Det ljusnar för Asiens ekonomier

Årets andra kvartal kommer att bli svagt för Asienekonomierna, i efterdyningarna av lungsjukdomen sars. Men nu finns tydliga tecken på att smittspridningen med hjälp av drastiska motåtgärder börjat komma under kontroll. I de senaste rapporterna från Världshälsoorganisationen (WHO) finns en gryende optimism om att det mesta av restriktiva rekommendationer kan släppas, bland annat när det gäller resandet.

Det är goda nyheter för Asien. För bortom sars finns redan starka drivkrafter som kan göra regionen till nästa världsekonomiska ljuspunkt. Kina växer så att det knakar och även de gamla tigerekonomierna i Sydostasien har börjat visa att huggtänderna trots allt finns kvar, fem år efter Asienkrisen. Tillväxtutsikterna är redan i dag imponerande, enligt olika prognoser.

Och frågan är om inte den förväntade tillväxten kan komma att justeras upp ytterligare. Ett starkt skäl till detta är att flera asiatiska länder har sina valutor kopplade till dollarn, och nu när dollarn försvagats så har deras valutor följt med i nedgången. Följaktligen har konkurrenskraften ökat hos exportföretagen.

Asien har alltså förutsättningar att bli nästa värdsekonomiska ljusglimt. För trots massiva räntesänkningar, expansiv finanspolitik och sjunkande råvarupriser vägrar tillväxten i världens tre stora ekonomier att ta fart.

Tvärtom står såväl USA som länderna i euroområdet och Japan på randen till eller befinner sig redan i en djup lågkonjunktur. Recession och deflation har blivit allt vanligare i den ekonomiska vokabulären när man läser analyser över det ekonomiska tillståndet i de dominerande ekonomiska blocken.

Och det stora problemet är att det inte finns några ekonomiska dunderkurer kvar att ta till om det skulle visa sig att tillväxten fortsätter att vara svag, eller om någon ny chock skulle drabba ekonomierna.

I Östeuropa ser dock tillväxtutsikterna ljusare ut än på många år och exempelvis hade Ryssland en tillväxt på 6,6 procent under januari till april i år.

Men är den höga tillväxten i dessa regioner och i Asien tillräcklig för att även dra med sig övriga delar av världen i en positiv spiral som skulle få hjulen att rent allmänt rulla snabbare?

Här är ekonomerna splittrade i sin syn. Ja, säger exempelvis Handelsbankens Jan Häggström och hänvisar till att det numera finns ett eget driv i den asiatiska ekonomin och att länderna har kommit igen sedan Asienkrisens dagar. Under den här tiden har länderna sanerat mycket av det som bidrog till att göra krisen så allvarlig. Ekonomierna är i bättre balans och det finansiella systemet är sundare, om än inte helt okomplicerat.

Den stora asiatiska stjärnan är Kina som väntas växa 7-10 procent i år. Riktigt lyrisk över Kinas möjligheter att hålla uppe efterfrågan i världen var också Volvos koncernchef Leif Johansson när företaget nyligen höll kapitalmarknadsdag.

De flesta andra, som exempelvis Nordeas Jörgen Appelgren och Christer Tallbom på Penser fondkommission, hävdar å sin sida att regionen visserligen kan ge ett visst stöd åt världsekonomin och förhindra att den ekonomiska krisen fördjupas ytterligare men att de inte kan dra igång världsekonomin. Dels är regionen för liten mätt i ekonomiska termer, dels är länderna allt för beroende av att hitta avsättning för sina produkter i Västeuropa och Nordamerika. Och så länge det är kärvt här i väst blir det heller inte tillräcklig fart i världsekonomin.

Risken är stor att det främst är europeiska företag som kommer att möta den hårdnande konkurrensen eftersom det framför allt är mot euron som dollarn har rört sig. Det här kan i sin tur betyda att de asiatiska företagen i praktiken kommer att svälta ut den förmodade europeiska konjunkturuppgången.

Redan har trycket ökat på att Kina ska justera sin valutakurs, antingen genom att låta valutan yuanen flyta fritt eller kanske mera troligt genom att göra en uppskrivning av valutakursen och knyta den mot den amerikanska dollarn på en rimligare nivå.

Men det kan dröja innan kinesiska politiker törs ta ett så drastiskt steg. Under tiden kommer valutan att vara kraftigt undervärderad och pumpa upp den kinesiska valutareserven till nya höjder.
Visserligen finns det svenska företag som är vinnare på att Asien exklusive Japan växer så snabbt. Men det är inte tillräckligt för att rädda den svenska exporten i stort. Av den svenska exporten går i dagsläget bara ungefär nio procent till den här snabbväxande regionen.

Till den andra internationella tillväxtmaskinen, Ryssland, går 1,4 procent av exporten och till länderna som är på väg in i EU går lite drygt 4 procent.

De stora handelsströmmarna går till EU-länderna, USA och Storbritannien – regioner med betydligt osäkrare tillväxtutsikter och där det dessutom är upplagt för nya besvikelser. Kanske dags för svenska exportföretag att följa Volvos exempel och satsa på Asien.