Dyra löner pressar it-bolag

De senaste veckorna har Acando Frontec köpt konkurrenten Resco och rörelsen i det mindre E-motion Technologies. Det spekuleras också i uppköp av andra fristående firmor, exempelvis Know It. Den expansiva stämningen märks även på andra sätt. Under senhösten och vintern har ett av de mest framgångsrika bolagen, HiQ, annonserat efter programvaruspecialister på stortavlor ute på stan.

HiQ har hälften av sin orderingång från telekomföretag och märker dessutom ökad aktivitet inom detaljhandel, fordonsindustri och -andra kundkategorier.
I stort sett alla it-konsultbolag går bra just nu, ändå lyfter inte vinsten som den borde.

Företagen brottas nämligen med två problem, som båda har att göra med ökande personalkostnader. Enligt SCB:s it-konsultindex ökade personalkostnaderna i branschen med 2,5 procent under tredje kvartalet 2005 jämfört med samma period året innan. Det verkar beskedligt. En konsultrörelse som märker bättre tider bör ju kunna öka sin debitering rejält utan att behöva dra på sig nämnvärt högre personalkostnader. En kostnadshöjning på ett par procent är alltså knappast alarmerande, även om det är högre än inflationen i Sverige.

Dilemmat är att relationen mellan kostnaderna fortfarande är för höga i förhållande till intäkterna. Den bakomliggande orsaken är personalstrukturen, som i många bolag är både felaktig och svår att förändra.

– Åldersstrukturen i de stora konsultfirmorna är framtung. Bakgrunden till det är att man tog in folk till generösa villkor under 1990-talet och sedan blev det ytterligare en påspädning inför millennieskiftet. Sedan dess har man dragit ner bemanningen, men många bolag dras fortfarande med väldigt höga lönekostnader för sina medelålders anställda, säger Nils Molin, analyschef på undersökningsföretaget IDC.

It-branschen har alltså en “ryggsäck” av kostnader som beror på avtal som slöts i ett helt annat konjunktur- och konkurrensklimat. Det påminner om de bördor som General Motors och de andra amerikanska biltillverkarna har. GM har i dag högre kostnader för sina pensionerade anställda än för den aktiva personalen. Förklaringen är framför allt de höga utgifterna för pensionärernas sjukvård.

GM kan inte krypa ur sina åtaganden med mindre än att man sätter sig i konkurs. Skälet till att de svenska it-bolagen inte kan göra sig av med sina äldre, dyrare anställda är förstås trygghetslagarna.
Det andra problemet är att it-konsult-firmorna, trots högkonjunkturen, har svårt att påverka sina intäkter.

– Det är svårt att höja priserna och inom vissa områden råder det en stark prispress, säger Charlotte Tåhlin, informatör på Tieto Enator.
En annan person i branschen uttrycker sig så här: “Vi är fullbelagda och kan inte sälja fler konsulttimmar. Ändå ligger priserna still, och det är naturligtvis inte bra”.

Förklaringen är att bolagen under de bistra första åren av 2000-talet satsade på långfristiga avtal. Acando Frontec levererade till exempel 60 procent av sin produktion under 2005 via ramavtal med kunder som Astra Zeneca och Volvo. Avtalen innehåller i regel inga klausuler för prisjusteringar.
Samtidigt är det alltså full fart i it-branschen och efterfrågan är stark. Det gäller särskilt för högt utbildade specialister, betonar Susanne Bragée, personalchef på programvaruföretaget SAS Institute.

– Trenden går mot att man försöker knyta till sig människor med specialistkunskaper inom till exempel detaljhandel, finans och andra branscher. Förr var våra motparter it-chefer, men nu är det vanliga att linjecheferna själva köper in it-lösningar. Det innebär att våra säljare och specialister måste ha djupa kunskaper om kundens affär, säger hon.

Det säger sig självt att den här typen av kompetens kostar. På SAS Institute räknar man med att under 2006 få höja lönerna med “klart mer” än branschsnittet, som var 3,2-3,3 procent under 2005.

Kostnaderna drar alltså i väg ungefär i samma takt som intäkterna. Har då bolagen ingen handlingsfrihet alls? Jo, det har de. Att efterfrågan och beläggningen ser bättre ut år 2006 innebär inte att arbetsmarknaden är så upphaussad som under sent 1990-tal. Det märks en begynnande brist på vissa personalkategorier. Men nyutexaminerade personer har det alltjämt svårt.

Företagen har i dag fler redskap tillgängliga för att hålla kostnaderna i schack. För det första är lönestrukturerna flexibla. Jan Rehn, investor relations-ansvarig på Acando Frontec, betonar att man vid lönesättning tillämpar en del fast och en del rörlig ersättning.

För det andra finns bemanningsföretagen till hands. Mycket tyder på att it-företagen låter inhyrda krafter ta hand om en stor del av den ökade orderingången. Under perioden januari till september 2005 ökade bemanningsföretagens intäkter för it-uppdrag med 77 procent.

För det tredje blir det lättare och lättare att gå utomlands. Bolagen lägger ut projekt på partner eller egen personal i Östeuropa och, naturligtvis, Indien. Även ett medel-stort bolag som Teleca med 3 000 anställda är till exempel verksamt i 15 länder.