Fakta: Gåva till barn

Om och hur mycket det är lämpligt att spara till sina barn eller barnbarn får givetvis den egna ekonomin avgöra. Tänk dock på att ju tidigare man börjar spara, desto mindre belopp behöver man satsa för att det ska bli en ordentlig slant den dag barnet fyller 18 år.

En storleksbegränsning är att gåvor är skattefria upp till 10.000 kronor per år. Det vill säga pengagåvor. Aktier på A-listan och fondandelar värderas till 75 procent av marknadsvärdet, vilket gör att det är tillåtet att ge bort fondandelar till ett värde av 13.333 kronor skattefritt. Aktier på O- och OTC-listan värderas till 30 procent av marknadsvärdet och då är det tillåtet att ge bort aktier i exempelvis Brio till ett värde av 33.333 kronor. Bostadsrätter värderas till förmögenhetsvärdet.

Den som vill göra OTC-tricket bör dock sprida placeringarna på flera aktier och branscher, vilket i regel kräver lite större belopp än det skattefria.

Ännu viktigare att tänka på är att givaren äger aktierna och fondandelarna innan de ger bort dem. Så att det är värdepapper som ges bort. Att köpa fondandelar i gåvotagarens namn räknas däremot som en pengagåva och då är det 10.000 kronor som gäller.

Vad ska man spara i?

Då givaren ofta har tänkt sig att gåvan ska användas för en första bostad kan ett bosparkonto tyckas vara en god lösning. Affärsvärlden vill dock avråda, eftersom bosparkonto samlar poäng i bostadsköer hos byggare och bostadsrättsorganisationer vilka i regel erbjuder nyproducerade lägenheter. Dessa är ofta alltför dyra för ett första boende. Då är det bättre att sköta bosparandet själv.

Ofta sägs det att ju längre spartid, desto högre risk är det rimligt att ta. Vid långa sparperioder, som det i regel rör sig om när man sparar till barn, skulle man med detta resonemang kunna sätta pengarna i enskilda aktier eller i en högriskfond.

Men ett högt risktagande rimmar dåligt med att man sparar för att ge barnet en tryggare start på egen hand. För ju högre risk, desto större spridning i det möjliga utfallet. Men för att få en bra riskspridning med enskilda aktier krävs mer än 13.333 kronor, varför ett fondsparande är ett svårslaget alternativ. Och breda fonder är att föredra.

Om man tänker sig att pengarna kommer att stå kvar i samma fond under hela sparperioden (vilket är bäst ur skattehänseende) så är det omöjligt att säga vilken förvaltare som kommer att lyckas bäst, låt säga, 18 år framåt. Därför är det bättre att koncentrera sig på avgifterna.

Billigaste sättet att investera utomlands är att köpa indexfonder. Under senaste året har dessa ökat i antal och finns nu att köpa för alla större marknader i världen till en billig förvaltningsavgift, mellan 0,5 och 0,7 procent.

Billigaste blandfonderna hittar man hos Carlson, som efter veckans sänkning, endast tar 0,6 procent i förvaltningsavgift för sina blandfonder. Carlsons blandfonder är namngivna efter åldrar 28-44 år, 45-58 år och 59+, men det behöver man inte bry sig om, bara tillgångsfördelningen.

Om det finns en Sverige- och en Luxemburgregistrerad fond med samma inriktning att välja mellan så bör man ta den senare. På så sätt får man en skattekredit som också kan förränta sig.

Frågar du banken eller försäkringsbolaget om gåva skulle de sannolikt föreslå att du tecknar en kapitalförsäkring och sätter »gåvotagaren« som förmånstagare. Denne får efter tio år då ta emot upp till sex basbelopp (219.600 kronor i år) utan arvs- och gåvoskatt. Reavinstskatten ersätts av schablonskatt. Affärsvärlden är emellertid skeptisk till kapitalförsäkringar på grund av att de är så dyra och att man inte kan lita på att skattefördelarna är desamma om tio år (se »Lita inte på skattefördelarna« i Nr 24/99).