Förvärvsfantasten

Johan Malmquist bjuder på bulle till kaffet och tar en själv innan vi sätter oss ned. Han pekar på intervjubandspelaren. ”Så förfärligt att behöva lyssna igenom det här!” Sedan reflekterar han över hur svårt det kan vara att säga det man vill ha sagt.

–??Jag tänker ibland ”här har jag verkligen uttryckt mig slarvigt” när jag läser texten. Jag brukar förklara något med 45 ord och förvänta mig att någon liksom ska plocka ut syntesen av det.

Man kan tänka sig en bättre start på en intervju som ska ta upp sådant som Getinges kapitalstruktur, USA:s sjukvård samt försöka reda ut den minst sagt komplexa frågan om hur länge Getinges aggressiva förvärvsstrategi kan hålla.

Men vi börjar med en lätt fråga. Affärsvärldens reporter träffar Johan Malmquist, som bor i Göteborg och har huvudkontoret i halländska Getinge, i samband med att han besöker Nordea vid Norrmalmstorg i Stockholm.

Vad gör du här på banken?

–??Nordea har ett health care-seminarium för investerare och förvaltare.

Så du är inte här och lånar pengar?

–??Hahaha, inte den här gången, säger Johan Malmquist och levererar intervjuns största skratt.

Nej, just nu behöver Getinge inga pengar, men på lite sikt gäller det att på ett eller annat sätt kunna skaka fram kapital. Mer om det senare.

Medicinteknikbolaget Getinge grundades 1904, börsnoterades 1993 och anställde Johan Malmquist som vd 1997. Sedan han fick jobbet har bolaget gått från en omsättning på drygt 4 miljarder kronor och 3??500 anställda till 24 miljarder i omsättning och över 12??000 anställda. Vinsten före skatt för 2008 var 2,1 miljarder kronor.

Johan Malmquist började på Getinge som 29-åring, i dag är han är 48. Han stiger upp varje morgon klockan 5.30 och löptränar en timme. Sedan är han på jobbet vid åtta och käkar ett par bolag till frukost. Okey, kanske inte varje dag. Men förvärvsstrategin är aggressiv. Sedan Getinge börsnoterades för sexton år sedan har ett 40-tal bolag förvärvats.

Bolagets filosofi är enkel. Och dyr. Getinge växer genom att köpa bolag på löpande band, så gott som alltid de bästa på sina respektive marknader och ofta inom nya men angränsande verksamhetsområden. Den senaste kvartalsrapporten visade att förvärven ökade orderingången med 24 procent medan den organiska ökningen bara var knappt 3 procent. Fördelarna, förutom förstås att koncernens omsättning ökar snabbt och stadigt, är att förvärven öppnar för kostnadsbesparande struktur­affärer. Och den breda produktportföljen ger konkurrensfördelar när fler och fler kunder, främst sjukhus, vill köpa många olika produkter från en och samma leverantör. I dag finns bara en konkurrent som närmar sig Getinges produktbredd, amerikanska Steris.

Nackdelarna med den höga förvärvstakten är en hög skuldsättningsgrad (senaste kvartalet var den 1,6, räknat på en nettoskuld på 18,5 miljarder kronor) samt höga engångskostnader och räntekostnader. Sådant får inga extrapoäng av aktiemarknaden för närvarande. Aktien hörde under första halvåret till dem som utvecklades sämst bland storbolagen på börsen.

Många tycker att du är bra på bolagsförvärv.

–??Vi har nog gjort fler bra än dåliga förvärv. Det finns några affärer som inte lyckats så bra, men om man tar ett genomsnitt tror jag att vi klarat oss bra.

Vilka förvärv har varit dåliga, tycker du?

–??Det sämsta var nog ett bolag som vi förvärvade 1998 inom sårvård, Pegasus. Vi strävar efter att vara nummer ett eller två inom de segment där vi verkar. Pegasus var en svag spelare, bara nummer tre på marknaden. Visst ville vi vara i den branschen, produktområdet kompletterar oss väl, men vi skulle ha valt en starkare spelare att satsa på.

Andra förvärv som Johan Malmquist inte själv nämner men som också kan hänföras till kategorin dåliga köp är Lifco, grossist inom dental- och hälso­kostområdet, som köptes i slutet av 1990-talet och ganska snart visade sig vara en felsatsning. Bolaget delades ut till aktieägarna 1998.

Och förmodligen även den franska delen av Huntleigh som förvärvades 2007. I våras upptäcktes att ekonomi­chefen blåst upp intäkterna. Ärendet är polisanmält. Fifflet har tvingat Getinge till nedskrivningar med 200 miljoner kronor. Johan Malmquist säger sig inte sörja de ekonomiska förlusterna – ”inte en krona har lämnat bolaget”. Däremot återstår att se hur hårt det slår mot koncernens anseende.

Bästa förvärven?

–??Då blir listan så mycket längre, säger Johan Malmquist och ler lite extra brett.

–??Ett förvärv som jag själv är väldigt nöjd med är Siemens Life Support, ett bolag som ligger i Solna och som sysslar med ventilationsutrustning. Det fick vi till ett väldigt fint pris och det har utvecklats väldigt bra.

Bolaget köptes 2003 av Siemens för 1,2 miljarder kronor och räknas som ett av Getinges större förvärv. Dagens storsäljare är respiratorer som används vid intensivvårdsbehandling av patienter som har andningssvårigheter, till exempel som en följd av svininfluensan. När Getinge köpte Life Support sålde det ungefär 3??000 ventilatorer. Under 2008 såldes över 7??000 och försäljningen lär knappast sjunka under 2009.

Den nya influensan har gett Getinge­aktien draghjälp och rubriker som ”Högkonjunktur i Getinge tack vare influensan”. Förutom respiratorer har även de så kallade konstgjorda lungorna från dotterbolaget Maquet, det bolag som utgör grunden för affärsområdet Medical Systems, ökat kraftigt i försäljning på senare tid. Köparna finns främst på södra halvklotet, där pandemin är mer spridd, samt i Norge, Kanada, Frankrike och snart även i Danmark.

Men Johan Malmquist vill tona ned influensaeffekten. Ingen ska tro att Getinge står och faller med ett tillfälligt virusutbrott, verkar han mena. Samtidigt pekar han på att en ökad förekomst av pandemier mycket väl kan påverka Getinge långsiktigt.

–??Den nya influensan är inget varaktigt men den ger en påminnelse om att vi är sårbara för infektioner. Den, precis som sars eller Creutzfeldt-Jakobs-sjukdom, ökar insikten om att god hygien i vården är viktig och det gynnar oss.

Vad har påverkat er mest, influensan eller finanskrisen? De kanske har tagit ut varandra lite…

–??Tittar vi på Critical Care-verksamheten skulle man nästan kunna säga det. Men ser man på Getinge till sin helhet så har vi åtminstone initialt i år haft en nedgång i USA. Nedgången är väsentligt större än influensaeffekten.

Bland annat på orten Getinge, där koncernen förutom sitt huvudkontor även har sitt produktionscenter för sterilisationsprodukter för en global marknad, har en lägre efterfrågan tvingat fram en personalbantning med 10 procent.

Nedgången i USA som står för lejonparten av koncernens omsättning, 30 procent, tvingade Getinge att i mars både vinstvarna och skruva ned helårsförväntningarna.

USA-marknadens ras bidrog starkt till att koncernens omsättning minskade med totalt 3 procent under första halvåret. Under fjärde kvartalet i fjol och det första i år minskade omsättningen i USA med ungefär 10 procent. Under andra kvartalet har minskningen planat ut.

–??Den stora skillnaden om man tittar på sjukvården i USA och den i Europa är det stora privata inslaget i vården i USA, det vill säga att konsumtionen av vård styrs av privata försäkringar samt försäkringar via arbetsgivare.

Det betyder att sjukhusen i USA är mer konjunkturkänsliga?

–??Ja, oändligt mycket mer än inom den offentliga sjukvården i Europa. Dessutom är en stor del av sjukhusen i USA så kallade non for profit. De lever på donationer och bidrag, pengar som investerats i aktier och andra värdepapper som har förlorat i värde. Deras utrymme att investera har försämrats mycket.

Ett av höstens stora politiska utspel, president Barack Obamas förslag om att ge alla amerikaner statligt finansierade sjukförsäkringar, kommer knappast att påverka Getinge, tror Johan Malmquist.

–??Om reformen skulle genomföras i sin helhet, vilket väldigt få bedömare i dag tror, så skulle Getinge påverkas. Fler amerikanska medborgare skulle få tillgång till vård, det skulle öka efterfrågan samtidigt som ersättningen per behandling sannolikt skulle gå ned och därmed minska intäkterna. Den sammantagna effekten skulle troligen bli ganska neutral.

Nu vänder USA-marknaden sannolikt till det bättre, tror Johan Malmquist.

–??Det finns goda skäl att tro att vi bottnat ur. Och från den här låga nivån blir det väsentligt lättare att växa.

Det är främst inköpen av medicintekniska kapitalvaror som minskat, medan efterfrågan på förbrukningsvaror tvärtom har ökat. Och så fort sjukhusen repat sig från den värsta krisen tar Getinges försäljning av kapitalvaror, som till exempel patientlyftar, fart igen, tror Johan Malmquist. Getinge har inte förlorat marknadsandelar till konkurrenterna.

–??Vi har ingen heltäckande branschstatistik, men vi kan se att samtliga leverantörer har gått ned i samma storleksordning som vi har.

Trots färre order, och trots att den höga belåningen fått en hel del kritik, vacklar Johan Malmquist inte i sin tro på att många förvärv är den rätta vägen för Getinge.

Finns det någon baksida med att göra så här många förvärv, tycker du?

–??Egentligen inte.

Den åsikten delas inte av alla. Men Johan Malmquist vill alltså inte ge de analytiker och journalister som tycker att Getinge lånar för mycket rätt. Han förklarar kritiken med att ”många blev nervösa efter Lehman-smällen”. Det gjorde dem rädda för hög belåning.

Har er storägare, Carl Bennet, tagit dig i örat?

–??Nej, han blev inte nervös.

Hur som helst, i år blir det inga fler förvärv. Det beror inte minst på att Getinge måste hålla sig väl med aktie­ägarna. Speciellt som man kan behöva be om mer pengar för kommande förvärv, kanske i en snar framtid. Det vet Johan Malmquist och han låter len i rösten när ägarna kommer på tal.

–??I dagsläget är vår bedömning att våra aktieägare prioriterar kassaflöden och vill se att försäljningen tar fart igen.

–??Det är ju ändå så att Getinge ägs av aktieägare, och om det är det här som aktieägarna nu kortsiktigt vill se, ja då beter vi oss något så när som aktieägarna önskar.

Men räkna med att Johan Malmquist är köpsugen igen efter årsskiftet. Fram till dess har han, parhästen och finanschefen Ulf Grunander samt övriga personer i Getinges ledning en del att jobba med. Viktigast är att få ned skuldsättningsgraden. Och att visa att man klarar av att hålla nere omstruktureringskostnaderna för det rekordstora förvärvet Datascope till 200 miljoner kronor. Efter nyår har förhoppningsvis också ränteutvecklingen stabiliserats. I dag vågar få bedömare utesluta en räntehöjning – ett scenario som förstås skulle slå hårt mot Getinge.

Det har ryktats om att Getinge var på väg att köpa Gambro. Varken då eller nu har ryktet kommenterats av Getinges ledning.

Men kan det bli fråga om en affär i den storleken?

–??Kommer det ett bolag som vi tycker skulle stärka Getinge och vara bra för våra kunder är inte storleken i sig något problem.

Kan det vara hur stort som helst?

–??Blir det för stort så får man be aktieägarna om pengar. Men ligger vi på en jämn takt på 15 procents tillväxt så ska vi inte behöva springa till aktieägarna. Det finansierar vi själva.

–??Men det är klart, handlar det om 10 miljarder skulle vi inte mäkta med det på vår egen balansräkning.

Getinge har gjort flera emissioner tidigare, men mer än kompenserat aktie­ägarna för detta med utdelningar.

Ni har tidigare sagt att det är framför för allt inom avancerade produkter som ni vill växa?

–??Ja, Medical Systems är den verksamhet där vi i första rummet vill satsa.

Grunden till affärsområdet Medical Systems lades 2000 då den tyska koncernen Maquet, världsledande inom operationsbordsutrustning, förvärvades och har därefter växt till att utgöra hela 50 procent av omsättningen. Under andra kvartalet 2009 minskade dock order­ingången med 7 procent.

Vad står på din önskelista mer ­specifikt?

–??Vi säger ju inga namn, men… Gärna inom kärnområdet, det vill säga inom Cardiovascular-divisionen. Det kan handla om instrument för kärlingrepp. Det kan också vara företag som jobbar med interventionella produkter inom hjärtområdet, det vill säga produkter där man går in via kroppens egna blodkärl för behandling i stället för att skära upp patienten.

–??Vi har en svag position på sårvårdsmarknaden i USA. Där skulle vi gärna vilja bygga upp vår position genom förvärv. Det kan vara förbrukningsvaror för våra desinfektorer inom Infection Control.

Johan Malmquist tycker att det finns gott om utrymme för Getinge att fortsätta växa. Och med tanke på hur koncernen tjänar sina pengar k��nns det rimligt att anta att han har rätt. Getinges marknad växer i takt med fetma­explosionen och en åldrande befolkning.

–??Man kan säga att de underliggande trenderna för oss är efterfrågemässigt väldigt gynnsamma.

För Getinge är det avgörande att kunna ta fram produkter för nya behov. Som operationsbord för extremt tunga patienter.

–??Fetma är en trend som generellt påverkar marknaden väldigt mycket. Det slår egentligen på det mesta. I förlängningen leder fetma till bland annat diabetes, men även till en högre frekvens av hjärt- och kärlsjukdomar.

–??För tio år sedan kanske operationsbord och patientlyftar kunde klara 200, 300 kilo. I dag pratar vi 400 till 500 kilo. Det finns faktiskt folk som är så stora.

När Johan Malmquist talar om den tillväxt som genereras av de nya folksjukdomarna känns det nästan ironiskt. För om alla skötte sig så väl som den hårdtränande och kostmedvetna vd:n skulle behovet av de produkter han säljer vara långt mindre.

–??Vi har operationsutrustning, vi har specifika produkter för hjärt- och kärlsjukdomar. Och folk lever väldigt mycket längre än tidigare. Den del av befolkningen som är över 65 år kostar ungefär sju gånger mer än genomsnittsbefolkningen att vårda, så i takt med att livslängden ökar blir vårdbehovet större.

Ju större Getinge blir, desto större förvärv måste ni göra för att klara era tillväxtmål. Hur länge klarar ni att öka omsättningen med 15 procent om året?

–??Som ett genomsnitt åtminstone under de kommande fem åren är det en realistiskt ambition. Tittar man bakåt har vi legat på ett genomsnitt på kanske 22, 23 procent under en period av 16 år nu. Ju större man blir desto svårare är det att upprätthålla en hög tillväxttakt.

–??Resan från där vi står i dag till ett dubbelt så stort bolag om fem år, den resan kan jag se att vi kan göra. Resan därefter är kanske inte fullt lika enkel att se. Då pratar vi kanske om att koncernstrukturen har ändrats.

Tränar fem till sex dagar i veckan

Bor: Göteborg.

Familj: Gift, två barn, 11 och 13 år.

Uppväxt: Född 1961 i Umeå. Uppvuxen i Skåne, Saudiarabien och Oman. Flyttade som 14-åring tillbaka till Sverige och studerade bland annat på Lundsberg.

Utbildning: Civilekonom på ­Handelshögskolan i Stockholm.

Karriär: Yrkeskarriären inleddes 1985 på Electrolux inom Storkök. Efter tre år blev han vd för ett engelskt dotterbolag. Började 1990 som vd på ett franskt dotterbolag till Getinge. Mellan 1992 och 1997 chef för affärsområdet Desinfection och Extended Care. Getinges vd sedan 1997.

Hälsoprofil: Löptränar eller tränar på gym en timme, fem till sex dagar i veckan. Stiger upp halv sex, lägger sig halv elva under veckorna. Äter enligt tallriksmodellen.

Hur uppfattas jag: ”Ganska seriös tror jag, med god integritet. Hardworker. Målinriktad. En person som du kan säga något till och känna att jag använder det med goda avsikter och på ett bra sätt.”

Fritiden: ”Jag tillbringar tid med familjen, med att resa. Förut golfade jag mycket och hade ett fruktansvärt golfhumör. Jag la ned golfen medan barnen var små men jag ska aktivera den nu. Jag och min son ska börja spela tillsammans.”

Getinges förvärvsresa

1904: Getinge grundas.

1964: Electrolux förvärvar Getinge.

1981: Franska Lequeux.

1983: Australiska Fred Clarke.

1985: Tyska ZK Hospital.

1989: Rune Andersson och Carl Bennet köper Getinge av Electrolux.

1990: Brittiska Scott Western (desinfektion).

1993: Getinge listas på Stockholmsbörsen. Köper British Sterilization och franska Stirn Industries (desinfektion).

1994: Franska Lancer (desinfektion) och säljbolagen DSE i Holland och Belgien.

1995: Går samman med svenska Arjo (produkter för åldringsvård). Köper franska Peristel och sydafrikanska Anzy Sterilization (båda inom sjukhussterilisation). Distributionsföretaget Lic Care (numera Lifco).

1996: Amerikanska MDT.

1998: Danska Kemiterm, MTP i USA, Omasa i Italien, Royal Linden i Holland och SMI/BBC i Frankrike. Brittiska Pegasus och Egerton, holländska Medibol. Delar ut Lifco till aktieägarna.

1999: Danska Lunatronic (25 procent).

2000: Brittiska Parker Bath, irländska Lenken Healthcare och kanadensiska Gestion Techno-Médic. Tyska Maquet (operationsbordstillverkning)

2003: Franska ALM (operationslampor).

2004: BHM (patientlyftar).

2005: Franska La Calhène (isolatorer och electron-beam sterilisatorer).

2006: Tyska OTY (telemedicin). Brasilianskt bolag inom hjärtteknologi och agent i Tjeckien.

2007: Brittiska Huntleigh Technology Plc.

2008: Amerikanska Boston Scientific Corporations divisioner för hjärt- och kärlkirurgi.

2009: Datascope, ett amerikanskt företag verksamt inom hjärt- kärlområdet.

Källa: Getinge.

Affärsområden

Medical Systems: Inom affärsområdet Medical Systems tillverkar och säljer Getinge exempelvis operationsbord och operationslampor, men också hjärt-lungmaskiner och ventilatorer, som används vid bekämpning av svininfluensan.

Extended Care: I affärsområdet finns bland annat patientlyftar som underlättar för de anställda inom äldrevården. Här ligger också produkter för sårvård.

Infection Control: Affärsområdet säljer diskdesinfektion och sterilisatorer som hindrar smittspridning inom vården.