Efter valet vaknar dirrarna

I måndagens DI uppmanar den före detta Trelleborg-chefen Rune Andersson och styrelseproffset P-O Eriksson Sverige att säga nej till EMU.

I sin artikel jämför de med att England, som valt att stå utanför EMU, har en arbetslöshet som är mindre än hälften av Tysklands som är med i valutaunionen.

”Vad vi lär av Tyskland är alltså att EMU-konstruktionen svårligen fungerar, om man inte har en helt fritt fungerande arbetsmarknad – och vilka länder i Europa har det?”, dundrar de båda direktörerna.

”I motsats till vad EMU-anhängare i Sverige ofta hävdar, visar erfarenheten från Tyskland att en fast valuta inte alls påverkar politikerna i avreglerande/tillväxtfrämjande riktning.”

”Låt oss inte tro att svenska politiker är annorlunda än sina tyska kolleger. Om vi går med i EMU, kan politikerna arbeta med större budgetunderskott – som kollegerna i Tyskland, Frankrike och Italien. Räntan går ändå inte upp på kort sikt och valutan ligger fast. Strukturproblemen skjuts på framtiden och arbetslösheten stiger. Låt oss tills vidare säga nej till EMU, som om några år kanske har spruckit av inre spänningar. Då behöver vi inte ens fundera på frågan.”

Tidigare i helgen lade Ericssonordföranden Michael Treschow, tillika vice ordförande i svenskt Näringsliv, och Sören Gyll, ordförande i organisationen, fram en ”kravlista för tillväxt” på DN Debatt.

En av deras huvudpunkter är att ”fusket med sjukskrivningar” måste stoppas.

”Varje dag är lika många människor borta från jobbet som det bor människor i Göteborg. Lika många har varit sjukskrivna i mer än ett helt år som det bor människor i Malmö. Detta innebär ett stort slöseri med mänskliga och ekonomiska resurser och är inte rimligt”, skriver de.

”Här behövs ökat ansvarstagande från alla parter: På individnivå handlar det om en förändring av dagens attityd att det är i sin ordning att sjukskriva sig fast man inte är sjuk. Läkare får inte falla undan för felaktiga krav på sjukskrivning. Samtidigt måste företagen sträva efter en arbetsorganisation och en arbetskultur som gör att man blir attraktiv som arbetsgivare.”

Lösningen, menar författarna, ligger i avtalslösningar.

”Ett viktigt sätt att motverka att människor alltför tidigt lämnar arbetsmarknaden är att underlätta för människor som tröttnat på ett jobb att våga söka sig vidare i stället för att värna sin plats i turordningen och fortsätta med det gamla tills man går i väggen. Vår ambition är att finna avtalslösningar som förenar smidighet och trygghet.”

Den enda näringslivsmakthavare som på allvar gav sig in i den politiska debatten före valet var Föreningssparbankens ordförande Göran Collert som i Aktuellt menade att en regering ledd av de fyra borgerliga partierna riskerade att skada stabiliteten i landet.

För detta fick han utstå minst sagt massiv kritik, bland annat från sina egna bankkunder.