EKOBROTT: BRANSCHEN – Lönsam och oorganiserad

Ekobrottsbranschen är extremt flexibel, och kusligt effektiv.Med lagbrott som affärsidé sopar dess företagare mattan både medkonkurrenter i den vita sektorn och motståndare på polis- ochåklagarsidan.

Branschen är starkt splittrad, och består av många små enheterverksamma på vitt skilda marknader. För flertalet ärverksamheten mycket lönsam. Förädlingsvärdet per anställd går avnaturliga skäl inte att uppskatta, eftersom just det – att inteuppge sina inkomster till beskattning – är en del av affärsidén.Sannolikt ligger avkastningskraven på sysselsatt kapital påflera hundra procent.

Affärsrisken (upptäckt och straff) är rätt liten. Vad som gjortbranschen kusligt effektiv är att den är i det närmastefullständigt oorganiserad, trots benämningen den organiseradebrottsligheten.

Ekobrottslingarna har tidigare än mån-ga andra lärt sig attarbeta med informella strukturer, virtuella företag ochdistansarbete; det senare inte minst eftersom aktörerna då ochdå hålls inlåsta. Med virtuella företag förstås att de, utan attdet formellt bildas några verkliga företag, uppstår inför varjenytt projekt och upplöses när affären är gjord.

Bristen på organisation betyder inte att branschens aktörerbrister i disciplin eller målmedvetenhet. De som yrkesmässigtsysslar med ekobrott, på hel eller deltid, är minst likaeffektiva som någonsin den vita sektorns aktörer. Och de ärlångt mer marknadsanpassade och moderna än poliser och åklagare.Branschglidning är ett karaktäristiskt drag. Aktören väljerarbetsområde efter vad som för stunden lönar sig bäst. Beroendepå konjunkturer och myndighetsbeslut kan verksamheten skiftamellan valuta, fastigheter, vinstbolag, flyktingar, droger,vapen eller börsaktier.

Ekobrottslingen gör det flesta av sina jobb i den grå sektorn,där lagligheten är oklar eller brottet svårupptäckt ellersvårbevisat. Men han kan samtidigt göra affärer i den helt vitasektorn – liksom i den kolsvarta. Han kan samma dag köpa enfastighet helt vitt, muta sig till ett lån för en annan,beställa misshandel av en kund, finansiera en knarkaffär ochplanlägga bankrån.

Affärerna spänner över flera olika lagstiftningsområden, ochinte sällan i de juridiska luckorna däremellan. Det går ändå attsärskilja några huvudområden där ekobrottslingar är mestverksamma:

BOLAGSPLUNDRING: Höga skatter, illa fungerande lagar och dåligkontroll har gjort handel med skalbolag och väl planeradekonkurser till en lönsam verksamhet. Aktören kan helt smita frånskatt, plundra bolaget på alla tillgångar och låta långivare ochleverantörer, efter en väl planerad konkurs, stå för fiolerna.Under åren 1987-90 registrerades ca sex tusen skalbolagsaffäreromfattande ca sex miljarder kronor.

I Nordbankens och Securums utredningar efter bankkraschen ibörjan av 90-talet, misstänks oegentligheter i någon form i ca300 låneärenden, motsvarande ca tio procent av de utlånade 50miljarderna.BRÅ, Brottsförebyggande Rådet räknar med att detförekommer brott i samband med minst en fjärdedel av allakonkurser. Blott en bråkdel uppdagas och bestraffas.

BEDRÄGERI: Modern teknik, internationaliseringen och det ökandeaktieintresset har givit branschen ett uppsving. Skojare i tidenger förhoppningsfulla människor luftiga löften om aktieklipp påfjärran börser eller andelar i lovande oljefält och guldgruvor.I själva verket kan aktierna vara falska och kurserna riggade.Den största bedrägeriområdet är piratkopieringen, som bara i USAtros kosta företagen nära 15 miljarder dollar per år. Utbudet avkopierade lyxkonsumentvaror (Rolex, Chanel No 5, Johnnie Walker,Jaeger), dataspel, videos och CD:s är enormt. Skrupelfriaföretag, inte minst i Kina, ger sig också på produkter somAstras Losec, Elektas strålkniv, SKF:s kullager och reservdelartill flygindustrin. När varan inte håller vad märket lovar, kanföljderna bli ödesdigra.

INSIDERAFFÄRER: Denna växande kategori av ekobrott bygger på attpersoner i förtroendeställning bryter mot lagen.

På börsen är upptäcktsrisken för olagliga insideraffärer liten,bevisbördan svår och vinstmöjligheterna stora. Brotten i sambandmed handel i aktier och värdepapper blir en allt större del avekobrottsligheten.

Når svindlerierna de höjder där bröderna Hunt (silveraffärer)Michael Milken (skräpobligationer), Nick Leeson (aktiederivat)och Yasuo Hamanaka (kopparkontrakt) arbetade, kan fifflet kostaföretag och spekulanter miljarder.

Bestickning och tagande av muta är former av ekobrott somförutsätter en insider som köper fördelar för sig och sittföretag. Storföretag och stater kan vara djupt inblandade. Ivissa branscher (vapenhandel, infrastrukturprojekt) och länder(Kina, Indien, Malaysia m.fl.) har mutor och riggadeaffärskontrakt förstört affärsklimat och satt sedvanligkonkurrens helt ur spel.

BIDRAGSFUSK: Skattelättnader och bidrag från stat, kommun och EUlockar också yrkesbrottslingar. Bolagsplundrare har förstått attöka avkastningen på sina konkurser genom att före konkursenvälja etablering på orter och i verksamheter för vilka de kan fåbidrag, stöd och förmånliga lån. Det är tämligen lätt förspecialisterna att utnyttja Nutek, Ams, AMU, länsarbetsnämnder,industrifonder, näringsdepartementet, kommuner och spela ut demmot varandra.

Till gruppen kan också räknas de organisationer, idrottsklubbar,bildningsförbund och partier, som så regelbundet fuskat meddeltagarlistor och studiecirklar för att få ut mer stöd, attdetta blivit en del av verksamheten.

SKATTEBEDRÄGERIER: Det är uppseendeväckande lätt att utnyttjakryphålen i lagstiftningen kring punktskatter och moms. Statenbetalar tillbaka drygt hundra miljarder i moms varje år. Hurstor del av detta som är grundat på bedrägeri vet ingen. Men attdet handlar om miljardbelopp verkar sannolikt. Riksskatteverketuppskattar det totala skattebortfallet till följd av momsfusktill ca 15 miljarder kronor per år, amatörernas fusk inräknat.EU:s öppna gränser har gjort det lätt och lönsamt att smugglasprit, tobak, mobiltelefoner, datachips och guld. Det är ocksålätt att smita från punktskatter och lura staten att betalatillbaka aldrig inbetald moms.

I den breda gråzonen mellan det solklart lagliga och detkolsvarta har det blivit lönsamt för storföretagen att snabbtflytta tillgångar och styra kapitalströmmar mellan olika ländersskatte- och bidragssystem.

PENNINGTVÄTT: Själva penningtvätten är sällan olaglig, menpengarna genererar ofta nya brott. Inte minst eftersom det oftakrävs stora mutor/provisioner för att växla svart till vitt.Även om pengarna som tvättas kommer från brottslig verksamhetfinns ingen lag, som förbjuder medborgare att inneha storasummor pengar. Och ingen kan kräva att få veta varifrån dekommer. Det är fullt lagligt att resa in i Sverige med väskanfull med guldpengar eller sedlar och med dessa köpa fastigheter,aktier eller obligationer.

BILDTEXT: Fängelsestraff hindrar inte alltid ekobrottslingenfrån att fortsätta sina affärer. Öppna anstalter och godakommunikationer gör det lätt att driva virtuella företag.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Carnegie Fonder