Europeiskt IT-rekord
Förra året noterades hela 54 nya bolag på Stockholmsbörsen. 31 av dem var IT- och telekombolag. Och det lär blir ännu fler de närmaste åren.
“75 procent av de nya bolagen kommer att vara IT-relaterade”, tror Anders Alvin, förvaltare av Aragons TIME-fond. “Efter förra året går det att sälja nästan vad som helst med IT.”
Men detta är alltså inte bara ett svenskt, eller amerikanskt, fenomen. I t.ex. Tyskland och Frankrike är det också full fart mot börsen.
Nya rekord
På Frankfurtbörsen tillkom 168 bolag förra året varav 132 på tillväxtbörsen Neuer Markt. I år verkar det bli rekord igen, mätt i antal bolag.
“I år lär det bli fler, upp till 200 nya bolag”, tror Oliver Schnatz, ansvarig för tyska mid cap-bolag på Deutsche Bank.
Han uppskattar att drygt 80 procent av bolagen ska till Neuer Markt, där omkring 60 procent av företagen är IT- eller teknikbolag.
Nya möjligheter
Det finns flera skäl till den tyska bolagsanstormningen. Ett av dem är strukturförändringen i tyska näringslivet,
där allt fler bolag ser fördelarna med en börsnotering. Förut fanns ingen riktig exitmöjlighet för riskkapitalister, vilket har ändrats sedan tillkomsten och utvecklingen av tillväxtbörsen Neuer Markt. För bolagen är en notering inte bara ett sätt att få finansiering, utan en katalysator för tillväxt: bolagen blir mer kända, det blir lättare att anställa folk etc. Och folk i allmänhet satsar mer på aktier och fonder istället för att spara i t.ex. obligationer.
Det nyligen presenterade skatteförslaget innebär också bl.a. att reavinstskatten på aktier slopas för företag och t.ex. institutionerna kan se över sina placeringar, vilket skyndar på utvecklingen. Den stora trenden bland nyintroduktionerna är olika typer av internetbolag, men också bioteknikbolag, som kommer att komma starkt även 2001 och 2002.
I Frankrike noterades 75 nya bolag i fjol, varav knappt hälften var IT-bolag på Le Nouveau Marché. Parisbörsen själva uppskattar antalet nya bolag i år till mellan 70 och 80 stycken vilket också är färre än rekord- året 1998. Med tanke på den aptit som finns hos investerare för IT-bolag så lär en stor del av nykomlingarna vara just IT-bolag.
Portaler och e-handel
“Åtminstone mellan 50 och 70 stycken franska IT-bolag kommer att noteras i år på t.ex. Le Nouveau Marché”, säger Nicolas Marmurek på franska internetmäklaren Consors.
Det lär bli en del portaler och e-handelsbolag.
Fransmännen har i många år haft sitt nätverk Minitel, vilket har bromsat upp utvecklingen av internet. PC-penetrationen är låg, jämfört med t.ex. Sverige. Detta håller på att ändras.
“De franska investerarna har haft en långsam start, så nu vill alla in i internet”, säger Nicolas Marmurek. “Alla vill vara en del av den nya ekonomin.”
Han tror att franska investerare kommer att bli mer selektiva framöver, samtidigt som de blir mer kunniga. Hittills har de köpt allt som haft med internet att göra (för att inte missa tåget) även om många franska fondförvaltare inte riktigt förstått vad de köpt.
I England hittade 105 bolag till börsen förra seklets sista år, varav en fjärdedel var IT/hi tech-bolag. Och även i år lär en ansenlig mängd IT-bolag noteras på London Stock Exchange, småföretagarlistan AIM och nya tillväxtlistan Techmark, både värdemässigt och volymmässigt. Värderingsmässigt jämförs de nya bolagen med dem som redan finns på börsen, och värderingen där är hög, som t.ex. portalen Freeserve.
“Greed”
Suget efter IT- och högteknologi-aktier, mycket kapital, samt att fler företag väljer aktiefinansiering, tillhör de faktorer som driver utvecklingen. “Greed” sammanfattar en engelsk börsanalytiker drivkrafterna. Dels vill direktörerna i IT-bolagen realisera sina vinster och där göra sig en rejäl hacka, dels är det bankernas och fondkommissionärernas corporate finance-avdelningar som ser möjligheterna att tjäna pengar.
En rejäl börsnedgång skulle troligtvis medföra att en del introduktioner skjuts framåt i tiden, eller ställs in. Men det som enligt Jakob Kinde, partner och Nordenansvarig på riskkapitalbolaget New Media Investors, verkligen skulle påverka klondykestämningen negativt är t.ex. om räntan går upp kraftigt, eller om vi får en extern chock av något slag.
Och i kölvattnet av alla nyintroduktioner lär vi få se allt fler förvärv och fusioner. 1999 slog alla tidigare förvärvsrekord. Blir det nytt rekord år 2000?
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.