Konjunktur
BNP-prognosen skrivs ned – lågkonjunkturen blir långvarig
”Delvis en ploj bara för att kunna säga till Trump att man kommer upp till 5%", säger han till Affärsvärlden.
Geopolitiska spänningar och tullkaos – det är två av orsakerna till Sveriges nuvarande lågkonjunktur, enligt finansminister Elisabeth Svantesson. Det är framförallt den ökade osäkerheten som drivit ned den ekonomiska utvecklingen i många länder.
“Vi befinner oss i en lågkonjunktur och den är mer utdragen än på länge”, meddelar Svantesson på presskonferensen under tisdagen.
Till följd av detta justerar Finansdepartementet sina prognoser för svensk ekonomi framåt.
BNP-ökning halveras
I vårpropositionen i april föreslogs en BNP-ökning på 2,1% under året. På grund av det oroliga omvärldsläget har prognosen nu skrivits ned rejält till dagens 0,9%.
Arbetslöshetssiffrorna spås ligga på 8,7%, en ökning jämfört med vårpropositionens prognos på 8,6%. Det är fortsatt låg efterfrågan på arbetskraft enligt Finansdepartementet vilket bidrar till den historiskt höga arbetslösheten.
Framförallt ser regeringen negativt på hushållens konsumtionsvilja under resten av året. Den tidigare prognosen på 2,0% ökning i hushållens konsumtion skrivs nu ned till 1,0%.
Ljusning väntar
Trots negativa utsikter under 2025 ser regeringen en ljusning mot 2026. Med högre reallöner och minskade ränteutgifter på grund av den sänkta styrräntan hoppas Finansdepartementet att hushållen kommer att ha mer pengar och därmed öka sin konsumtion.
Till 2026 väntas en BNP-tillväxt på 2,6% (2,8% i den tidigare vårpropositionen) och ökad konsumtion för både hushållen och det offentliga.
Än dröjer det dock innan Sverige är ute ur lågkonjunkturen. Först 2028 förutspås BNP-gapet ha slutits – till skillnad från tidigare prognoser som menade att det skulle ske 2027.
Försvarsinvesteringar
Under det pågående Nato-toppmötet i Haag har Natos generalsekreterare Mark Rutte under måndagen sagt att alla medlemsländer ska avsätta 5% av BNP till försvarsinvesteringar.
Det ska fördelas på 1,5% för civilt försvar och 3,5% till militärt försvar.
Det är potentiellt här regeringens prognos om ökade offentliga konsumtionen räknas in, där offentlig konsumtion ska öka med 1,1% nästa år, jämfört med den tidigare prognosen på 0,8%. Det skulle också kunna vara en källa till ljusning ekonomiskt, med ökade investeringar i exempelvis infrastruktur.
Ingen effekt
Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi vid Stockholms universitet, tror dock inte att de nya förslagen på försvarsinvesteringar kommer att förändra prognoserna markant.
Han menar att investeringsmålet på 3,5% redan borde ha tagits i beaktan i den nya prognosen, i och med att det beslutades om innan de nya prognoserna presenterades.
Dessutom tror Lars Calmfors att en stor del av de satsningar som görs inom det civila försvaret är investeringar som hade gjorts ändå.
“Jag har nog uppfattat det här som man ska komma överens om på Nato-mötet delvis som en ploj, bara för att kunna säga till Trump att man kommer upp till 5%. Jag tror att i de 1,5% så kommer man att räkna in en hel del som man ändå skulle ha gjort.”
Calmfors menar att det som kan ge störst effekt på efterfrågan i Sverige är om försvaret börjar anställa allt fler och betalar dem bättre i denna upprustning.
“Det kommer ha en betydligt större multiplikatoreffekt på efterfrågan, jämfört med exempelvis materielanskaffningar som i huvudsak går till andra länder”, säger han.
Läs mer:
Robert Bergqvist: ”USA:s politik ger bilden av en ny global systemkris”
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
