Dollarfrossan slår hårt mot Industrisverige

Antag att den nuvarande trenden på valutamarknaderna håller i sig. Då är en dollarkurs ner mot 6,50 kronor fullt tänkbar. För Sveriges ekonomi är det illavarslande eftersom det är exportindustrin som under de senaste 10 åren har givit det största bidraget till tillväxten. Sedan kronan tillläts flyta 1992 har omtanken om den svenska industrin varit en grundbult i den svenska politiken, på gott och ont. Det är i stort sett bara de senaste åren som hushållen, efter skattesänkningar, kunnat agera draglok i ekonomin.
Huvudproblemet för svensk del när det gäller dollarn är därmed att vi är så beroende av den, till följd av näringslivets inriktning. Med en starkare inhemsk efterfrågan och större balans i ekonomin skulle dollarns nedgång inte slå så hårt mot tillväxten.

Dollarrasets skadeverkningar förstärks av att USA under de senaste åren har gått om Tyskland som Sveriges största exportmarknad. Dollarns styrka, och den goda amerikanska konjunkturen, har varit en vinstgivande kombination för de svenska exportföretagen. Konjunkturen i Nordamerika är förvisso på väg upp nu. Men dollarns nedåtgående trend visar inga tecken på att brytas.
Den svenska ekonomin skadas även i ett annat avseende av en fortsatt dollarförsvagning. När dollarn tappar mark mot euron betyder det ju att det ekonomiska klimatet i Kontinentaleuropa blir än svagare. Det slår mot viktiga svenska exportmarknader.

Asien påverkar
En annan viktig faktor är frågan om hur de asiatiska länderna agerar. Om de väljer att inte låta sina valutor stiga mot dollarn kommer det att bli en rejäl huggsexa om marknadsandelarna i en svag internationell konjunktur.
Hur ser då det troliga scenariot ut? Väntar en stor utslagning av svensk produktion? Det är för tidigt att ge några hållbara svar. Vi ska komma ihåg att de flesta av de bolag som levt gott på de senaste årens starka dollar är i bra skick. Många har försökt att balansera intäkter och utgifter i respektive länder. De kan med andra ord klara en längre period med lägre intäkter från den del av försäljningen som prissätts i dollar.
I det här sammanhanget finns en intressant historisk parallell, Plazaöverenskommelsen 1985. Överenskommelsen innebar att de ekonomiska stormakterna (USA, Japan, Tyskland, Storbritannien och Frankrike) beslöt att genomföra koordinerade interventioner för att sänka den övervärderade dollarn. Resultatet: Ett dollarras på 30 procent under de följande två åren. Dollarn handlades till 5-6 kronor under åren 1987-1991.
Svensk ekonomi gick trots detta som tåget under slutet av 1980-talet. Storföretagen redovisade fina vinster. Men vid den tiden var världsekonomin glödhet, och tillväxten späddes på när oljepriset halverades åren 1986-87. Dollarförsvagningen uppvägdes alltså av att den globala konjunkturen var så expansiv. De förutsättningarna finns inte i dag.