”En amatör har svårt att hävda sig”
Urvalsprocessen till Melodifestivalen startar varje år direkt efter Eurovision Song Contest. Festivalledningen kontaktar olika musikförlag och skivbolag för att höra vilka bidrag de har fått in. I september påbörjar en jury bestående av lika delar branschfolk och lekmän urvalsarbetet av hälften av de 28 låtarna. I år inkom ungefär 2 500 bidrag. Resten av startfältet bestämmer festivalredaktionen som består av festivalchefen Christel Willers, festivalgeneralen Christer Björkman samt en koreograf och en regissör.
– Vi kan inte bara ha en massa låtar med hitpotential. Det skulle bli tråkigt. Vi måste också ha bidrag som bara är bra tv. Därför är urvalsarbetet ett litet pussel. Vi vill både hitta hitsen men också skapa underhållning för alla, säger Christer Björkman och fortsätter:
– En hit med potential att vinna hela Eurovision kännetecknas av en unicitet och en artistisk höjd som går genom tv–rutan. Sedan är det bra om den har en radiovänlighet, alltså att melodislingan fastnar direkt i medvetandet hos väldigt många av lyssnarna.
Melodifestivalens urvalsprocess av bidrag har vid flera tillfällen kritiserats för att premiera några få etablerade låtskrivare medan nya talanger har haft svårt att nå framgång. Statistiskt finns det ett visst fog för kritiken. Thomas G:son, som bland annat skrev Loreens bidrag Euphoria som kammade hem hela Eurovision Song Contest, har varit med nästan varje år sedan 2000 – undantaget 2008.I år har han med totalt fem låtar. Bobby Ljunggren har haft med bidrag alla år utom två sedan 2000. Men även om festivalen tycks ha ett toppskikt av etablerade och återkommande låtskrivare är det lika vanligt att debutanter får chansen, visar statistiken.
– Jag förstår att man kan ha åsikten att det är samma låtskrivare år efter år. Det finns en elit, absolut, precis som det finns spelare som hela tiden återkommer i ett landslag i idrott.
– Varför är Zlatan med i landslaget hela tiden? Jo, för att han är bäst. Men detta verkar inte gälla när man pratar om oss. Det är obegripligt.
Thomas G:son berättar att han genom åren har lärt känna festivalformatet och att det finns en del kännetecken för ett framgångsrikt bidrag.
– Det visuella är viktigt. Första gången som låtarna framförs är också första gången som man ser dem. Samtidigt är det ju många nya låtar som framförs på samma gång och därför är det viktigt att kunna sticka ut. Låtarna ska fastna hos tittaren, säger han.
Det är mer sällan som någon helt utan erfarenhet från branschen och helt utan ett namn som många känner igen har lyckats komma med i tävlingen.
– Det är klart att en ren amatör på musik har svårt att hävda sig i ett SM. Om du är skicklig har du i regel redan blivit uppsnappad av musikförlag eller blivit uppmärksammad via sociala medier. Men jag tycker att det är häftigt att det finns Askungesagor, även om de inte sker ofta, med deltagare helt utan erfarenhet från musikvärlden. Läraren Marie Lindberg år 2008 är ett exempel. Hon hade aldrig stått på en scen men gick till final. Jag minns att man stod bakom scenen och höll andan när hon gick ut och satte sig med sin gitarr.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.