Finansiell styrka

Behövs finansmarknaden? Den som eventuellt fortfarande tror att varuproduktion är den enda “nyttiga” verksamheten gör klokt i att läsa finansmarknadsutredningens betänkande, som lades fram i förra veckan. Den förre riksbankschefen Bengt Dennis har med hjälp av ett stort antal expert-rapporter tagit pulsen på landets finansiella sektor och dess internationella konkurrenskraft. Uppdraget fick han av förre finansministern Erik Åsbrink.

För det första kan konstateras att den finansiella sektorns största värde ligger i att den är en oundgänglig del av infrastrukturen. Men den expansiva finanssektorn är numera i sig själv en viktig bransch som sysselsätter 77.000 personer. Förädlingsvärdet är 80 miljarder kronor. Branschen väger därmed tyngre än byggnadsindu-strin.

Konkurrenskraftig

Bengt Dennis slutsats är att finanssektorn har ganska bra konkurrenskraft. Till de starka sidorna hör bland annat ett modernt regelverk, god kostnadseffektivitet och en framskjuten ställning när det gäller att utnyttja IT. Men ingenting är så bra att det inte kan bli bättre. Utredningen mynnar ut i 25 konkreta förslag till åtgärder på olika områden för att höja effektiviteten. Dennis anser exempelvis att övergången till elektroniska betalningar går för långsamt i Sverige (läs mer på sid 66). Han vill också underlätta för värdepapperisering, där Sverige är ett av få länder i EU med en lagstiftning som gör denna verksamhet ekonomiskt ointressant. Värdepapperisering är ett sätt att paketera och sälja lån utanför banksystemet.

Svaga punkter

Allt är inte gott och väl. Utredningen har identifierat ett antal svaga punkter, som åtminstone potentiellt kan försämra konkurrenskraften. Bengt Dennis är kritisk mot den svenska räntehandeln, som ses som föråld-rad. Handeln riskerar att halka efter i den snabba utveckling som nu sker inom eurozonen.

Dessutom varnar han för systemrisker i avveckling och clearing av både räntepapper och valutor.

En annan svag punkt för den svenska finansiella sektorn är skatterna. Bengt Dennis varnar för att kapital- och förmögenhetsskatterna riskerar att driva sparandet ur landet.

Mest angeläget är, enligt Dennis, att förmögenhetsskatten reduceras för att på sikt avskaffas. Med tanke på kapitalets lättrörlighet är det mycket som talar för att Sverige måste gå i ungefär samma takt som övriga Europa i dessa frågor. Här kan det noteras att av tio jämförbara länder saknar hälften förmögenhetsskatt. Sverige ligger i topp bland dem som har sådan skatt. Det talar för att Dennis kommer att få gehör för sina synpunkter. Frågan är hur lång tid det tar innan regeringen är mogen för detta.

Slopa pensionsavdragen

Han hävdar också att skattesystemet leder till inlåsnings-effekter och snedvrider sparandet. Därmed avses utformningen av reavinstbeskattningen, men också det skattesubventionerade pensionssparandet, som utredningen avvisar på principiella grunder. Att förklara för svenska folket varför avdragsrätten på pensionssparandet bör slopas innebär dock säkert en betydande pedagogisk utmaning.

En tredje svaghet i finanssektorn är bristen på legitimitet. Den ökända “Porsche-kulturen” och jättelika bonuslöner å ena sidan, insider- och finansskandaler å den andra, går knappast hem i opinionen. Folk i gemen uppfattar branschen som spekulativ och kortsiktig. Bankkrisen har också bidragit till att undergräva förtroendet.

En undersökning som utredningen låtit göra visar att branschen tycker sig sakna politiskt stöd. Slutsatsen är att en negativ attityd till branschen riskerar att skapa ett latent opinionstryck för samhällsekonomiskt skadliga ingrepp. “Valpskatten”, en omsättningsskatt på värdepapper som infördes på 1980-talet trots att det var känt att en del handel skulle flytta utomlands, är ett exempel på detta.