Ekonomer varnar för minusräntan

– Det finns risk för det, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea och krönikör på Affärsvärlden.

I maj var inflationen 2,1 procent och därmed kan man säga att Riksbanken har nått sitt inflationsmål på 2 procent.

– Men det är troligen bara tillfälligt, risken är stor att inflationen faller tillbaka framöver, säger Annika Winsth.

Tror inte på höjning

I oktober 2014 fick Sverige nollränta och i februari 2015 beslöt Riksbanken att styrräntan ska vara negativ. För många småsparare och löntagare med bostadslån framstod det som upp- och nedvända världen. Nu har de flesta vant sig.

Annika Winsth tror inte att Riksbanken höjer räntan under den nuvarande prognosperioden som sträcker sig till och med 2020.

– Och räntan kan nog fortsätta att vara negativ längre än så. Finansmarknaderna prissätter nu till och med en viss sannolikhet för en sänkning av räntan, säger Annika Winsth.

Just nu är det inte mycket som Riksbanken kan göra, anser hon.

– Riksbanken har satt inflationsmålet till 2 procent för att skapa stabilitet. Men risken finns att den extrema penningpolitiken leder till instabilitet via hög skuldsättning och instabil valuta. Nu bör Riksbanken sitta still i båten, säger Annika Winsth

I stället pekar Annika Winsth på den diskussion som handlar om att regeringens finanspolitik får spela en större roll. Men politiska beslut tar lång tid.

– Dessutom är det svårt att ta tillbaka ekonomiska stimulanser. Se på jobbskatteavdraget som den rödgröna regeringen inte har kunnat avskaffa. Tillfälliga bidrag till barnfamiljer eller pensionärer, till exempel, skulle troligen inte bli tillfälliga, säger Annika Winsth.

Hon säger att Riksbankens penningpolitik har lett till osäkerhet om kronkursen. Instabiliteten gör att företag tvekar att göra större investeringar eftersom det är svårt att räkna på kostnaderna när kronan försvagas snabbt och mycket.

Importföretag blöder

Samtidigt blöder många företag som har stor import, till exempel inom detaljhandeln.

Också från fördelningspolitisk utgångspunkt är Annika Winsth kritisk mot minusräntan som har lett till att tillgångar som fastigheter och aktier stiger i värde.

– Det ökar klyftorna i samhället, säger Annika Winsth.

Även Swedbanks chefsekonom, Anna Breman, säger att negativ styrränta har blivit det som uppfattas som det normala.

– Det ser faktiskt så ut.

Anna Breman varnar för att den låga kronkurs som följer på den negativa räntan gör svenska företag billiga.

– Det finns en stor risk att svenska företag blir uppköpta av utländska intressen. Vi ska välkomna utländska direktinvesteringar. Men det finns samtidigt en stor risk för att viktiga svenska företag hamnar i utlandet, säger Anna Breman till TT.

En del bedömare har varnat för att omvandlingstrycket minskar, pressen på företagen att förnya sig och arbeta på smartare sätt skulle lätta, så att företagen blir mindre konkurrenskraftiga.

Mindre pressade

– Det finns en sådan risk, företagen blir mindre pressade att hitta nya innovationer och nya marknader. Men samtidigt är konkurrensen i världsekonomin hård. De stora företagen vet att den tekniska utvecklingen är snabb och att de måste investera, säger Anna Breman.

Hon tror att riksbanken höjer räntan i slutet av 2019 om det kommer lite mer positiva signaler kring den globala ekonomin. Därefter tror hon inte på några räntehöjningar under 2020.

– En eller två räntehöjningar är vad riksbanken bör signalera. Jag tror att räntan förblir negativ eller kring noll i flera år framåt, säger Anna Breman.