”Det har varit tuffa år”

Gula västarna kan inte fälla regeringen men har påverkat det politiska debattklimatet i Frankrike. Som svar på proteströrelsen lanserade president Emmanuel Macron i januari en debatt där medborgarna skulle dela med sig av åsikter och förslag. Konsultationsprocessen är nu avslutad, och torsdagen 25 april presenterade han ett åtgärdspaket som bland annat innehåller ett sänkt skattetryck för medelinkomsttagare, en indexering av pensionerna samt mer makt åt kommunerna i hanteringen av vardagsfrågor som boende och transport.

– Macron önskar ”transformera ilska till lösningar”. Det är dock tydligt att han inte ger avkall på sitt ambitiösa reformprogram. Han visar framför allt en insikt om vikten av att bättre förklara och förankra politiken hos medborgarna. Om budskapet går hem hos det franska folket får de kommande månaderna utvisa. Men den nya omtalade franska arbetsmarknadsreformen lär stå sig, säger Veronika Wand-Danielsson.

När Affärsvärlden träffar henne är det sen torsdagseftermiddag på Café Varenne i Paris chicka 7:e arrondissement.

Den svenska ambassaden och residenset ligger några kvarter bort och är hennes hem sedan hon blev svensk ambassadör i september 2014. Före dess hade hon tillbringat sju år som ambassadör vid Sveriges delegation till Nato i Bryssel med fokus på det svenska stödet och bidragen till Nato-ledda insatser, i första hand i Afghanistan. Efter att ha jobbat med tunga säkerhetspolitiska frågor en längre tid såg hon fram emot en mer lättsam period i Paris. Så blev det inte.

– Det har varit tuffa år. Jag var inte beredd på det när jag flyttade hit, men min Nato-bakgrund har hjälpt mig. Jag är ganska krisduglig.

Veronika Wand-Danielsson hade bara varit några månader på posten när terrorattentatet mot satirtidningen Charlie Hebdo ägde rum. I november samma år skakades Frankrike av ytterligare terrordåd med skottlossningar och explosioner på sex platser i och strax utanför Paris. Bland de 130 dödsoffren fanns en ung svensk tjej. Nio månader senare inträffade terrordådet i Nice och presidentvalsåret 2017 präglades av oro och osäkerhet. Den sittande presidenten François Hollande (Socialistpartiet) hade lågt stöd och den franska högern hade imploderat efter skandalerna kring presidentkandidaten Fillon, vilket bidrog till att Marine le Pen, ledare för det högerextrema Nationell samling, skördade mark. Så när uppstickaren Emmanuel Macron slutade som ekonomiminister i Hollandes regering och dök upp med sin rörelse En Marche (På väg) upplevdes han som en frisk fläkt – en ung, EU-vänlig politiker i gränslandet mellan höger och vänster. I maj 2017 vann han oväntat presidentvalet. Över näringslivet sköljde en våg av optimism.

– Bland Macron-anhängare talas det om en företagspositiv anda som kopplas till presidenten. Med Macron följde en förståelig hyllningskör i Europa, också i Sverige, inte minst bland företag verksamma i Frankrike. Presidentens omfattande reformprogram var imponerande.

I Macrons strukturreformer ingick bland annat ett avskaffande av förmögenhetsskatten och en ny arbetsmarknadslag med syfte att skapa en större flexibilitet: det skulle bli både lättare att såväl anställa som avskeda.

– Den nya arbetsmarknadslagen skapade ett nytt momentum för näringslivet.

Ambitionen var att redan i början av mandatperioden få fart på ekonomin. För Macron var Sverige en inspirationskälla, och i samband med EU-toppmötet i Göteborg i november 2017 skrev han och statsminister Stefan Löfven (S) under ett nytt strategiskt partnerskap som gällde innovation, digital omvandling och gröna lösningar.

– Macron såg partnerskapet som en chans att visa att Frankrike är lika modernt och progressivt som Sverige.

Som en del av avtalet har svenska ambassaden i Paris upprättat referensgrupper med svenska företag och deras filialer i Frankrike, bland annat Saab, Ericsson, Volvo, Scania, Astra Zeneca, Getinge och Vattenfall.

– I fjol fick vi på ambassaden extra mycket förfrågningar från svenska företag som ville undersöka möjliga marknadsöppningar i Frankrike. Sverige har några tunga områden där vi ligger i framkant, som gröna transporter, life science och digitalisering med 5g. Inom dessa områden inspireras Frankrike av Sverige och vill komma ikapp.

I fjol skrev ambassaden en rapport för svenska företag som vill investera i Frankrike – en analys av den franska marknaden och viktiga tillväxtregioner. Rapporten blev klar 1 november och Veronika Wand-Danielsson döpte den till Frankrike gör comeback – det nya affärs- och innovationsklimatet ur ett svenskt perspektiv. Några dagar senare blev Gula västarna-protesterna på Frankrikes gator en världsnyhet och comeback-titeln framstod nästan som ironisk.

Från vänsterhåll kritiseras president Macron för en bristande social agenda och han har kallats Le president des riches – de rikas president. Det som föranledde Gula västarna-demonstrationerna startade på sociala medier i oktober 2018 som en proteströrelse mot höjda bensinskatter. Gatudemonstrationerna började organiseras i november och handlar om ett allmänt missnöje kring Macrons politik.

– Ytterst återspeglar Gula västarna ett starkt socialt missnöje. För våldet står dock i första hand huliganer som infiltrerar demonstrationerna.

I fjol utvecklades det ekonomiska samarbetet mellan Frankrike och Sverige. Den svenska varuexporten till Frankrike låg på 62 miljarder kronor, en ökning med 13 procent från 2017 – en ”Macron-effekt”, enligt Wand-Danielsson som säger att det ännu är för tidigt att säga vilka konsekvenser Gula västarna får på 2019 års exportsiffror. Hon upplever att den initiala entusiasm som rådde bland många svenska företag under 2018 har avtagit något.

– Frankrike är dock fortfarande Sveriges nionde största exportmarknad. Många företag har funnits här länge. De är tålmodiga och inte så känsliga för politiska vändningar.