Fagerhults ljusa framtid

Leif Norrby och utvecklingschefen Paul Cassidy vid det brittiska dotterbolaget White­croft Lighting hade fått uppdraget att skissa en strategi för de kommande åren.

– Men det var för sju år sedan vi tog våra första steg med led-tekniken, säger Fagerhults vd Johan Hjertonsson, som uttalar förkortningen för lights emitting diod med engelsk intonation.

Ett av de tidigaste användningsområdena för den nya ljuskällan var för nödljus och sådana produkter utvecklades av Fagerhult redan år 2002. Ficklampor var ett annat ­tidigt användningsområde. Först 2008 gjorde Fagerhult sin första ledljusarmatur. Design­innehållet var högt men ljusflödet var inte tillräckligt effektivt för att ersätta lys­rörslampor. Ännu så sent som 2011 gick det inte att räkna hem en investering i led­armatur.

Börsbolaget Fagerhult hade till en början strategin att gå på teknikspår parallellt, med tanken att någon av teknikerna på sikt skulle bli vinnare.

– Det är inte så ofta en bransch har ett teknikskifte. Det är revolutionerande i sig och vår slutsats var att det är viktigt att inte gå fel i teknikskiftet, säger Johan Hjertonsson.

– Även om det var svårt att i början veta vilken teknik som skulle vinna förstod vi rätt snart att ledtekniken är betydligt mycket mer effektiv. I början kom de här leddarna med vitt kallt och inte så trevligt ljus. Nu är det löst. Nu kan man få dem i alla färger och styrkor och dessutom med bra energieffektivitet. Då sticker volymerna och då faller kostnaden per enhet ganska snabbt.

Japanerna Isamu Akasaki och Hiroshi Amano samt japansk-amerikanske Shuji Nakamura tar om två veckor emot Nobel­priset i fysik, för att i början av 1990-­talet ha utvecklat tekniken för att skapa blå lysdioder. Tidigare fanns bara rött och grönt ledljus. Genom pristagarnas metod att skapa blå dioder öppnades dörren för att bygga led-lampor som sammantaget alstrar vitt ljus som kan användas som vanlig belysning.

– Att det är kul att priset går till något som de flesta känner igen. Förra årets upptäckt, Higgspartikeln, vet nästan ingen något om, säger Johan Hjertonsson.

Teknikskiftet i branschen kunde förutspås men vad Fagerhult-ledningen inte visste var hur snabbt omställningen till mer energisnåla ljuskällor skulle ske.

På börsen har beslutet som för fyra år sedan framstod som djärvt, men som nu efteråt förefaller självklart, applåderats. Aktiekursen för det Habo-baserade företaget har klättrat från 25 kronor till 135 kronor under de senaste fem åren. Den största vinnaren är huvudägaren, finansmannen Gustaf Douglas, som kontrollerar 48 procent av aktierna via börsnoterade investmentbolaget Latour.

Bara i år är uppgången 77 procent till ett sammanlagt börsvärde på strax över 5 miljarder kronor. Vinsterna har hängt med i nästan samma takt men värderingen har ändå gått från hög till ansträngd, skulle nog de flesta aktieanalytiker hålla med om. Varje väntad vinstkrona i år värderas till 20 gånger pengarna.

Faktorer som att diodlamporna håller länge (enligt marknadsföringen i minst tio år), att de är energieffektiva och inte alstrar någon värmestrålning i ljusriktningen har satt fart på efterfrågan. Fagerhult har under de senaste tre åren helt upphört med att utveckla standardarmaturer med annat än ledbelysning. Om tre–fyra år tror vd Hjertons­son att alla armatur bolaget säljer är utrustade med ledlampor.

– Under tredje kvartalet i år var drygt 40 procent av vår försäljning led. Nästan hälften av alla armaturer. För två år sedan var det inte ens 10 procent. För ett år sedan var det 20 procent så utvecklingen går väldigt snabbt.

Teknikskiftet är till bolagets fördel också i rent ekonomiska termer. Det går nämligen att ta mer betalt för ledlamporna än för ­äldre typer av armaturer. Men de kostar sam­tidigt lite mer att göra, så bruttomarginalen blir ungefär densamma, fastän till ­högre omsättning.

Men Fagerhults omställning gick till och med lite för snabbt, anser vd:n. Det är viktigt att vara på bollen och att kunna öka volymerna när det blir aktuellt. First-mover advantage är alltså inte alltid en vinnande strategi.

– I det här teknikskiftet skulle jag inte säga att det är så stora fördelar. Så länge du kan visa för kunderna att vi, och vårt varumärke, förstår och behärskar tekniken men inte inför den förrän vi tycker den är tillräckligt bra. Så länge vi kan ha den dialogen med våra kunder är det inget problem att inte vara först i spåret.

Fagerhult har två stora konkurrenter i ­Europa inom ljusarmaturer. Det är nederländska Philips, elektronikkoncernen som i fjol hade över 200 miljarder kronor i omsättning. Belysningsdivision, som konkurrerar med Fagerhult, omsatte drygt 70 miljarder kronor. Den andra konkurrenten är öster­rikiska Zumtobel, med bland annat varumärket Thorn. Österrikarnas årliga försäljning av armaturer uppgår till cirka 6,5 miljarder kronor. Fagerhult säljer för 3,1 miljarder kronor (2013).

Utvecklingen av ledlampor fortsätter i en rasande takt som påminner om den hastighet med vilken datorers kapacitet ökar med år från år. Utvecklingschefen Leif Norrby konstaterar att ledbelysningen passerade ljusrörslamporna i energieffektivitet för tre–fyra år sedan. Han ger ett exempel på den rasande utvecklingstakten. De lys­dioder som företaget använder i sina produkter i dag ger ljusflöden på ungefär 150 lumen per watt. En gammaldags glödlampa har cirka 12 lumen per watt. Och nu finns dioder som ger ljusflöden på över 300 lumen per watt, men innan dessa blir kommersiellt tillgängliga tar det sannolikt två till tre år.

– Resultatet är att man i stället för att ha 50 dioder på ett kort kan nöja sig med 25 och det är bland annat den utvecklingen som gör att kostnaderna snabbt kommer ner.

Det tredje kvartalet i år hade Fagerhult ett omsättningslyft på 10 procent. Försäljningen dopas av att kunderna efterfrågar nya armaturer inte bara till nybyggen, utan även river ut äldre och ersätter dem med ny, mer energieffektiv, teknik.

– Vår kärna är att kunna belysning och dess påverkan på människor. Då är Fagerhult starkt oavsett teknik. Det finns många tillväxtmöjligheter även efter led, både organiskt och via förvärv, lyder beskedet från Johan Hjertonsson.

Bolaget har en uttalad förvärvsstrategi; i våras köpte Fagerhult en turkisk tillverkare av armaturer och enligt vd:n är nya uppköp att vänta.

– Jag kan inte säga när. Men det är en viktig del i vår tillväxtstrategi. Vi har i snitt gjort ett förvärv per år och har ingen ambition att slå av på takten.

De tio största ägarna i Fagerhult

Bolag Andel

Investment AB Latour 48,1%

Familjen Svensson 7,4%

SSB CL Omnibus 7,1%

Lannebo Fonder 6,9%

Robur Småbolagsfond 4,0%

SEB Asset Management 2,9%

Familjen Palmstierna 2,6%

Fjärde AP-fonden 2,3%

Nordea Fonder 1,4%

NTC Fidelity Funds 1,2%