Duellen Ringholmmåste vinna

Nu börjar höstbudgeten ta form. Finansminister Bosse Ringholm har inte oväntat skruvat upp prognoserna för svensk ekonomi och räknar numera med att tillväxten ska bli 3,5 procent i år, 2,9 procent 2005 och 2,3 procent 2006. I budgetförslaget ingår det dessutom en hel del kostnadskrävande åtgärder (se faktaruta).

Kritiken har inte låtit vänta på sig. Åtgärderna anses komma vid fel tidpunkt i förhållande till konjunkturen och därför riskera att leda till överhettning, tvinga riksbanken till räntehöjningar och riskera den statsfinansiella stabiliteten.

Men det är bara att konstatera att det är ett överraskande offensivt budgetförslag som socialdemokraterna har lagt. Det går att sammanfatta som en snyggare version av de senaste årens amerikanska stimulanspaket. Om det går igenom i sin nuvarande form finns det förhoppningar om att positiva prognoser för svensk ekonomi kan visa sig bli verklighet. Kritiken kan man dessutom ta relativt lätt på.

Att det skulle leda till överhettning är en grov överdrift. Den enda del av svensk ekonomi som riskerar någon form av överhettning är industrin som för närvarande har det högsta kapacitetsutnyttjandet på över 25 år. I övriga delar av näringslivet finns det gott om ledig kapacitet och eftersom detaljhandeln på senare tid har visat tecken på att dämpas kan de nya pengarna komma väl till pass för att hålla uppe den privata konsumtionen. Dessutom är arbetsmarknaden fortsatt svag.

Det kan också vara på sin plats att påminna om att samma typer av varningar utfärdades när skattesänkningarna för 2001 och 2002 presenterades. Dessa visade sig senare bli de enda exemplen på vältajmade finanspolitiska åtgärder de senaste 30 åren.

Tidigarelagda räntehöjningar från riksbankens sida borde vi inte heller behöva se. Inflationen är låg och inget talar för att den kommer att stiga på något dramatiskt sätt under de närmaste åren – trots en god konjunktur.

Riskerna för statsfinanserna ska inte heller överdrivas även om kritiken på just den här punkten har en viss poäng. Regeringen fortsätter att fuska med utgiftstaket genom att redovisa extrapengarna till kommuner och landsting som minskade inkomster och i praktiken överges målet att överskottet i de offentliga finanserna ska vara två procent av BNP över en konjunkturcykel.

Detta ska dock ställas i relation till att skattesänkningarna gör att ekonomin fungerar bättre på sikt och att det ger en kortsiktig konjunkturstimulans som håller uppe trycket i den inhemska efterfrågan. Bidragen till kommuner och landsting kan förhoppningsvis leda till att det blir mindre kommunalskattehöjningar och att man inte kortsiktigt gör sig av med personal som senare kommer att behövas i verksamheten.

Stötestenen är hur stort inflytande samarbetspartierna får över det slutgiltiga budgetförslaget samt hur riksbanken agerar. Om budgeten går igenom i sin nuvarande form är det bara att applådera finansminister Bosse Ringholm som äntligen tordats presentera en del åtgärder som faktiskt går åt rätt håll.

____________________________________

Viktigast i budgeten

Socialdemokraternas budgetförslag:

För 2005
*Sänkt inkomstskatt med cirka 8 miljarder kronor.
*Slopad arvs- och gåvoskatt.
*Höjt fribelopp i förmögenhetsskatten.
*Fyra miljarder i extra bidrag till kommuner och landsting.
*Ytterligare pengar till AMS.

För 2006
*Sänkt inkomstskatt med cirka 6 miljarder.
*Två miljarder i extra bidrag till kommuner och landsting.