Från fulwhisky till finrummet
Sverige har internationellt sett länge betraktats som ett whiskyland fullt av inbitna kännare och samlare. Men då har man framför allt syftat på intresset för whisky från mytomspunna, dimhöljda skotska destillerier.
När Jonatan Östblom-Smedje år 2010 började arbeta för amerikanska Jim Beam såg de flesta kännare ned på bourbonwhiskyn. Sedan dess har bourbon fått ett uppsving i Sverige även bland mer konservativa whiskydrickare. Bourbons andel av den sammanlagda whiskyförsäljningen på Systembolaget har gått från 3 procent (inklusive Jack Daniel’s, som rent tekniskt inte är en bourbon) år 2010 till 5 procent i dag.
– Det låter kanske inte så mycket, men då får vi tänka på att whisky är bland de populäraste dryckerna på Systembolaget och att bourbon tampas med skotska destillerier, som har ett bättre rykte, säger Jonatan Östblom-Smedje.
Att bourbon har fått ett lite avvisande bemötande i Sverige och även på andra delar av jorden har delvis historiska orsaker. Efter att amerikanska förbudstiden tog slut år 1933 hade bourbonproducenterna svårt att återhämta sig. Processen fördröjdes av andra världskriget. Efter kriget hamnade den amerikanska whiskyn i skymundan när den skotska upplevde en jätteboom.
I dag är bourbondestillerierna att räkna med igen. Ursprungligen producerades drycken enbart i delstaten Kentucky, men numera får den tillverkas överallt i USA. I Sverige har de senaste årens cocktailtrend bidragit till uppsvinget. Flera välkända drinkar har bourbon som huvudinslag, däribland Whisky Sour och Old Fashioned.
– Bourbon är jättestort på cocktailbarer i Stockholm och Göteborg. Det har fört med sig att bourbon har kommit in i finrummet igen, säger Jonatan Östblom-Smedje.
På ön Ven i Öresund ligger hotellet Spirit of Hven Backafallsbyn, ett populärt tillhåll för whiskyfantaster. Baren erbjuder alltid minst 500 whiskysorter, som i sin tur plockas upp från lagret som rymmer 1 000 olika sorters flaskor. Anläggningen har ett eget destilleri och sedan 2008 produceras en bourbon. Hotellet arrangerar whiskyprovningar åt drygt 8 000 personer varje år. Destillerichefen och ägaren Henric Molin säger att gästerna, som han kallar ”oproportionerligt kunniga och initierade”, börjar få upp ögonen för den amerikanska whiskyn.
– Intresset växer kraftigare än någonsin. Även de mest inbitna betong-skotsk-whisky-nördarna vill, vågar och är intresserade av de senaste idéerna och utgåvorna från något litet destilleri i en avlägsen stat i Amerikas bibelbälte, säger han.
Tyvärr hittar inte alla små hantverksdestillerier ut med sin whisky till Europa, framför allt på grund av praktiska handelshinderen det blir långsamt bättre, säger Henric Molin.
Bourbon görs på mellan 51 procent och 80 procent majs. Resten är malt, råg eller vete, som mixas med vatten samt mäsk från tidigare bourbonproduktioner. Och så jäst. Destillerierna använder ofta gamla jäststammar som hålls vid liv genom åren. Detta resulterar slutligen i ett rådestillat – kallat white dog – med en alkoholhalt på mellan 47,5 och 80 procent, som sedan lagras på nya och kolade ekfat i minst två år. Mycket av den karaktäristiska vaniljtonen i bourbon kommer från de amerikanska ekfaten, som inte får återanvändas.
Att ekfaten inte har använts tidigare gör också att rådestillatet tar den första smaken snabbare. Ett lagringsår i USA motsvarar upp till fyra år i Skottland. Bourbon skiljer sig tydligt från skotsk whisky.
– Majsen ger en blommig och parfymerad mandelton. I kombination med de rostade och karamelliserade sockerarterna från ekfaten resulterar detta i en fantastisk whisky med en karaktär som inte finns hos någon annan sort, säger Henric Molin.
Enligt Jonatan Östblom-Smedje gör köparen klokt i att resonera i termer av prisklasser. En bourbon i prisspannet 200–300 kronor kan både drickas som den är i ett traditionellt whiskyglas och användas som huvudingrediens i cocktails. Bourbon från 500 kronor och uppåt bör drickas rent.
– Om jag ska sitta och njuta av en cigarr och ett glas tillsammans med min svärfar väljer jag helst en bourbon för 500 kronor. Om jag ska blanda Whisky Sours åt mina kompisar köper jag en för 200 kronor, säger han.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.