En bjässe vaknar till liv

Om några veckor går tyska T-Online, Europas största internetoperatör, ut på börsen. Rivstart gör även finansbjässen Deutsche Bank, som häromdagen beslutade att plöja ner uppåt åtta miljarder kronor årligen i nya internetsatningar.

Och så i förra veckan krisbeslut i regeringen om att “importera” 30. 000 programmerare och webspecialister från Ryssland, Östeuropa och Indien.

Slaget om den tyska internetmarknaden är plötsligt i full gång. För bara tre månader sedan räknade optimistiska nätkonsulter med att antalet internetanvändare i Tyskland skulle växa till 11 miljoner mot slutet av året, en av många skrivbordskalkyler som för länge sedan är överspelad.

Minst 19 miljoner tyskar beräknas i dag vara uppkopplade mot nätet, och siffran växer explosionsartat.

Den senaste prognosen kommer från Internationel Data Corporation, IDC, som förutsäger 48 miljoner tyska internetanvändare mot slutet av år 2003. En realistisk framtidsbild? Totalt överdriven eller hopplöst i underkant? Ingen vet om siffrorna som i dag surrar i luften kommer att vara löjligt föråldrade i morgon. Det enda man med säkerhet kan säga är att bjässen Tyskland har vaknat till liv.

Visst är USA, Sverige och de andra nordiska länderna fortfarande världsmästare på internet, Sverige med en penetrationsgrad på 68 procent enligt Boston Consultings senaste webanalys. Tyskland kommer med 30 procent bara på plats fyra i Europa, en bra bit efter både Storbritannien och Nederländerna. Däremot är tillväxten högre i Tyskland med 200 procent årligen mot Sveriges 170 procent, delvis beroende på att Tyskland startar från en lägre nivå.

Ligger i lä

Mätt med internetvärldens måttstock är Tyskland fortfarande en ganska outvecklad marknad. Vad man än jämför med så ligger tyskarna klart i lä. Det må vara antalet persondatorer per hushåll, mobiltelefoner per capita eller totala IT-investeringar i förhållande till bruttonationalprodukten. Enda undantaget är antalet ISDN-linjer där Tyskland ligger i topp på grund av Deutsche Telekoms miljardsatsning på infrastruktur i östra Tyskland.

Ändå är det ingen som har råd att gå förbi Tyskland med dess enorma tyngd i Europa: 82 miljoner invånare, en ekonomi som svarar för nästan en tredjedel av eurozonens sammanlagda bruttonationalprodukt och några av världens rikaste och mest kräsna konsumenter.

Stor potential

Sverige eller Nederländerna må ha fler internetanvändare per invånare än Tyskland. Men vad spelar det för roll när dessa i genomsnitt spenderar betydligt mindre än de köpstarka tyska konsumenterna som dessutom är betydligt fler i absoluta tal? För Mathias Plank, VD och en av grundarna av den svenska internetsajten Dressmart som säljer kläder på nätet, är Tyskland den mest underskattade marknaden i hela världen. “En sleeping beauty”, säger han fylld av beundran och menar att många utomlands ännu inte har märkt hur Tyskland håller på att dundra in i den nya internetåldern.

För att få en känsla för hur revolutionär utvecklingen verkligen är behöver man bara kasta ett öga på den tyska affärspressen som i decennier har briljerat med torra boksklutsanalyser. Idag svämmar sidorna över av rapporter om internetföretag som växer som svampar ur jorden, många av dem redo att utmana de etablerade amerikanska bjässarna. Exempelvis det virtuella auktionshuset Ricardo.de som i Europa håller på att slå den dominerande amerikanska rivalen eBay. Eller östtyska intershop.de som i dag är ett världsföretag och som går som en raket på tillväxtbörserna.

En pålitlig temperaturmätare, säger konsulter som försöker få grepp om den tyska marknaden, är “First Tuesday”. Det är en informell mötesplats för unga internetgalna entreprenörer och riskkapitalister på jakt efter framtidens Yahoo eller Amazon. First Tuesday som är en brittisk uppfinning finns i dag i München, Berlin och Frankfurt och håller på att starta i Köln och Hamburg.

“Ingen annanstans kokar det som i Tyskland”, hävdar Dressmarts Mathias Plank som själv har återvänt från några av dessa träffar sprängfylld av nya idéer. Kontrasten mellan den nya pionjärandan och det trögrörliga gamla Tyskland som vi alla tror oss känna är slående. Men varför skulle Tyskland vara sämre än resten av Europa? Den nya generationen av internetentreprenörer som drömmer om att bli miljonärer i 20-årsåldern är ett fenomen som går igen i hela industrivärlden, också i Tyskland. Den spännande frågan är i stället vad som händer i den “gamla ekonomin”, i det som fortfarande är Europas största industriella plattform. Och här börjar vi känna igen Tyskland igen: pedantisk och långrandig granskning i stället för djärv spontanitet, skepsis i stället för sjudande entusiasm och så mängder av förbehåll och krångliga regler som ska röjas ur vägen innan beslut ens kan övervägas.

Den tyska industrin, säger den nya ekonomins profeter, må ha världens mest sofistikerade verkstadsprodukter och härskaror av gudabenådade ingenjörer. Men faktum är att den ligger långt efter när det gäller e-handel och virtuella nätverk med förmåga att koppla ihop tillverkare, underleverantörer och kunder.

Ändå är det just i företagsvärlden som de potentiella internetvinsterna i Tyskland är som störst. När det gäller att räkna på kostnader, förbättra materialflöden och förenkla globala service- och underhållstjänster är de tyska företagen med på noterna. Det här är ett språk som Tysklands “Mittelstand” förstår, säger Agne Bogren på Exportrådet i Berlin, och här kommer tyskarna att bli livsfarliga motståndare när de väl har beslutat sig för att satsa på nätet. Förberedelserna kommer med säkerhet att ta mer tid än i andra länder. Men sedan är det bara att trycka på knappen och så är tyskarna ute på tio marknader samtidigt, tror många som har erfarenhet av Tyskland. Att attityderna redan håller på att förändras bekräftar en färsk IBM-studie. Enligt den ökar intresset för internet rasande snabbt bland de traditionsrika små- och medelstora företagen som ofta är världsledande i sina nischer.

Storföretagen satsar

De riktigt stora koncernerna är redan på banan. Först ute med miljardtunga internetprojekt var telekomsektorn. Sedan kom bankvärlden och hack i häl mediamogulen Leo Kirch, förlagshuset Bertelsmann och de privata tv-bolagen.

Nu startar också den kemiska industrin, kraftbranschen och framför allt de väldiga postoderföretagen Quelle och Neckermann som hittills har hållit en förvånansvärt låg profil. Samma sak gäller för detaljhandelskedjorna Karstad, Kaiser, Tengelmann och Spar. Karstad som äger jättelika varuhus runt om i Tyskland startar nu livsmedelshandel på nätet i 40 tyska städer. Och Spars internetbutik “Einkauf 24” växer med 30 procent varje månad.

Strategisk fusion

En av de mest aggressiva satsningarna kommer från det före detta statliga telebolaget Deutsche Telekom och dess dotterbolag T-Online som är Europas största internetoperatör med 4,2 miljoner registrerade kunder. T-Online går nu samman med Comdirect, som i sin tur är Europas ledande börsmäklare på nätet, och köper dessutom den franska internetoperatören Club Internet som ligger på plats tre i Frankrike. Betalningen sker med aktier, en affär som möjliggörs av att T-Online (och senare i år även Deutsche Telekoms mobiltelefonoperatör T-Mobil) ska börsnoteras om ett par veckor.

Målsättningen för Deutsche Telekom är att snabbt bygga ut ställningarna i Europa för att sedan ta språnget till de amerikanska och asiatiska marknaderna. VD Ron Sommer säger öppet att han inte nöjer sig med mindre än att bli en av maximalt 3-4 “globala spelare” på världsmarknaden för telekommunikationer.

Även de tyska bankerna satsar hårt på internet. Fortfarande ligger de nordiska bankerna flera steg före. SEB:s Lars Thunell hävdar att försprånget i dag uppgår till 12-18 månader. Frågan är bara om det räcker.

De tyska konkurrenterna är fast beslutna att snabbt ta sig upp till en tätposition i Europa. Deutsche Bank som nu går samman med internetoperatören AOL Europe och Europas ledande mjukvaruproducent SAP meddelade häromdagen att det är berett att satsa upp till åtta miljarder kronor årligen på sin nya webstrategi, långt mer än vad någon av de nordiska bankerna ens skulle våga drömma om. Satsningen ska delvis finansieras genom utförsäljning av aktieposter som Deutsche Bank håller i flera av de stora tyska industriföretagen.

Drivkrafter

Socialdemokraternas skattereform som träder i kraft nästa år innebär att reavinstbeskattningen för den här sortens aktieförsäljning slopas, något som skapar helt nya möjlighet för storföretagen att fylla sina krigskassor inför slaget om Europas internetkunder.

Alliansen med AOL Europa ger Deutsche Bank för övrigt tillgång till 1,5 miljoner fasta internetkunder i Tyskland och 3,8 miljoner i hela Europa. Samarbetet med SAP har däremot siktet inställt på företagskunder som utnyttjar den världsledande programvaran för att styra sina affärsprocesser.

En av de starkaste drivkrafterna i den nuvarande tyska internetexpansionen är aktiefebern som grasserar i Tyskland sedan 2-3 år tillbaka. Det började med privatiseringen av Deutsche Telekom och fortsatte med börsraketerna på den nya teknologibörsen Neuer Markt i Frankfurt, Europas mest framgångsrika börssegment för tillväxtföretag.

Teknologiaktier och börsklipp är i dag det stora samtalsämnet i Tyskland i vilka kretsar man än rör sig i. Hemmafruar och studenter sitter som klistrade vid sina datorer och handlar aktier. Samma sak på hundratusentals arbetsplatser runt om i landet. Aktiehandeln och behovet av ekonomisk och finansiell information har på kort tid brutit ned tyskarnas fördomar gentemot internt.

Fortfarande är de tyska hushållen dock relativt återhållsamma när det gäller att köpa egna datorer. I USA fanns det förra året 61 datorer per hundra invånare, i Sverige 58 och i Tyskland bara 32. Men försäljningen ökar så det stänker om det – på samma sätt som försäljningen av mobiltelefoner länge var katastrofalt låg men nu överträffar tillverkarnas mest optimistiska förväntningar.

Enligt Forrester Research kommer i Tyskland antalet aktiedepåer som sköts via mäklare på nätet att sexfaldigas från 555.000 i dag till 3,5 miljoner år 2004. Det motsvarar en fjärdedel av alla mäklarkonton på internet i hela Europa och är mer än i Sverige, Finland, Norge och Danmark sammantaget.

Största marknaden

Den stora frågan är när e-handeln kommer igång på allvar i Tyskland. Forrester Research beskriver Europa som världens största potentiella marknad för näthandel och förutsäger en omsättning på över 14.000 miljarder kronor i slutet av 2004. Tillväxten väntas ligga på minst 100 procent årligen. I denna nya värld lär Tyskland bli den största enskilda marknaden i Europa.

Deutsche Bank Research som vanligtvis räknar konservativt förutsäger att den tyska onlinehandeln kommer att öka från 13 miljarder kronor förra året till 2.600- 3.500 miljarder kronor inom fem år. Utvecklingen befrämjas av att Tyskland har en lång tradition av postorderhandel och dessutom har ett av Europas bästa logistiksystem med före detta statliga Deutsche Post som spindeln i nätet. Internethandeln må klara sig utan lager och butiker men den är hopplöst förlorad utan ett välfungerande transportsystem med tonvikt på expressgods och overnightleveranser. Deutsche Post som ska börsnoteras i år och som expanderar aggressivt i hela Europa satsar för övrigt själv hårt på internet och sluter nu europeiska allianser på löpande band.

Vid sidan av alla uppmuntrande tecken finns det i Tyskland också en rad inbyggda spärrar i systemet. En klar nackdel är att tyska konsumenter inte bara ogillar kreditkort, som är det viktigaste betalningsmedlet på nätet, utan även avskyr att lämna ut privata uppgifter. Medan vi svenskar är vana vid personnummer, offentliga skattelängder och finansmyndigheter som vet mer än vi själva om våra privata affärer är tyskarna hyperkänsliga för allt som berör den personliga integriteten. Så länge de inte kan övertygas om att nätet är hundraprocentigt säkert kommer internethandeln att brottas med stora problem.

En annan flaskhals är bristen på IT-personal. Regeringen planerar nu en utbildningsoffensiv. Men det kommer att ta minst 4-5 år innan det blir en märkbar förbättring på arbetsmarknaden. Under tiden ska Tyskland importera programmerare och webspecialister från Indien, Östeuropa och Ryssland.

Förbundskansler Gerhard Schröder lovade i en blixtutryckning häromdagen att ge 30.000 IT-ingenjörer ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd i Tyskland. Bristen på riskkapital som länge har bromsat utvecklingen i Tyskland har däremot förbytts i ett överflöd av pengar som nu sköljer fram över marknaden, framför allt sedan de stora amerikanska teknologiscouterna har prickat in München, Hamburg, Berlin och den sjudande megaregionen Köln/Düsseldorf på den globala internet- och IT-kartan.

Kampen är i full g��ng

Kampen om de mest lovande källarföretagen är redan i full gång. I början av februari tog den brittiska 3i-gruppen, Europas ledande investerare i riskfyllda nyetableringar, över sina tyska rival Technologieholding i München för cirka 1,4 miljarder kronor. Den nya europeiska teknologibjässen räknar med att satsa 4 miljarder kronor årligen på tyska tillväxtföretag.

Lika entusiastisk är Stephan Schweich, Europachef för den amerikanska investmentbanken Robertson Stephens från San Francisco som bland annat har börsintroducerat IT-giganter som Dell, Sun och 3Com. Om bankens Tysklandssatsning säger han: “Vi kommer nu till München för att upprepa våra framgångar i Silicon Valley”.