Fonder vinner bara i längden

Flera läsare har hört av sig och föreslagit att vi borde ha mer aktuella fondtabeller, »Varför inte veckans vinnare och veckans förlorare, precis som ni har för aktier?«

Det låter kanske intressant. Tyvärr vore sådana tabeller både vilseledande och meningslösa.

Vilseledande andelskurser

Vilseledande eftersom det finns brister i fondernas kursrapportering. Problemet är att fonderna inte räknar ut sina andelskurser baserat på aktiekurser och växelkurser som tagits vid samma tillfälle. Felen blir därför störst när det gäller utlandsfonder (se »Andelskurser missvisande och orättvisa« i 5/1996). Men även när det gäller svenska aktier blir skillnaden ofta stor när ett fondbolag tar aktiekurserna klockan 16:00 och ett annat tar aktiekurserna klockan 17:00. Börsen rör sig ju ofta mer än en procent sista timmen, när handeln i New York öppnat.

Vid årsskiftet blir felen extra stora eftersom svenska fondbolag har stängt på nyårsafton, medan till exempel New York-börsen är öppen. Vissa fonder räknar därför sina årsskifteskurser per den 30 december, andra gör i början av januari om beräkningarna per den 31 december.

Ett annat problem är att fondbolagen med jämna mellanrum får problem med sina datorer och därför rapporterar gårdagens kurser till dagstidningar och databaser. Till exempel publicerade både S-E-Banken och Sparbanken felaktiga andelskurser vissa dagar under börsraset i slutet av oktober.

Dessutom är det vissa fonder baserade utomlands som bara räknar ut sina andelskurser en gång per vecka eller en gång per månad. Avkastningen för dessa fonder kommer därför normalt att baseras på andelskurser som avviker flera dagar från övriga fonder.

Dessa avvikelser påverkar alla jämförelser mellan fonder, men vid en jämförelse som endast gäller en vecka eller en månad kan felen helt snedvrida resultatet. Sett över ett år eller mer blir däremot avvikelserna normalt inte lika avgörande. Men att rapportera fondernas avkastning med decimaler, som många gör, är alltid en bedräglig exakthet.

Dessutom meningslöst

»Nåja, men om det gick, vore det inte intressant med veckans vinnare?« Nej, man kan inte spåra skicklighet genom att studera vilka fondförvaltare som har lyckats bra den senaste veckan eller den senaste månaden. Slumpen blir helt avgörande.

I vår Fondindikator (förra veckan, sidorna 40–45) har vi valt att sätta betygen baserat på utvecklingen de senaste två åren. När Fondindikatorn konstruerades konstaterade vi att amerikanska experter normalt förespråkar att man skall studera utvecklingen under åtminstone fem, gärna tio år, för att någorlunda säkert kunna spåra skicklighet. Vi valde dock att sätta betyg på den senaste 2-årsperioden eftersom fondförvaltning är en så ung och turbulent bransch i Sverige, många svenska fonder har antingen inte existerat eller inte haft samma förvaltare längre än två år.

Börsindex räcker

»Men det är ju ändå intressant att kunna se vilka marknader som för tillfället rör mest på sig?« Jodå, fast då räcker det med att jämföra utveckling för alla världens börsindex.

Affärsvärlden har dock valt att inte ha denna typ av tabeller, eftersom en veckotidning per definition har en allvarlig begränsning. Innehållet i Affärsvärlden görs klart måndag kväll och når läsarna först onsdag morgon.

Vi kan därmed inte konkurrera med dagstidningarna, än mindre med elektroniska media när det gäller senaste. Som veckotidning koncentrerar vi oss därför på annat: att analysera, att sätta in nyheterna i ett sammanhang och att försöka ge information med längre hållbarhet än en dag eller en månad.