”För tidigt med expansiv finanspolitik”

Det säger Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz till Nyhetsbyrån Direkt på tisdagen, efter att KI presenterat en konjunkturuppdatering.

”Trots att det är en ännu tydligare konjunkturavmattning har vi fortfarande en högkonjunktur. Det är för tidigt med någon expansiv finanspolitik. För det krävs en kraftigare konjunkturavmattning än vi räknar med. Skulle det bli så utesluter jag inte att vi kommer att rekommendera en mer expansiv finanspolitik”, säger han.

Väger man ihop konjunkturavmattningen och att det strukturella sparandet ska återföras till överskottsmålet på 0,33 procent av BNP krävs en viss åtstramning av finanspolitiken, enligt KI:s beräkningar.

”Det krävs ingen aktiv åtstramning. Gör man inget aktivt med finanspolitiken nästa år kommer man per automatik att hamna på ungefär 0,3 procent. Vi tror dock att regeringen ser framför sig ett utrymme på ungefär 20 miljarder kronor och då hamnar det strukturella sparandet på ungefär noll. Jag säger inte att det vore orimligt att göra så, beräkningarna är osäkra och man kan väga in konjunkturavmattningen. Men om man i förlängningen avviker med 20 miljarder kronor varje år får man svårt att klara överskottsmålet”, säger han.

Han säger vidare att man inte ska se dagens låga räntor och statsskuld som skäl i sig för en mer expansiv finanspolitik, med till exempel ökade investeringar.

”Offentliga investeringar måste ändå vara samhällsekonomiskt lönsamma, vilket inte alltid är fallet med till exempel de väg- och järnvägsinvesteringar som genomförs i dag. Att bara brassa på med investeringar som inte är samhällsekonomiskt lönsamma är inte bra. Vi ser också framför oss förhållandevis låga räntor, men det är inte sannolikt att vi kommer att ha nollränta för evigt”, säger Urban Hansson Brusewitz.

Han tillägger att finanspolitikens viktigaste uppgift i nästa lågkonjunktur blir att upprätthålla sysselsättningen i offentlig sektor, inte minst i kommunsektorn, och inte investeringar.

Han säger också att Sverige ska vara glad över att vi har en låg statskuld – och därmed möjlighet att öka den i nästa lågkonjunktur.

”Den penningpolitiska ammunitionen i omvärlden är kraftigt försvagad och många länder har höga statsskulder. En global lågkonjunktur riskerar därför att bli djupare än den annars skulle ha blivit. Då är det väldigt bra att vi i Sverige har mycket torrt krut i de offentliga finanserna. Vi kan dra upp statskulden när vi får en djup lågkonjunktur, men varför göra det i dag? Det bättre att hålla fast vid en neutral finanspolitik i det här läget, utrymmet kan komma att behövas senare”, säger han.

Han tillägger att det också gäller att ha ett långsiktigt perspektiv på finanspolitiken, där andelen kostnadskrävande personer över 80 år kommer att öka framöver.

”Våra hållbarhetsberäkningar av de offentliga finanserna pekar på att det finns problem längre fram till följd av demografin. Det behövs inte så mycket för att statskulden ska växa till tämligen höga nivåer i Sverige om demografin får normalt genomslag på utgiftssidan. Sannolikt kommer det att behövas ökade utgifter om vi ska upprätthålla en någorlunda oförändrad välfärd. Den perioden inleds nu” säger han.