Feta svenska bankkuponger

De svenska storbankernas höga direktavkastning sticker ut i en internationell jämförelse.

Veckans tabell visar hur världens största banker värderas. Bara en svensk bank tar sig in på listan av egen kraft och det är Nordea. I slutet av tabellen har övriga nordiska storbanker adderats.

Slående är att de svenska bankerna, med en direktavkastning på 5–6 procent, ligger klart över medelvärdet på 3,6 procent. Värderingen av de svenska bankernas eget kapital visar i stället på en betydande premievärdering. Exakt samma mönster uppvisar bankerna i ett par andra relativt små länder med heta bostadsmarknader: Australien och Kanada vilka tillsammans har hela åtta banker på topplistan.

Annars domineras listan av Kina med hela tio banker följt av USA med nio banker. De kinesiska bankerna sticker ut med en väldigt stark kursutveckling under senaste året, i genomsnitt hela 61 procent. Utvecklingen ska ses i ljuset av den extremt starka börsuppgången på Shanghaibörsen senaste året.

Amerikanska Bank of America och Citigroup, som drabbades hårt av finanskrisen, tillhör bankerna som alltjämt handlas klart under eget kapital. Duons direktavkastning kring 1 procent är inte lika lockande.

Bortsett från Kina är det ont om banker från andra tillväxtmarknader. Undantaget är Brasilien som har med två banker på listan, Itaú Unibanco och Banco Bradesco, båda med förstklassig avkastning på det egna kapitalet.

Notera att alla siffror är i amerikanska dollar.

 

 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.