för den finansiella stabiliteten.”

Jag tolkar det som att du och Thedéen inte riktigt delar syn här?

“Jag tänker inte recensera – men du har hört mitt svar”, säger han godmodigt på sin skånska och berättar att han tidigare gett samma svar, varpå Thedéen antytt att Henriksson har god retorisk förmåga.

“Då sträckte jag lite på mig”, säger han med ett skratt.

Konsensusdata från Factset

Läs mer:

Thedéens känga till bankchefer: Borde vara lika ärliga som Stenbeck

Macéus: Stabelo-affären vittnar om ett fullständigt misslyckande