Det mörknar för Sverige

Svensk ekonomi ser ut att ha klarat första halvåret på ett riktigt hyggligt sätt, framförallt mot bakgrund av den svaga internationella ekonomin, kriget i Irak, sarsepidemi, elprischock, kommunalstrejk med mera.

Jämfört med den recessionsliknande utvecklingen i exempelvis Tyskland skulle man väl till och med kunna drista sig till att kalla utvecklingen lysande.

Enligt statistiska centralbyråns nationalräkenskaper växte värdet av den samlade svenska produktionen (BNP) med 2,2 procent under årets första kvartal. Det var betydligt bättre siffror än vad i stort sett alla bedömare hade förväntat sig. Det visar sig nu att hushållen fortsätter att spendera, exportsektorn klarar sig hyggligt, offentliga investeringar ökar kraftigt och att lagerstockarna har stigit.

Detaljhandeln ökar
Allt utom den sista punkten är goda nyheter för den skara ekonomer som tror att svensk ekonomi är på väg mot en ny högkonjunktur. Och om man tror på deras förutsägelser om ett internationellt konjunkturlyft under årets andra halva, är det svårt att komma till någon annan slutsats än att svensk tillväxt blir över tre procent för helåret.

Resonemanget förstärks av att detaljhandelsförsäljningen har fortsatt att öka under första halvåret och att såväl industriproduktion som orderingång steg kraftigt i april.

Men att göra prognoser är att försöka se in i framtiden och då kan man konstatera att det ser betydligt kärvare ut när det gäller den ekonomiska utvecklingen under det andra halvåret.

Lageruppbyggnaden bidrog till tillväxten under första kvartalet med 0,7 procent, en i sammanhanget mycket hög siffra. Det här kommer att slå tillbaka när företagen börjar anpassa produktion och köp av insatsvaror efter den faktiska efterfrågan.

Kronan tynger
Olika indikatorer har redan börjat vända nedåt. För industrin syns det tydligt i det mindre tillförlitliga men desto snabbare inköpschefsindex som hamnade på minus i maj. Den allt starkare kronan börjar fresta på. Dessutom börjar en del valutasäkringar att löpa ut för exportföretagen så att de inte längre får så många svenska kronor för sina produkter.

Byggprojekt som varit i full gång under det första halvåret börjar i en del fall att avslutas. Antalet nya projekt som ska ta över stafettpinnen tillkommer i en allt långsammare takt. Dessutom är det svårt att se varför industriföretagen skulle genomföra alla sina investeringsplaner i det rådande svaga internationella konjunkturläget.

Samtidigt medger inte den offentliga sektorns brist på pengar några större nysatsningar.
Sysselsättningen fortsätter att minska vilket med tiden kommer att lägga sordin på den privata konsumtionen som ångat på i oförtruten takt hittills under året.

Till de positiva faktorerna kan däremot läggas riksbankens agerande.

Inför utsikten av ett betydligt kärvare andra halvår kan man inte göra annat än att applådera riksbankens beslut att sänka räntan med en halv procentenhet. Nu kommer banken troligen att avvakta över sommaren men sen är det av allt att döma dags att slå till med en räntesänkning igen.

Bland annat därför håller Affärsvärldens fast vid sin prognos om en BNP-tillväxt i Sverige på 1,5 procent för i år.