Domännamnstvister sällan till domstol

Sedan de nya reglerna skapades 2003 har totalt 260 tvister avgjorts på det här jämförelsevis snabba och billiga sättet. Drygt hälften har handlat om så kallad cybersquatting där någon har registrerat någon annans varumärke. Ungefär en tredjedel av dessa är i sin tur felstavningsfall, så kallad typosquatting.

– Med tanke på att det finns omkring 900 000 domännamn så är det inte särskilt många fall per år som kommer hit. Jag kan tänka mig att det finns en mängd fall som har lösts utan vår vetskap genom att man antingen har kommit överens med innehavaren eller skickat varningsbrev, säger Andreas Björfjäll, jurist vid Stiftelsen för internetinfrastruktur.

Den som registrerar ett domännamn ansvarar själv för att han eller hon inte gör intrång i någon annans immateriella rättigheter. .SE gör ingen förprövning. Om någon anser sig ha blivit utsatt för intrång finns däremot möjlighet att ansöka om efterprövning i form av alternativt tvistlösningsförfarande, ATF.

För att vinna en tvistlösning måste tre krav vara uppfyllda: Domännamnet ska vara identiskt eller förväxlingsbart med exempelvis en firma eller ett varumärke, sökanden ska kunna visa att den som registrerat namnet inte har någon rätt eller berättigat intresse av det och registreringen eller användningen av domännamnet ska ha skett i ond tro.

Om dessa är uppfyllda skickar man in en ansökan om ATF till .se som administrerar förfarandet och anlitar externa tvistlösare.

Alternativet är att gå via vanlig domstol.

– De få fall som jag känner till har förlikats eller dragits tillbaka vilket gör att vi här aldrig har fått något vägledande fall i domstol.

Ett fall som avgjordes nyligen av .se gällde det finländska varuhuset Stockmann som fick rätt mot en privatperson som registrerat stockmann.se.

– När företaget beslutade sig för att satsa i Sverige upptäckte de att domännamnet var taget. Det var ett klockrent fall som Stockmann vann.

– Sedan jag började 2006 har det varit allt fler uppenbara fall av felstavning. Under 2007 och början av 2008 drabbades många tidningar, kommuner och banker. Det är bara vid något enstaka tillfälle som en tidning inte vunnit, annars har både kommunerna och bankerna vunnit framgång i sina ärenden.

Finns det mycket pengar i detta?

– Jag tror inte det är lika lukrativt som i början att försöka sälja domännamnet till varumärkesinnehavaren, men en del spekulerar fortfarande och hoppas kunna sälja i stället för att det blir tvistlösning. Ett exempel är googlephone.se som någon tagit efter att det blivit känt att Google ska släppa en ny telefon med nytt operativsystem vilket sökanden fick överfört efter beslut i tvistlösningen.

– Däremot tror jag att det finns stora pengar att tjäna på den trafik som genereras hos de webbplatser med domännamn som är populära, antingen generella namn eller felstavningar, alltså typosquatting.

Kan man se någon trend?

– Jag tror att de namn som är svåra att vinna i tvistlösning, det vill säga generella ord, är smartast. Men de hamnar sällan hos oss eftersom man oftast inser att de är för generella och det är svårt att visa bättre rätt.

nullnullnullnull