Duon som utmanar storbankerna

Varför behövs boutiquerna?

– Det finns tre huvudanledningar. Den första är att det finns mycket erfarenhet på boutiquerna och kunderna får jobba med seniora medarbetare under hela projektet. Den andra är sekretessfrågan blir enklare på en boutique, än hos en storbank. Om du som kund pratar med någon på en stor bank för att testa en idé gör den du talar med i princip tjänstefel om han inte tar upp det på morgonmötet nästa dag. Dessutom finns det en form av oberoende. Bankerna kan sitta på flera stolar, de kanske har finansiering å ena sidan och rådgivning å andra sidan. I en börsintroduktion har de i slutändan två kunder: den de ska sälja aktierna för, som ett riskkapitalbolag, och mäklarnas kunder, institutioner och hedgefonder. Det kan bli intressekonflikter.

Har Sundling Wärn någon speciell profil?

– Vi är bra på publika transaktioner, som börsintroduktioner, utköp från börsen och i viss mån kapitalanskaffning. Det beror på vår bakgrund. Vi jobbar också med köp och försäljningar av onoterade bolag. En nisch som vi tror att vi kan bättre än många andra rådgivare är just oberoende rådgivning till ägarna vid börsintroduktioner, vid sidan av de rådgivare som skriver prospekt och säljer aktier.

Beskriv hur ni arbetar med ett sådant projekt.

– Vi jobbar som bollplank till ägarna och styrelsen, även ibland till ledningen, men framför allt till ägarna och styrelsen.

Hur pass mycket är ni inblandade i det rent praktiska i en börsintroduktion?

– Vissa vill stämma av med oss hela tiden men inte ha med oss på så många möten med bankerna under processens gång. Andra vill att vi ska vara med på mötena med de andra bankerna, lägga oss i frågor om värdering, prissättning, positionering, som en integrerad del i projektgruppen. Men det är bankerna som ”kör” projektet. Vi har ingen ledarroll i att ta projektet framåt.

Hur tar ni betalt i dessa situationer?

– Vi tar betalt i någon typ av månatlig ersättning och någon typ av ersättning i samband med att det blir en transaktion. Sedan har vi alltid en ersättning som kunden får bestämma helt själv. Tycker han att vi har gjort ett bra jobb väljer han kanske att betala mer, tycker han inte att vi har skötts oss blir ersättningen mindre. Det är en diskretionär ersättning, där kunden bestämmer hur mycket den vill ge i ett intervall.

– Förra året hade vi intäkter på 20 miljoner kronor, varav kanske 20-25 procent är diskretionära ersättningar.

Varför finns den här typen av ersättningar?

– Den här typen av tjänst som vi säljer har inte varit vanlig. Vi vet att vi kan leverera en värdefull tjänst, men kunden har inte alltid känslan av vad den består i. Om vi är så bra som vi tror, får kunden bestämma själv i slutändan. Den typen av kompensationsstruktur finns hos alla, mer eller mindre.

Vad vore en drömaffär för er?

– En transaktion där vi kan leverera väldigt tydligt värde för en kund, det är sannolikt en publik transaktion, en dual track-exit, där börsspåret är ett reellt alternativ. Det skulle kunna vara ett publikt utköp också. Den publika sidan är ett område där vi känner att vi kan addera ett värde för kunden. Där skiljer vi oss lite från de andra boutiquerna, de är lite mer M&A-fokuserade.

Vi har uppgifter på att ni är rådgivare till France Télécom. Stämmer det?

– Det vill jag inte kommentera.

Hur går det för ”boutique”-branschen?

– Jag tror att det går bra för de flesta. Förra året var ett starkt år överhuvudtaget, i alla fram till sommaren. De som inte kunde tjäna pengar då hade problem. I år är det mycket tuffare, det gäller inte bara boutiquerna, det gäller hela marknaden.

Har kreditkrisen påverkat er verksamhet?

– Vi har full agenda. Men det är klart att även boutiquer är en cyklisk verksamhet. Att lånemarknaden försvann för större transaktioner efter sommaren har påverkat börsen som helhet negativt, också vår marknad. Men börsen har varit lite mer robust den senaste månaden. Bara på den tiden har vi märkt det i vårt affärsflöde. När det stabiliserar sig törs folk att fatta beslut att inleda en process.

Ni är bara två anställda, hur klarar ni arbetet?

– Vi har en tjej från Handels inhyrd via Academic Work när det behövs. Vi söker nu folk som jobbat två till sju år. Vi ska bli fem till sju personer. Men vi vill inte bli för stora. Vi kommer båda från stora organisationer. En av tjusningarna med att ha en boutique är entreprenörskapet, men också att kunna spendera mycket tid på rådgivning. Inte att hålla på med en massa andra administrativa saker.

Varför startade ni?

– Huvudanledningen var entreprenörskapet, möjligheten att kunna påverka själv, att jobba med de kunder vi tycker är bra och de projekt vi tycker är roliga. I vår nya roll har vi till och med haft dialog med väldigt små nystartade bolag. I en stor bankorganisation får du inte tid till det, intäktspotentialen finns inte där, i alla fall inte i det skedet.

Kan det komma en konsolideringsvåg, där någon butik köps upp?

– Jag tror säkert att någon eller några kan köpas upp. Men fenomenet kommer inte att försvinna. Det kommer alltid att finnas boutiquer.

nullnullnullnull