Det nya Investor kan byggas

Marcus Wallenbergs sorti sker med viss stil. Investors senaste år har präglats av återtåg där stora utförsäljningar av aktier, i främst Astra Zeneca, fått skuldsättningen att minska avsevärt och där substansen ökat i spåren av SEB:s och Atlas Copcos uppgångar.

Men det var inte bara defensiva åtgärder utan även ett offensivt agerande i flera av portföljbolagen, exempelvis Atlas Copcos inlösen av aktier och den föreslagna uppdelningen av Electrolux liksom Gambros helomvändning av strategin, som fick vinden att vända. Därtill kan tilläggas 3:s vändning och att portföljen med nya investeringar, till följd av den ökade aptiten på risk, plötsligt innehöll stora övervärden.

Investor har fortsatt att sälja ut Astra Zeneca under årets första kvartal och skuldsättningsgraden har därmed sjunkit ner till 11 procent, från att som mest varit uppe i 25 procent under den tuffa hösten 2002. Och även rabatten har minskat, från närmare 40 procent till dagens nivåer strax över 20 procent.

Förtroendet återställt
Men nu börjar nästa fas i Investor, nämligen att formera framtidens investmentbolag. Och den som ska leda den operativa och strategiska vägen dit är Börje Ekholm. Frågan är hur hans agenda ser ut.

På marknaden spekuleras det friskt i att bolaget förbereder någonting mycket stort, eftersom den låga skuldsättningen ökat handlingsutrymmet kraftigt. Affärer som nämns är bland annat att investmentbolaget ska köpa ut Gambro från börsen.

Det ska naturligtvis inte uteslutas att så blir fallet och poängerna med en sådan affär är ganska uppenbara, eftersom Investor får ett årligt kassaflöde som mer än väl täcker de ökade räntekostnaderna som uppkommer vid transaktionen. Detta kassaflöde kan plöjas ner i såväl den egna – dyra – organisationen som i nya investeringar.

Ändå tror jag inte riktigt att den kommer att ske. När Gambros försäljning av dialysklinikerna väl blir godkänd, innan dess vågar de inte göra någonting, och bolaget genomför sitt inlösenprogram kommer troligen aktien att uppvärderas och då kan ett uppköp bli för dyrt. Dessutom är en sådan affär förknippad med ett stort risktagande och är det någonting Investor lärt sig av den stora nedgången kring millennieskiftet är det att ha en mer flexibel finansiell situation för att inte vara för beroende av omvärlden.

Kanske är Investor på väg mot den strategi som många utländska konkurrenter, liksom de mindre svenska kollegorna Ratos och Öresund, anammar; det vill säga att ha en hög soliditet i moderbolaget och i stället optimera balansräkningarna hos bolagen som de äger. Vårens stora inlösenprogram tyder på det.

Och även om Atlas Copco och Gambro nu delar ut stora belopp finns det betydligt mer kvar att släppa ifrån sig utan att balansräkningarna tar någon skada, vilket också gäller för de andra portföljbolagen, exempelvis SEB, Scania och Electrolux. Genom att plocka stora belopp från dessa bolag får Investor ett stort inflöde av kapital som, till skillnad från dessa bolags ordinarie utdelningar, inte måste skickas vidare till aktieägarna. Därmed ökar Börje Ekholms flexibilitet för att göra nya investeringar i spännande tillväxtbranscher och det är något som han har lång erfarenhet av.

Vad händer kommande år?
Mest troligt är en börsnotering av Bredbandsbolaget där en tanke är att Investor behåller ett stort ägande efter introduktionen och låter Bredbandsbolaget bli ett nytt kärninnehav. Troligt är också att flera andra tillgångar i det som kallas “Nya investeringar”, och som står för 13 procent av tillgångarna, realiseras; antingen genom försäljningar till riskkapitalbolag eller genom börsnoteringar i USA.

Fortsatta försäljningar av Astra Zeneca-aktier är också att vänta och det vore inte särskilt förvånande om Investor är helt ute ur läkemedelsjätten om tre-fyra år. En spännande idé vore att börsnotera hela portföljen som ligger i “Nya Investeringar” och låta marknaden värdera den delen på egna meriter. En åtgärd av det slaget skulle ses mycket positivt på marknaden, men det blir nog inte det första som Börje Ekholm gör.
Det Investor som Marcus Wallenberg lämnar över är på många sätt ett Investor med en fot i den gamla världen och en i den nya.

Fortfarande återstår dock mycket att göra. En rabatt på 22-25 procent (beroende på hur 3 värderas) är förvisso betydligt bättre än tidigare,
men mycket högre än närmaste konkurrenten Industrivärden. Bortsett från Kinnevik handlas inga svenska investmentbolag till så hög rabatt. Investors höga rabatt beror – med rätta – på att bolaget förknippas med makt och inte är lika okänsligt mot sina innehav som exempelvis de mindre kollegorna.

Att tro att Börje Ekholm kommer att ändra på detta är nog att hoppas på för mycket. Men däremot kan han föra Investor in i en nya era och bidra till stora och nyttiga förändringar.

Investor om 10 år
Enligt avgående ordförande Claes Dahlbäck kommer framtidens Investor att bestå av färre innehav än i dag, men där Wallenbergsbolaget utövar ett stort inflytande. Det låter insiktsfullt och tyder på att Investor förstått att dess inflytande – till följd av globaliseringen och en förändrad kapitalmarknad – sakta men säkert minskar. Det är därför bättre att ta kontroll över det som man även i framtiden kommer att kunna påverka.

Och om jag får gissa betyder det att Investor om tio år inte äger några Astra Zeneca-aktier, är delägare i en europeisk bankjätte, har ett mindre inflytande i en internationell telekomkoncernen, är huvudägare i ett sammanslaget Scania-MAN och har kvar sina innehav i Atlas Copco och Gambro. Electrolux är sålt, WM-data med flera likaså och portföljen innehåller dessutom något nytt stort innehav. Teknikinnehaven är börsnoterade i ett separat bolag.