En populär 80-åring

Just nu pågår försäljningen av 1999 års första premieobligationslån. Fram till och med nästa onsdag, den 24 mars, kan man teckna sig hos någon av bankerna, vissa fondkommissionärer eller direkt hos riksgäldskontoret.

Varje obligation kostar 500 kronor och löper drygt åtta år. Under tiden är det 18 vinstdragningar, som ger en snittränta på 2,6 procent per år. Detta förutsatt att ränteläget är oförändrat, för snitträntan är rörlig i intervallet två till sex procent och 2,6 procent gäller alltså för den första dragningen. Vinsterna är som vanligt skattefria.

Spännande paket

Vem köper premieobligationer i detta fondernas decennium? Många. Premieobligationens popularitet har hållit i sig sedan den första emissionen 1918 – kanske är det kombinationen av säkert sparande och spännande lotteri som lockar.

Förra årets andra och sista lån drog in hela 3,9 miljarder kronor, vilket sannolikt var en följd av höstens börsturbulens. Höstens lån var det näst största under den senaste tioårsperioden, men i mitten av 1980-talet när premieobligationerna hade sina riktiga glansdagar drog varje lån in närmare sju miljarder kronor till staten. Enligt riksgäldskontoret är intresset för lånet som säljs just nu också stort.

Detta kan jämföras med riskkapitalet till börsen (kontantemissioner och introduktioner), som under hela fjolåret var 7,1 miljard kronor. Exkluderas de kontanta uppköpen försvann istället riskkapital för sex miljarder kronor.

Totalt har svenska folket 58,7 miljarder kronor sparat i premieobligationer. Mer än tio procent, med viss tyngdpunkt på äldre män, säger sig äga premieobligationer. Det innebär att den genomsnittlige spararen har obligationer värda 80.000 kronor. Men det är inte helt lätt att veta exakt hur många sparare som finns för först 1996 tog denna 80-åring steget in i datoråldern och innehavarna började registreras hos VPC.

Inget mera skattefusk

En och annan är nog missnöjd med moderniseringen, eftersom de brukat köpa premieobligationer för att smita undan förmögenhetsskatten. Men det stora flertalet är nog ändå glada att de slipper ta sig till banken för att läsa dragningslistorna, för numera sätts vinsten in på ägarens bankkonto med automatik.

I stället för att ge alla som lånar ut till staten en fast ränta under löptiden (som privatobligationer) lottas räntan ut som vinster två gånger om året, dels som garantivinster och dels som storvinster. Den som vinner storvinsten (i detta lån en miljon kronor) får en mycket god avkastning på sitt sparande. De som inte vinner någon av storvinsterna får nöja sig med garantiavkastningen.

I detta lån har man för första gången en garantistege där en 25-följd ger 1 procent per år, en 50-följd 1,3 procent och en 100-följd 1,4 procent.

Det är förstås tryggt med en garanterad avkastning, som är bättre än storbankernas ränta på motsvarande sparande och som dessutom är skattefri (hos banken måste du kräva 2 procent för att få motsvarande i fickan).

Tråkigt lotteri

Men dessa garantivinster gör lotteridelen lite tråkig, eftersom det tar en stor del av utlottningsprocenten, som i första dragningen motsvarar 2,6 procent på årsbasis, i anspråk och gör att det inte kan bli så många storvinster per år. Närmare bestämt en miljonvinst per dragning och per inlånad miljard kronor. Resten fördelas på 5.000-kronorsvinster. Det betyder att bara 0,2 enheter av 2,6 procent går till miljonvinster.

Senare års räntesänkningar har dessutom gjort att spannet mellan utlottningsprocenten och garantiavkastningen har minskat, vilket får samma effekt – färre storvinster.

Tidigare år har antalet vinstvalörer varit fler, men i detta lån vill man öka antalet vinnare med många 5.000-kronorsvinster. Ungefär var tredje person som köper 50 obligationer (en investering på 25.000 kronor) vinner, vid dagens ränteläge, minst 5.000 kronor under lånets löptid. Det ger förstås en sannolikhet för att vinna som ingen lott du kan köpa i tobakshandeln kan erbjuda, men inte särskilt god avkastning på sparandet.

Högt spel

Samtidigt måste man ta hänsyn till att den som köper premieobligationer för 50.000 kronor (en 100-följd för maximal garantiavkastning) spelar med höga belopp. Antag att pengarna istället placeras på statens riksgäldsspar, som ger en ränta på 4,05 procent per år före skatt vid en löptid på åtta år, eller 2,84 procent efter skatt.

Med premierna får man garanterat 1,4 procent per år efter skatt. Det betyder att man spelar med 1,44 procent av sitt sparkapital per år. För den som satsat 50.000 kronor betyder det 720 kronor per år eller drygt 6.000 kronor under hela perioden. Det vill säga mer än de 5.000 kronorna, som man framförallt kan hoppas på. Man kan givetvis höja spänningen genom att bara köpa en eller ett par premieobligationer.

På riksgäldskontoret säger man att man kommer att fortsätta utvecklingen så att varje lån kan få en egen karaktär och 80-åringen behåller sin popularitet. Exempelvis kommer en del lån att få större inslag av lotteri andra mindre.

Övriga artiklar om premieobligationer