Draghjälp av en stormvind

Nordiska Värdeportföljen har gått relativt starkt framåt. I fredags summerade totalavkastningen för modellportföljen 22,2 procent sedan starten den 15 december i fjol, och försprånget mot Stockholmsbörsens OMXSGI index var uppe i 18 procentenheter. Lite knappt hälften av portföljbolagen har uppdaterat med delår.

I största innehavet Eolus Vind är den gigantiska orderstocken det viktiga att hålla blicken på just nu. Vid rapporttillfället hade Eolus 4,2 miljarder kronor bokat av vindkraftsparksköpare, för projektleveranser fram till och med år 2020. Redan det motsvarar 6 gånger bolagets nettoskuldjusterade företagsvärde (ev). Tar Eolus dessutom hem order på sitt norska jätteprojekt Öyfjellet samt amerikanska projektet Wind Wall så kommer orderboken att grovt sett fördubblas. Och då pratar vi bara om Eolus för stunden prioriterade projektbok. Efter perioden slog Eolus till med en breddning mot stora amerikanska solcells- och batterilagringsprojekt.

Att gå in i ett helt nytt energisegment innan Eolus bevisat sig på USA-marknaden innebär självklart förhöjd risk, men visar ledningen bara på hälften så bra och försiktigt omdöme som hittills i Norden så är det här snarast en framtidsoption och inte ett hot mot bolagets överlevnad. Nordiska Värdeportföljen har svårt att skilja sig från Eolus-aktien så länge bolaget fortsätter att plocka fram nya projektoptioner snabbare än projekten skördas av. Positionen är nu portföljens första dubblare så här långt, med en portföljvikt på hela 32 procent.

Tredje största innehavet Ratos bjöd däremot på rejält värdetapp när aktien pressades till kursnivåer som inte setts sedan tidigt 2000-tal. Rapporten var i sig inte mycket nytt, utan mer ytterligare ett kvartal där Ratos-portföljen tappade mer mark i probleminnehav, i synnerhet Diab, än vad som vanns i fungerande innehav, som Aibel och Bisnode.

Nye vd:n Jonas Wiströms flerstegsagenda ligger fast. I det pågående första steget ska Ratos-bolagens ”stabilitet” öka, följt av fokus på ”lönsamhet” och ”tillväxt”. Affärsvärlden har inget emot att Ratos stoppar tidigare blodutflöden, som med kapitalslukande Jøtul, eller skalar bort mindre innehav, som Gudrun Sjödén. Vad som däremot saknats på senare år är viljan att plocka fram dolda övervärden via avyttringar av större innehav. Börsnoteringsfönstret är fortfarande förhållandevis öppet och private equity-förvaltarna står redo med nya fonder proppfyllda av oinvesterade medel. Kan Ratos våga sig på exit i förhållandevis mogna och alltmer välmående innehav som Bisnode, Hent eller möjligen Aibel, så skulle det ge avtryck i den mycket pessimistiska värderingen. Nära 20 procents rabatt på ett bokfört eget kapital (p/b) som inte beaktar långvariga innehavs övervärden innebär förbättrat köpläge.

I övrigt var det stabila leveranser från operatörsduon Millicom och Telenor samt lågpriskedjan Europris. Norska teknikkonsultbygget Multiconsult bommade däremot vändningen av lönsamheten redan 2018.