“Egentligen ska inte ett rederi vara börsnoterat”

Det krisdrabbade rederiet Viking Supply för i dagarna över sina sista svenskregistrerade fartyg till norsk flagg. Därmed har alla svenska fartyg flaggat ut från börsen. Vice ordföranden och sjöfartslegendaren Folke Patriksson talar i en stor intervju ut om sjöfarten, sjöfartspolitiken och de 200 miljoner som han har förlorat.

Veckan efter midsommar håller ett av få kvarvarande* listade rederier, Viking Supply Ship som tidigare hette Transatlantic, årsstämma. Som traditionen bjuder hålls stämman i Göteborg, inte långt från Skärhamn på Tjörn där rederiet en gång föddes. Starten kom när Folke Patriksson, 77 år i år, och hans kusin Göte Axelsson 1963 köpte ett fartyg med stålskrov, en “järnare”, på 441 ton från Nederländerna för noga räknat 393 500 kronor.

Folke Patriksson är föreslagen att väljas om till vice ordförande på den framflyttade årsstämman på tisdagen efter midsommar.

Väljs han, och inget tyder på motsatsen, betyder det att han nu går in på sitt 55 aktiva år som företagsledare.

Till skillnad från hur det ser ut i många andra branscher blir den här stämman knappast någon klang- och jubelföreställning. Sjöfartskonjunkturen är fortsatt svag och så sent som i vintras bytte den norska huvudägaren i Viking Supply, investeringsföretaget Kistefos som ägs av finansmannen Christen Sveaas, ut vd och styrelseordförande i rederiet. Samtidigt genomdrev Sveaas en finansiell rekonstruktion för att rädda bolaget.

Med rekonstruktionen såldes tillgångar av. Det kinesiska X-Press Feeders, som sägs vara världens största oberoende containerrederi inriktat på matartrafik, köpte tre containerlinjer, inklusive fem fartyg, för cirka 30 miljoner kronor och övertog därmed Transatlantics containerverksamhet. Affären genomfördes i början av december.

Ungefär samtidigt sålde bolaget ut Transatlantic Ship Management med 16 landanställda och 230 anställda till sjöss till A2B@C Shipping AB, ett privatägt Ystad-rederi med ett 30 – tal fartyg.

Nu, några månader senare, återstår att ta reda på om åtgärderna räcker till när efterfrågan på de kombinerade högsjöbogserare och oljeplattformsflyttare som Viking Supply tillhandahåller är fortsatt låg, främst beroende på att råoljepriset är fortsatt lågt. Den nya ledningen överväger nya sparåtgärder.

Aktien, som handlas på småbolagslistan på Stockholmsbörsen, tillhör de som haft sämst utveckling hittills under 2017. Raset hittills i år är på 47 procent (per 19 juni ).

Mest iögonfallande är ändå att rederiet under våren har planerat för att flagga ut de sista fartygen Tor och Balder, två kraftfulla kombinerade isbrytare och bogserbåtar, båda byggda år 2000 i norska Leirvik, till norskt register vilket skulle betyda att det inte längre finns några företag med svenskflaggade fartyg kvar på Stockholmsbörsen.

Enligt vad som framgår av bolagets senaste kvartalsrapport skulle flaggbytet, som medför skattefördelar och lägre kostnader för rederiet, ske före halvårsskiftet men ännu på tisdagen före midsommar var uppgörelsen inte klar.

-Vi har tidigare sagt att processen väntas vara genomförd mot slutet av andra kvartalet. Av hänsyn till interna processer kan vi tyvärr inte vara mer specifika på den här punkten, säger Morten Grumheden Aggvin, talesperson vid rederiet

Folke Patriksson är på gott humör när Affärsvärlden får tag på honom och han menar att frågan om vilken flagga ett fartyg har i aktern inte längre spelar någon roll.

-Flaggan idag har ingen betydelse. Det slutade den ha redan för 20 år sedan, säger han på sin breda Skärhamnsdialekt. Samtidigt pekar han ändå på att Nederländerna och Norge har mer fördelaktiga register än vad som finns i Sverige.

-Men vi kunde ju ha haft offshoredelen (av rederiet Transatlantic, Afv:s anm.) svensk, om vi hade fått det. Det är tragiskt men så är det. Jag har haft hur många samtal som helst med Anders Borg. Han satt ju på finansen på den tiden, i den borgerliga regeringen. Så är det. Vi trodde när det blev borgerlig regering att då skulle det fixa sig det här men det hjälpte ju inte. Nu är alla Vikings fartyg flaggade i Norge.

Hur är konjunkturen nu?

-Det har nått botten och är i början på upp igen, det känner vi ju.  Men det har varit en jäkla smäll men nu är det på väg uppåt igen.

Vad tyder på att konjunkturen är på väg uppåt?

-Mycket är gjort, som sammanslagningar mellan rederier, och det börjar bli mer aktivare. Det är mycket mer positivare, säger han och tillägger att det räcker med att läsa Facebook-inlägg som kommer från Norge för att förstå att sjöfolk börjar tänka i positivare banor och att tiderna håller på att bli bättre.

Folke Patriksson var i början av 1990-talet en av dem som drev på när det gällde att börsnotera rederiet Bylock & Nordsjöfrakt. Enligt vad han säger i den självbiografiska boken “Att kunna ta en storm” (2012) betraktade han själv noteringen som en framgång och han skriver att han roade sig med att räkna på utfallet för dem som hade investerat i hans rederi Nordsjöfrakt redan i början av 1970-talet. Dessa hade investerat för 8000 kronor vardera och hade, efter börsnoteringen 20 år senare, aktier till ett värde av 8 miljoner kronor.

Nu, ytterligare drygt 20 år senare, har han till synes ändrat uppfattning.

-Egentligen ska ett rederi inte vara börsnoterat, konstaterar han och lägger efter någon halv sekund av tystnad till:

-Om en ska vara riktigt ärlig.

-Det problematiska är att cyklerna på börsen, som kretsar kring kvartalsredovisning, stämmer inte överens med rederiverksamhet, säger Patriksson.

Ändå har du varit vd vid rederier som har varit börsnoterade?

– Ja, och det var ju när vi gick ihop med Lennart (Bylock , Afv:s anm) så hade ju han ett löfte till sina aktieägare att det nya sammanslagna bolaget skulle börsnoteras och så gjorde vi det.

Vilka är nackdelarna?

-Vi kan titta på att av världens stora rederier så är det väldigt få som är börsnoterade. Nackdelarna är att tidsperioderna inte stämmer med ett rederi. Ta Grekland, som väl är världens största sjöfartsnation, där är få rederier som är börsnoterade.

Du är fortfarande vice ordförande i ett börsnoterat rederi? Vad tycker du om det?

-Jojo. Jag har accepterat det, sedan 1991 när vi gick på börsen. Det är inget som förändrar bilden. Det är steg man har tagit och vi har hanterat det här och jag tror inte det hade gjort så stor skillnad om inte jag hade gjort det.

Hur är det att ledas från Norge, av Christen Sveaas?

-Samarbetet med Norge fungerar utmärkt, jag har ingenting att klaga på.

Hur ser det ut framåt då?

-Lika klart som att det kommer en nedgång kommer en uppgång. Det har det gjort i alla tider.

Att inte du eller norrmännen köper ut bolaget nu då när aktien är så billig?

– Nej vi tänker inte så. Jag har varit i shipping i hela mitt liv och det tänker jag fortsätta med. Det har varit underbart. Inte två dagar är lika.

Folke Patriksson kontrollerar 10,5 procent av rösterna i Viking Supply och är näst mest röststarka ägare, efter den norska huvudägaren. Han äger däremot, med drygt 6,5 miljoner aktier, inte mer än 2 procent av kapitalet. I den senaste krisemissionen, i vintras, gick Patriksson också in med mer pengar men blev ändå delvis utspädd.

-Vi har varit med hela tiden men vi gick inte med fullt ut i den sista emissionen.

Så här långt har Folke Patrikssons affärer inte varit påfallande lyckosamma, åtminstone inte för den egna plånboken. Hans innehav är i dag värt cirka 6 miljoner kronor och han rättar Affärsvärldens reporter när denne påminner om att börskursen för tio år sedan var 20 gånger högre än i dag.

– 20 gånger? Det var ännu mer. Kursen var uppe i 60 kronor (80 gånger högre än dagens kurs kring 75 öre, Afv:s anm.)

Du har inte sålt några aktier ännu?

-Nej, det har jag inte gjort. Jag tror på verksamheten och värdet på bolaget är betydligt högre än vad börskursen visar.

Hur mycket har du förlorat under de här tio åren.

-Ja, det är väl över 200 miljoner kronor. Men jag har inte förlorat förrän jag har gjort avräkning. Det är ju så. Och så kan man ju fråga sig vad hade jag gjort med dem istället? Jag tänker inte så att pengar är lika med det livet jag lever. 

Är det mer eller mindre än 200 miljoner kronor?

-Det ligger väl runt den nivån. Men det är ingen stor sak.

Det är väl huvuddelen av din förmögenhet?

-Ja, men det har väl ingen betydelse. Jag resonerar inte så, för mig som är född i sjöfarten har det varit viktigt att skapa och utveckla den näringen. För mig är det inte viktigt att stoltsera över min förmögenhet utan att jag har varit med om en fantastisk utveckling, skapat många arbetstillfällen och upplevt mycket.

Du tänker inte tillbaka, och tänker tanken att du skulle ha sålt för tio år sedan?

-Jo, jag har tänkt tanken men vem hade jag varit då. Jag hade inte varit den jag är. Jag är entreprenör och skeppsredare, inte finansman. Jag lever det liv jag vill leva. Jag är tacksam över att ha klarat min njurtransplantation. Vi har tre barn, 9 barnbarn och två barnbarns barn. Jag har aldrig varit rikare.

Fotnot: *Stenakontrollerade Concordia Martime, Rederi AB Gotland, på Mangold-listan och First North-noterade Pallas är de rederier som finns kvar på noterade listor i Stockholm.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
    Annonstorget Premium i samarbete med King Street Media Annonsera här